FLIR Report Studio‎

Bruksanvisning

FLIR Report Studio‎

1.3

1  Ansvarsfrihetsförklaring

1.1  Ansvarsfrihetsförklaring

För samtliga produkter som tillverkas av FLIR Systems ges en garanti mot felaktigheter i material och/eller utförande under en period av ett (1) år från leveransdatum för det ursprungliga köpet. Garantin gäller under förutsättning att produkterna har förvarats och använts på ett normalt sätt samt erhållit service enligt instruktioner från FLIR Systems.
Produkter som inte är tillverkade av FLIR Systems men som ingår som delar i system levererade av FLIR Systems har ingen annan garanti än eventuella garantier från tillverkaren av dessa produkter. FLIR Systems tar inget juridiskt ansvar för sådana produkter.
Garantin gäller endast den ursprungliga kunden och kan inte överlåtas. Den gäller inte för någon produkt eller del av produkt som har misskötts, använts felaktigt eller använts under extrema förhållanden. Garantin gäller inte heller förbrukningsmaterial.
I händelse av defekt i en produkt som täcks av den här garantin skall produkten genast sluta att användas för att förhindra ytterligare skada. Den som har köpt produkten skall snarast rapportera defekten till FLIR Systems. Om det inte görs gäller inte garantin.
FLIR Systems kommer, efter eget val, att reparera eller byta ut en defekt produkt utan kostnad om det står klart att defekten kan hänföras till felaktigheter i material och/eller utförande under förutsättning att produkten returneras till FLIR Systems inom en period av ett (1) från leveransdatum.
FLIR Systems tar inget annat ansvar för felaktigheter än vad som nämns ovan.
Inga andra garantier eller utfästelser, uttryckliga eller implicita, görs. FLIR Systems tar avstånd från alla typer av tolkningar och värderingar av produktens lämplighet för ett visst ändamål.
FLIR Systems skall inte ställas till svars juridiskt för någon direkt, indirekt, avsiktlig eller oavsiktlig skada eller förlust vare sig baserad på kontrakt, kränkning eller annan juridisk handling,
Svensk lag ska tillämpas på garantin.
Tvist som uppstår på grund av eller i samband med denna garanti ska slutligt avgöras i skiljedomsförfarande i enlighet med Stockholms Handelskammares Medlingsinstituts regler. Platsen för skiljedomsförfarandet ska vara Stockholm. Språket som används i skiljedomsförfarandet ska vara engelska.

1.2  Användningsstatistik

FLIR Systems förbehåller sig rätten att samla in anonym användningsstatistik i syfte att underhålla och förbättra sin programvara och sina tjänster.

1.3  Ändringar i registret

Registerposten HKEY_LOCAL_MACHINE\SYSTEM\CurrentControlSet\Control\Lsa\LmCompatibilityLevel ändras automatiskt till nivå 2 om tjänsten FLIR Camera Monitor upptäcker att en FLIR-kamera ansluts till datorn med en USB-kabel. Ändringen utförs enbart om en fjärrnätverkstjänst med stöd för nätverksinloggning implementeras av kameraenheten.

1.4  Upphovsrätt

© 2016, FLIR Systems, Inc. Alla rättigheter förbehålles globalt. Inga delar av programmet, inklusive källkoden, får reproduceras, överföras, skrivas av eller översättas till något språk eller programmeringsspråk i någon form oavsett om det sker elektroniskt, magnetiskt, fotografiskt, optiskt, manuellt eller på annat sätt utan att ett skriftligt tillstånd har erhållits i förväg från FLIR Systems.
Varken hela eller delar av dokumentationen får kopieras, fotokopieras, reproduceras, översättas eller överföras till något elektroniskt medium eller maskinläsbart format utan föregående skriftligt tillstånd från FLIR Systems.
Namn och märken på produkter i handboken är antingen registrerade varumärken eller varumärken som tillhör FLIR Systems och/eller dess dotterbolag. Alla övriga varumärken, varunamn eller företagsnamn som refereras i handboken används endast för identifiering och tillhör respektive ägare.

1.5  Kvalitetssäkring

Det kvalitetsstyrningssystem (Quality Management System) som dessa produkter har utvecklats och tillverkats under har certifierats enligt ISO 9001-standard.
FLIR Systems har förbundit sig till en policy om kontinuerlig utveckling och förbehåller sig därför rätten att göra ändringar och förbättringar av alla sina produkter utan föregående meddelande.

2  Meddelande till användaren

2.1  Användarforum

Utbyt idéer, lös problem och diskutera lösningar med andra termograförer över hela världen i våra användarforum, som finns på:
http://forum.infraredtraining.com/

2.2  Utbildning

Information om termografiutbildning finns på:

2.3  Uppdateringar av dokumentationen

Våra handböcker uppdateras flera gånger per år och vi ger även regelbundet ut produktkritiska ändringsmeddelanden.
Du hittar våra senaste handböcker, översättningar av handböcker och meddelanden på fliken Download på:
Att registrera sig på nätet tar bara några minuter. På nedladdningsavdelningen finns även de senaste utgåvorna av handböckerna för våra övriga produkter samt handböcker för äldre och utgångna produkter.

2.4  Programuppdateringar

FLIR Systems ger regelbundet ut programvaruuppdateringar och du kan uppdatera programvaran med denna uppdateringstjänst. Beroende på din programvara finns uppdateringstjänsten på en eller båda av följande platser:
  • Start > FLIR Systems > [Programvara] > Sök efter uppdateringar.
  • Hjälp > Sök efter uppdateringar.

2.5  Viktig information om handboken

FLIR Systems ger ut allmänna handböcker som behandlar flera programvarianter i en programsvit.
Det innebär att den här handboken kan innehålla beskrivningar och förklaringar som inte gäller för din programvariant.

2.6  Ytterligare licensinformation

För varje inköpt programvarulicens får programvaran installeras, aktiveras och använda på två enheter, t.ex. en bärbar dator för datainhämtning på plats och en stationär dator för analys på kontoret.

3  Teknisk support

Graphic

3.1  Allmänt

För teknisk support besöker du:

3.2  Skicka en fråga

Endast registrerade användare kan ställa frågor till vår tekniska support. Att registrera sig tar bara några minuter. Om du bara vill söka efter befintliga frågor och svar i kunskapsdatabasen behöver du inte vara registrerad.
Ha följande information till hands när du ställer en fråga:
  • Kameramodellen
  • Kamerans serienummer
  • Kommunikationsprotokollet (eller kommunikationsmetoden) mellan kameran och enheten (till exempel SD-kortläsare, HDMI, Ethernet, USB eller FireWire)
  • Enhetstyp (PC/Mac/iPhone/iPad/Android-enhet osv.)
  • Version av program från FLIR Systems
  • Handbokens fullständiga namn, publikationsnummer och revisionsnummer

3.3  Hämta filer

På kundhjälpsidan kan du också hämta följande, när det passar för produkten:
  • Uppdateringar för värmekamerans inbyggda programvara.
  • Uppdateringar för PC-/Mac-programvara.
  • Freeware och testversioner av PC-/Mac-programvara.
  • Användardokumentation för aktuella, äldre och utgångna produkter.
  • Mekaniska ritningar (i *.dxf- och *.pdf-format).
  • Cad-datamodeller (i *.stp-format).
  • Information om användningsområden
  • Tekniska datablad.
  • Produktkataloger.

4  Inledning

Graphic
FLIR Report Studio är en programsvit som har utformats specifikt för att enkelt skapa besiktningsrapporter.
Följande är exempel på vad du kan göra i FLIR Report Studio:
  • Importera bilder från din kamera till din dator.
  • Lägg till, flytta och ändra storlek på mätverktyg på en valfri infraröd bild.
  • Skapa rapporter i Microsoft Word och PDF-format för de bilder du önskar.
  • Lägga till sidhuvuden, sidfötter och logotyper i rapporter.
  • Skapa egna rapportmallar.

5  Installation

5.1  Systemkrav

5.1.1  Operativsystem

FLIR Report Studio stödjer kommunikation via USB 2.0 och 3.0 i följande PC-operativsystem:
  • Microsoft Windows 7, 32-bitars.
  • Microsoft Windows 7, 64-bitars.
  • Microsoft Windows 8, 32-bitars.
  • Microsoft Windows 8, 64-bitars.
  • Microsoft Windows 10, 32-bitars.
  • Microsoft Windows 10, 64-bitars.

5.1.2  Maskinvara

  • Persondator med en dubbelkärnig 2 GHz-processor.
  • 4 GB RAM-minne (minst – 8 GB rekommenderas).
  • 128 GB hårddisk med minst 15 GB ledigt utrymme.
  • DVD-ROM-enhet.
  • Stöd för DirectX 9-grafik med:
    • WDDM-drivrutin
    • 128 MB grafikminne (minst)
    • Pixel Shader 2.0 i maskinvaran
    • 32 bitar per bildpunkt
  • SVGA-bildskärm (1024 × 768) (eller högre upplösning).
  • Tillgång till Internet (avgifter kan tillkomma)
  • Ljudutgång
  • Tangentbord och mus eller ett kompatibelt pekdon.

5.2  Installera FLIR Report Studio‎

5.2.1  Tillvägagångssätt

Gör så här:

6  Hantera licenser

6.1  Aktivera din licens

6.1.1  Allmänt

Första gången du startar FLIR Report Studio kan du välja ett av följande alternativ:
  • Aktivera FLIR Report Studio online.
  • Aktivera FLIR Report Studio via e-post.
  • Köpa FLIR Report Studio och få ett serienummer för aktivering.
  • Använda FLIR Report Studio utan kostnad under en utvärderingsperiod.

6.1.2  Figur

Graphic

Figur 6.1  Dialogrutan Aktivering

6.1.3  Aktivera FLIR Report Studio‎ online.

6.1.4  Aktivera FLIR Report Studio‎ via e-post.

6.1.5  Aktivering av FLIR Report Studio‎ på en dator som saknar internetåtkomst

Om din dator inte har någon internetåtkomst kan du begära upplåsningsnyckeln via e-post från en annan dator.

6.2  Överföra din licens

6.2.1  Allmänt

Du kan överföra en licens till en annan dator så länge du inte överskrider antalet inköpta licenser.
Då kan du använda programmet på t.ex. en stationär dator och en bärbar dator.

6.2.2  Figur

Graphic

Figur 6.5  Licensvyn (endast exempelbild).

6.2.3  Tillvägagångssätt

6.3  Aktivera ytterligare programvarumoduler

6.3.1  Allmänt

För en del program kan du köpa ytterligare moduler från FLIR Systems. Innan du kan använda modulen måste du aktivera den.

6.3.2  Figur

Graphic

Figur 6.6  Licensvyn, med tillgängliga programvarumoduler (endast exempelbild).

6.3.3  Tillvägagångssätt

7  Logga in

7.1  Allmänt

Första gången du startar FLIR Report Studio måste du logga in med ett FLIR kundsupportkonto. Om du redan har ett befintligt FLIR kundsupportkonto kan du använda samma inloggningsuppgifter.
  • När du loggar in måste datorn ha internetåtkomst.
  • Så länge du inte loggar ut behöver du inte logga in på nytt för att använda FLIR Report Studio.

7.2  Inloggningsprocedur

Gör så här:

7.3  Logga ut

Du behöver vanligtvis inte logga ut. Om du loggar ut måste du logga in på nytt för att starta FLIR Report Studio.

Gör så här:

8  Arbetsflöde

8.1  Allmänt

När du genomför en infraröd besiktning följer du ett typiskt arbetsflöde. I det här avsnittet ges ett exempel på ett arbetsflöde för en infraröd besiktning.

9  Skapa infraröda rapporter

9.1  Allmänt

FLIR Report Studio-guiden gör att du lätt kan generera rapporter. Guiden ger dig möjlighet att finjustera och anpassa din rapport innan den skapas. Du kan välja olika rapportmallar, lägga till bilder, redigera bilder, flytta bilder upp eller ned och lägga till rapportegenskaper, t.ex. kundinformation och information om besiktningen.
Att använda FLIR Report Studio-guiden är det enklaste sättet att skapa en rapport. Men du kan också skapa en rapport från ett tomt Microsoft Word-dokument, genom att lägga till och ta bort objekt och ändra egenskaperna för objekten enligt anvisning i avsnittet 12.2 Hantera objekt i rapporten.

9.2  Typer av rapporter

Du kan skapa följande typer av rapporter med hjälp av guiden till FLIR Report Studio:
FLIR Report Studio levereras med ett antal rapportmallar. Du kan också skapa dina egna mallar, se avsnittet 13 Skapa rapportmallar.

9.3  FLIR Report Studio‎-guidens skärmelement

9.3.1  Mallfönster

9.3.1.1  Figur

Graphic

9.3.1.2  Förklaring

9.3.2  Bildfönster

9.3.2.1  Figur

Graphic

9.3.2.2  Förklaring

9.3.3.1  Arkiv-menyn

Menyn Arkiv innehåller följande kommandon:
  • Spara sessionen. Klicka här om du vill spara en session. Mer information finns i avsnittet 9.5 Spara en session.
  • Läs in sessionen. Klicka här om du vill läsa in en session. Mer information finns i avsnittet 9.5 Spara en session.
  • Avsluta. Klicka här för att avsluta FLIR Report Studio-guiden. Då stängs programmet och allt ditt osparade arbete går förlorat.

9.3.3.2  Menyn Alternativ

Menyn Alternativ innehåller följande kommandon:

9.3.3.3  Menyn Hjälp

Menyn Hjälp innehåller följande kommandon:
  • Dokumentation. Klicka här och välj Online om du vill visa de senaste hjälpfilerna från internet eller Offline om visa de hjälpfiler som är installerade på din dator.
  • FLIR-butiken. Klicka här om du vill gå till FLIR-butikens webbplats.
  • FLIR Support Center. Klicka här om du vill gå till FLIR Support Center.
  • Licensinformation. Klicka här för att visa fönstret Licensvisning.
  • Validera FLIR-licens. (Aktiverat om du inte ännu har aktiverat din FLIR Report Studio-licens.) Klicka här för att öppna aktiveringsdialogrutan. Mer information finns i avsnittet 6 Hantera licenser.
  • Sök efter uppdateringar. Klicka här om du vill söka efter programuppdateringar. Mer information finns i avsnittet 15 Programuppdatering.
  • Om. Klicka här om du vill se aktuell version av FLIR Report Studio.

9.4  Tillvägagångssätt

Gör så här:

9.5  Spara en session

En session är ett sätt att lagra en rapport som ännu inte har slutförts i FLIR Report Studio-guiden. Du kan läsa in en sparad session i FLIR Report Studio-guiden och fortsätta med rapporten senare.
Gör följande i FLIR Report Studio-guiden:
  • Spara en session genom att välja Arkiv > Spara session.
  • Läs in en session genom att välja Arkiv > Läs in session.

9.6  Ändra inställningarna

Du kan ändra inställningarna för FLIR Report Studio-guiden.

Gör så här:

10  Importera bilder från kameran

10.1  Allmänt

Du kan importera bilder från en kamera ansluten till datorn.

10.2  Importprocedur

Gör så här:

11  Analysera och redigera bilder

11.1  Allmänt

FLIR Report StudioImage Editor är ett kraftfullt verktyg för att analysera och redigera värmebilder.
Här är några av de funktioner och inställningar du kan experimentera med:
  • Lägga till mätverktyg.
  • Justera värmebilden.
  • Ändra färgfördelning.
  • Ändra färgpaletten.
  • Ändra bildlägena.
  • Använda färglarm och isotermer.
  • Ändra mätparametrar.

11.2  Starta Image Editor‎

Du kan starta Image Editor från FLIR Report Studio-guiden och från FLIR Word Add-in.

11.2.1  Starta Image Editor‎ från FLIR Report Studio‎-guiden

Gör så här:

11.2.2  Starta Image Editor‎ från FLIR Word Add-in‎

Du kan starta Image Editor från en redigerbar infraröd rapport.

Gör så här:

11.3  Image Editor‎ skärmelement

11.3.1  Figur

Graphic

11.3.2  Förklaring

11.4  Grundläggande funktioner för bildredigering

11.4.1  Rotera bilden

Gör så här:

11.4.2  Beskära bilden

Du kan beskära en bild och spara den beskurna bilden som en kopia av originalbilden.

Gör så här:

11.5  Arbeta med mätverktyg

11.5.1  Allmänt

Om du vill mäta en temperatur kan du använda ett eller flera mätverktyg, exempelvis en punkt, ruta, cirkel eller linje.
När du lägger till ett mätverktyg i bilden visas den uppmätta temperaturen i den högra rutan i Image Editor. Verktygsinställningen kommer också att sparas i bildfilen och den uppmätta temperaturen blir tillgänglig för visning i din infraröda rapport.

11.5.2  Lägga till ett mätverktyg

Gör så här:

11.5.3  Flytta och ändra storlek på ett mätverktyg

Gör så här:

11.5.4  Skapa lokala markörer för ett mätverktyg

11.5.4.1  Allmänt

Image Editor respekterar alla befintliga markörer för ett mätverktyg enligt inställningarna i kameran. Men det kan hända att du vill lägga till en markör vid analys av bilden. Det gör du med hjälp av lokala markörer.

11.5.4.2  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.5.5  Beräkna areor

11.5.5.1  Allmänt

Avståndet som inbegrips i bildparameterdata kan användas som grund för areaberäkningar. En typisk användning är att uppskatta storleken på en fuktfläck på en vägg.
För att beräkna arean på en yta behöver du lägga till ett rut- eller cirkelmätverktyg till bilden. Image Editor beräknar arean på ytan som innesluts av rut- eller cirkelverktyget. Beräkningen är en uppskattning av arean, baserad på avståndsvärdet.
11.5.5.1.1  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.5.5.1.2  Beräkna längder
11.5.5.1.2.1  Allmänt
Avståndet som inbegrips i bildparameterdata kan användas som grund för längdberäkningar.
För att beräkna längden behöver du lägga till ett linjemätverktyg till bilden. Image Editor beräknar en uppskattning av linjens längd baserad på avståndsvärdet.
11.5.5.1.2.1.1  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.5.6  Ange en differensberäkning

11.5.6.1  Allmänt

En differensberäkning ger skillnaden (delta) mellan två temperaturer, t.ex. mellan två punkter eller mellan en punkt och den högsta temperaturen i bilden.

11.5.6.2  Tillvägagångssätt

11.5.6.2.1  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.5.7  Radera ett mätverktyg

Gör så här:

11.6  Justera värmebilden

11.6.1  Allmänt

En värmebild kan justeras manuellt eller automatiskt.
I Image Editor kan du manuellt ändra den högsta och lägsta nivån i temperaturskalan. Det gör det lättare att analysera bilden. Du kan till exempel ändra temperaturskalan till värden nära temperaturen för ett specifikt objekt i bilden. Detta gör det möjligt att upptäcka avvikelser och mindre temperaturskillnader i den del av bilden som är av intresse.
När du autojusterar en bild optimerar Image Editor bildens ljusstyrka och kontrast. Det innebär att färginformationen fördelas över bildens befintliga temperaturer.
I vissa lägen kan bilden innehålla mycket varma eller kalla områden utanför området av intresse. I sådana fall vill du exkludera ointressanta områden när du autojusterar bilden och använda färginformationen endast för temperaturerna i området av intresse. Du kan åstadkomma det genom att definiera ett autojusterat område.

11.6.2  Exempel 1

Här är två värmebilder av en byggnad. På den vänstra bilden, som är autojusterad, innebär det stora temperaturspannet mellan den klara himlen och den uppvärmda byggnaden att en korrekt analys försvåras. Du kan analysera byggnaden mer detaljerat om du ändrar temperaturskalan till värden som ligger nära byggnadens temperatur.
Graphic
Automatisk
Graphic
Manuell

11.6.3  Exempel 2

Här är två värmebilder av en isolator i en kraftledning. För att det ska vara lättare att analysera temperaturvariationerna i isolatorn har temperaturskalan i den högra bilden ändrats till värden som ligger nära isolatorns temperatur.
Graphic
Automatisk
Graphic
Manuell

11.6.4  Ändra temperaturnivåer

Gör så här:

Graphic

11.6.5  Justera bilden automatiskt

Gör så här:

Graphic

11.6.6  Definiera ett autojusterat område

Ett autojusterat område ställer in högsta och lägsta nivån i temperaturskalan efter den maximala och minimala temperaturen i området. Genom att använda färginformationen bara för de relevanta temperaturerna får du fler detaljer i området av intresse.

Gör så här:

11.7  Ändra färgfördelning

11.7.1  Allmänt

Du kan ändra färgfördelningen i en bild. En annan färgfördelning kan göra det lättare att analysera bilden mera grundligt.

11.7.2  Definitioner

Du kan välja mellan följande färgfördelningar:
  • Temperaturlinjär: Det här är en bildvisningsmetod där färginformationen i bilden fördelas linjärt mot pixlarnas temperaturvärden.
  • Histogramutjämning: Det här är en bildvisningsmetod som fördelar färginformationen över bildens befintliga temperaturer. Den här metoden att fördela informationen kan vara särskilt användbar när bilden innehåller få toppar vid mycket höga temperaturvärden.
  • Signallinjär: Det här är en bildvisningsmetod där färginformationen i bilden fördelas linjärt mot pixlarnas signalvärden.
  • Digital Detail Enhancement: Det här är en bildvisningsmetod där högfrekvent innehåll i bilden, exempelvis kanter och hörn, förstärks för att öka detaljernas synlighet.

11.7.3  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.8  Ändra färgpaletten

11.8.1  Allmänt

Du kan ändra den palett som ska användas för att visa de olika temperaturerna i en bild. En annan färgpalett kan underlätta analysen av bilden.

Färgpalett

Bildexempel

Arktisk
Graphic
Sval
Graphic
Grå
Graphic
Järn
Graphic
Lava
Graphic
Regnbåge
Graphic
Regnbåge hk
Graphic
Varm
Graphic

11.8.2  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.9  Ändra bildlägena

11.9.1  Allmänt

För vissa bilder kan du ändra bildläget.

11.9.2  Typer av bildlägen

Bildläge

Bildexempel

MSX (Multi Spectral Dynamic Imaging): I detta läge visas en infraröd bild där objektens kanter är förstärkta. Värme-/fotobalansen kan justeras.
Graphic
Infraröd: I det här läget visas en helt infraröd bild.
Graphic
Termisk sammanslagning: I det här läget visas ett digitalt foto där några delar visas i infrarött, beroende på temperaturgränserna.
Graphic
Värmeblandning: Kameran visar en blandad bild som använder en mix av infraröda pixlar och digitalfotopixlar. Värme-/fotobalansen kan justeras.
Graphic
Bild i bild: I det här läget visas en infraröd bildruta ovanpå ett digitalt foto.
Graphic
Digitalkamera: I det här läget visas ett helt digitalt foto.
Graphic

11.9.3  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.10  Använda färglarm och isotermer

11.10.1  Allmänt

Genom att använda färglarm (isotermer) kan felaktigheter enkelt upptäckas med en infraröd kamera. Isotermkommandot ger en kontrasterande färg till alla pixlar med en temperatur över, under eller mellan de inställda temperaturnivåerna. Det finns även larmtyper som är specifika för byggbranschen: luftfuktighets- och isoleringslarm.
Du kan välja följande typer av färglarm:
  • Larm över. Detta gör att alla pixlar som har en temperatur över den angivna temperaturnivån färgas med en kontrasterande färg.
  • Larm under. Detta gör att alla pixlar som har en temperatur under den angivna temperaturnivån färgas med en kontrasterande färg.
  • Larm intervall. Detta gör att alla pixlar som har en temperatur mellan två angivna temperaturnivåer färgas med en kontrasterande färg.
  • Luftfuktighetslarm: Utlöses när en yta vars relativa fuktighet överstiger ett förinställt värde upptäcks.
  • Isoleringslarm: Utlöses när det finns bristfällig isolering i en vägg.
  • Anpassat larm: Denna larmtyp gör att du manuellt kan ändra inställningarna för ett standardlarm.
Inställningsparametrar för det aktiverade färglarmet visas under LARM i den högra rutan.
Graphic

11.10.2  Bildexempel

I denna tabell förklaras de olika färglarmen (isotermerna).

Färglarm

Bild

Larm över
Graphic
Larm under
Graphic
Larm intervall
Graphic
Luftfuktighetslarm
Graphic
Isoleringslarm
Graphic

11.10.3  Ställa in larm över och larm under

Gör så här:

11.10.4  Ställa in ett intervallarm

Gör så här:

11.10.5  Ställa in ett luftfuktighetslarm

11.10.5.1  Allmänt

Luftfuktighetslarmet (isotermen) kan identifiera områden där det finns en risk att mögel utvecklas, eller där det finns en risk för att fukten kondenseras till vätska (den s.k. daggpunkten).

11.10.5.2  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.10.6  Ställa in ett isoleringslarm

11.10.6.1  Allmänt

Med isoleringslarmet (isotermen) kan man upptäcka områden där det kan finnas en isoleringsbrist i byggnaden. Den utlöses när isoleringsnivån understiger ett förinställt värde för energiläckaget genom byggnadens material – det så kallade värmeindexet.
Olika värden för värmeindex rekommenderas i olika byggnadsnormer, men typiska värden är 0,6–0,8 för nya byggnader. Rekommendationer finns i de nationella byggnadsnormerna.

11.10.6.2  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.10.7  Ställa in ett anpassat larm

11.10.7.1  Allmänt

Ett anpassat larm är ett larm av någon av följande typer:
  • Larm över.
  • Larm under.
  • Larm intervall.
  • Luftfuktighetslarm.
  • Isoleringslarm.
För de här anpassade larmen kan du ange ett antal olika parametrar manuellt, istället för att använda standardlarmen:
  • Bakgrund.
  • Färger (semitransparenta eller opaka färger).
  • Inverterat intervall (endast för isotermenIntervall).

11.10.7.2  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.11  Ändra de lokala parametrarna för ett mätverktyg.

11.11.1  Allmänt

För exakta mätningar är det viktigt att ställa in mätparametrarna. De mätparametrar som lagras med bilden visas i den högra rutan under PARAMETRAR.
I vissa lägen kanske du bara vill ändra en mätparameter (objektparameter) för endast ett mätverktyg. Skälet till det kan vara att mätverktyget är framför en betydligt mer reflekterande yta än andra ytor på bilden eller över ett objekt som är längre bort än resten av objekten i bilden och så vidare.
Mer information om objektparametrar finns i avsnitt 18 Termografiska mätmetoder.
Följande indikatorer används när lokala parametrar aktiveras för ett mätverktyg:
  • På bilden visas en asterisk (*) bredvid mätverktyget.
    Graphic
  • I resultattabellen i Image Editor visas en ikon bredvid mätvärdet.
    Graphic
  • I resultatfält och -tabeller i infraröda rapporter visas en asterisk (*) och de lokala parametervärdena visas inom parentes.
    Graphic

11.11.2  Tillvägagångssätt

Gör så här:

11.12  Arbeta med kommentarer

11.12.1  Allmänt

Du kan spara ytterligare information med en värmebild med hjälp av kommentarer. Kommentarer gör rapporteringen och efterbearbetningen effektivare genom att ge nödvändig information om bilden, till exempel förhållanden och information om var en bild tagits.
I vissa kameror kan du lägga till anteckningar direkt i kameran, t.ex. kommentarer (bildbeskrivningar), text-, röst- och skisskommentarer. Dessa anteckningar (i förekommande fall) visas i den högra rutan i Image Editor. Du kan också lägga till anmärkningar (bildbeskrivningar) och textkommentarer till bilder med hjälp av Image Editor.

11.12.2  Om bildbeskrivningar

11.12.2.1  Vad är en bildbeskrivning?

En bildbeskrivning är en kort text som fritt beskriver den infraröda bildfil som den lagras i. Den använder en standardtagg i filformatet *.jpg, och den kan hämtas av andra program.
I Image Editor och FLIR-kamerorna kallas bildbeskrivningen Kommentar.
11.12.2.1.1  Tillvägagångssätt

11.12.3  Om textkommentarer

11.12.3.1  Vad är en textkommentar?

En textkommentar är information i text om någonting i en bild, och består av en grupp av par av uppgifter som innehåller en etikett och ett värde. Använd textkommentarer för att underlätta rapportering och efterbearbetning genom att uppge viktig information om bilden, exempelvis förhållanden, foton och information om var bilden togs.
En textkommentar är ett eget kommentarformat från FLIR Systems och kan inte läsas av program från andra leverantörer. Idén bygger på samverkan från användaren. I kameran kan användaren välja ett av flera värden för varje etikett. Användaren kan även ange numeriska värden och låta textkommentaren fånga mätvärden från skärmen.

11.12.3.2  Skapa en textkommentar för en bild

Gör så här:

12  Arbeta i Microsoft Word‎-miljön

12.1  FLIR Word Add-in‎ skärmelement

12.1.1  Fliken FLIR

Efter installation av FLIR Report Studio visas FLIR-fliken till höger om standardflikarna i bandet i dina Microsoft Word-dokument.
Graphic

12.1.2  Menyn Inställningar

Menyn Inställningar innehåller följande kommandon:
  • Uppdatera sidnummer. Klicka här om du vill uppdatera sidnummer för fält som är relaterade till bilder.
  • Ange enheter. Klicka här om du vill ange önskade enheter för temperatur och avstånd. Mer information finns i avsnittet 12.9 Ändra inställningarna.
  • Mallkategorier. (Tillgängligt när du skapar en rapportmall.) Klicka och välj en kategori för rapportmallen. Mer information finns i avsnittet 13.2.5 Välja en mallkategori.
  • Hjälp. Klicka här om du vill visa menyn Hjälp, se avsnittet 12.1.2.1 Menyn Hjälp.

12.1.2.1  Menyn Hjälp

Menyn Hjälp innehåller följande kommandon:
  • Dokumentation. Klicka här och välj Online om du vill visa de senaste hjälpfilerna från internet eller Offline om visa de hjälpfiler som är installerade på din dator.
  • FLIR-butiken. Klicka här om du vill gå till FLIR-butikens webbplats.
  • FLIR Support Center. Klicka här om du vill gå till FLIR Support Center.
  • Licensinformation. Klicka här för att visa fönstret Licensvisning.
  • Sök efter uppdateringar. Klicka här om du vill söka efter programuppdateringar. Mer information finns i avsnittet 15 Programuppdatering.
  • Om. Klicka här om du vill se aktuell version av FLIR Word Add-in.

12.2  Hantera objekt i rapporten

12.2.1  General

En rapportmall innehåller platshållare för objekt såsom värmebilder, digitala foton, tabeller, rapportegenskaper med mera.
När du skapar en rapport utifrån en rapportmall fylls platshållarna i automatiskt baserat på de bilder du väljer att infoga i rapporten. Du kan också infoga ytterligare objekt och ändra deras egenskaper efter att ha öppnat rapporten i Microsoft Word, enligt anvisningarna i avsnitten nedan.
När du skapa egna rapportmallar (se avsnittet 13 Skapa rapportmallar), så infogar du objekt och definierar deras egenskaper enligt avsnitten nedan.

12.2.2  Infoga ett värmebildsobjekt

Ett värmebildsobjekt är en platshållare som automatiskt läser in en värmebild när en rapport skapas.

Gör så här:

12.2.3  Infoga ett digitalbildsobjekt

Ett digitalbildsobjekt är en platshållare för den visuella bild som tillhör värmebilden.

Gör så här:

12.2.4  Infoga ett fältobjekt

12.2.4.1  Allmänt

Ett fältobjekt är en platshållare som automatiskt visar information kopplad till en värmebild när en rapport skapas.
Ett fältobjekt består av en etikett och ett värde, t.ex. Bx1 genomsnitt 42,3  . Du kan välja att endast visa värdet i rapporten t.ex. 42,3  .

12.2.4.2  Tillvägagångssätt

Gör så här:

12.2.5  Infoga ett tabellobjekt

12.2.5.1  Allmänt

Ett tabellobjekt är en platshållare som automatiskt visar en tabell med viss information som tillhör en värmebild när en rapport skapas.
Följande tabellobjekt är tillgängliga:
  • Mätvärden.
  • Parametrar.
  • MÄTARLÄNK.
  • Geoposition.
  • Kamerainformation.
  • Filinformation.
  • Textkommentarer.
  • Anmärkningar.
  • Formler.
Förutom de inbyggda tabellobjekten kan du skapa dina egna tabellobjekt. Mer information finns i avsnittet 12.2.5.3 Skapa ett anpassat tabellobjekt.
Du kan också infoga en översiktstabell, inklusive information om alla värmebilder i rapporten. Mer information finns i avsnittet 12.2.5.4 Infoga en översiktstabell.

12.2.5.2  Infoga ett tabellobjekt

Gör så här:

12.2.5.3  Skapa ett anpassat tabellobjekt

Om de inbyggda tabellobjekten inte uppfyller dina behov kan du skapa dina egna tabellobjekt.

Gör så här:

12.2.5.4  Infoga en översiktstabell

Ett översiktstabellobjekt är en platshållare som automatiskt visar en tabell med viss information om alla värmebilder i rapporten.

Gör så här:

12.2.6  Infoga ett rapportegenskapsobjekt

Ett rapportegenskapsobjekt är en platshållare som automatiskt visar kundinformation och information om besiktningen när en rapport skapas.

Gör så här:

12.2.7  Ändra storlek på objekt

12.2.7.1  Ändra storlek på ett bildobjekt

Gör så här:

12.2.7.2  Ändra storlek på ett tabellobjekt

Gör så här:

12.2.8  Ersätta en bild

Du kan ersätta en bild i rapporten, medan alla kopplingar behålls till andra objekt.

Gör så här:

12.2.9  Ta bort objekt

12.2.9.1  Ta bort ett bildobjekt

Gör så här:

12.2.9.2  Ta bort ett fältobjekt

Gör så här:

12.2.9.3  Ta bort ett tabellobjekt

Gör så här:

12.3  Redigera en bild

Du kan redigera värmebilder direkt från rapporten med FLIR Report StudioImage Editor.

Gör så här:

12.4  Arbeta med formler

12.4.1  Allmänt

Med FLIR Word Add-in kan du utföra avancerade beräkningar för olika objekt i den infraröda bilden. En formel kan innehålla alla vanliga matematiska operatorer och funktioner (+, –, ×, ÷ o.s.v.). Dessutom kan du använda numeriska konstanter som π.
Det viktigaste är att hänvisningar till mätresultat, andra formler och andra numeriska data kan infogas i formler.
De formler du skapar blir tillgängliga i FLIR Word Add-in och kan infogas i fält- och tabellobjekt i framtida rapporter.
Du kan exportera en formel till en textfil. Denna textfil kan till exempel skickas till en annan dator och blir efter importen tillgänglig i FLIR Word Add-in på den datorn. Mer information finns i avsnittet 12.4.4 Exportera och importera formler.
  • En formel kan bara användas på en enstaka värmebild: den kan inte beräkna exempelvis skillnader mellan två värmebilder.
  • Du kan använda befintliga METERLiNK-data i den värmebilden som ett värde i en formel, på samma sätt som du skulle använda ett IR-mätvärde. METERLiNK-data kan lagras i värmebilden med hjälp av en extern FLIR/Extech-mätare – t.ex. en tångamperemätare eller en fuktmätare – tillsammans med infrarödkameran.

12.4.2  Skapa en enkel formel

Skapa en formel som beräknar temperaturskillnaden mellan två punkter

12.4.3  Skapa en villkorsformel

För vissa tillämpningar kan du t.ex. vilja visa resultatet för en beräkning med grön färg om resultatet är lägre än ett kritiskt värde och med röd färg om resultatet är högre än det kritiska värdet. Det gör du genom att skapa en villkorsformel med hjälp av IF-satsen.
Förfarandet nedan beskriver hur du konfigurerar en villkorsformel som visar resultatet från en temperaturskillnadsformel med röd färg om värdet är högre än 2,0 grader och med grön färg om värdet är lägre än 2,0 grader.

Skapa en villkorsformel med IF-satsen.

12.4.4  Exportera och importera formler

Du kan exportera en eller flera formler till en textfil. Denna textfil kan till exempel skickas till en annan dator och sedan importeras till FLIR Word Add-in på den datorn.

12.5  Dokumentegenskaper

12.5.1  Allmänt

När du skapar en infraröd rapport extraherar FLIR-programmet Microsoft Word-dokumentegenskaperna för rapportmallen och infogar dem i motsvarande Microsoft Word-fält i den slutgiltiga rapporten.
Du kan använda dessa dokumentegenskaper för att automatisera flera tidsödande uppgifter när du skapar en rapport. Du kan t.ex. vilja att information automatiskt läggs till som namn, adress och e-postadress för besiktningsplatsen, modellnamnet för den kamera du använder och din e-postadress.

12.5.2  Typer av dokumentegenskaper

Det finns två olika typer av dokumentegenskaper:
  • Sammanfattande dokumentegenskaper.
  • Anpassade dokumentegenskaper.
För de tidigare kan du bara ändra värden, men för de senare kan du ändra både etiketter och värden.

12.5.3  Skapa och redigera Microsoft Word‎-dokumentegenskaper

Skapa och redigera dokumentegenskaper

12.6  Skapa en rapport

Du kan enkelt och effektivt skapa en infraröd rapport med hjälp av FLIR Report Studio-guiden.

Gör så här:

12.7  Exportera en rapport

Innan du skickar den infraröda rapporten till din kund kan du exportera den i något av följande format:
  • Flat DocX: Det här exporterar rapporten som en platt rapport med suffixet ”_flat”. En Flat-rapport kan fortfarande redigeras med hjälp av vanliga Microsoft Word-funktioner, men är det inte längre möjligt att hantera bild-, fält- och tabellobjekten.
  • PDF: Det här exporterar rapporten som en ej redigerbar PDF-rapport.

Gör så här:

12.8  Skapa en rapportmall

Du kan skapar dina egna rapportmallar med FLIR Report StudioTemplate Editor.

Gör så här:

12.9  Ändra inställningarna

Du kan ändra inställningarna för temperatur- och avståndsenheter.

Gör så här:

12.10  Hjälpmeny

Menyn Hjälp innehåller länkar till support- och utbildningskällor, licensinformation, sök efter uppdateringar etc.
Menyn Hjälp finns på fliken FLIR under Inställningar.

13  Skapa rapportmallar

13.1  Allmänt

FLIR Report Studio levereras med flera olika rapportmallar (Microsoft Word *.dotx-filer). Om dessa mallar inte uppfyller dina behov kan du skapa egna anpassade infraröda rapportmallar.

13.1.1  Få eller många rapportmallar?

Det är inte ovanligt att en viss mall alltid används för en viss kund. Om så är fallet kan du ta med kundens företagsspecifika information i mallen, så slipper du ange den manuellt när den infraröda rapporten har genererats.
Men om infraröda rapporter för flera av dina kunder kan skapas med en enda mall eller ett fåtal mallar, så bör nog företagsspecifik information inte tas med i mallen eftersom den typen av information enkelt kan anges när rapporten genereras.

13.1.2  Typisk struktur

En infraröd rapportmall består oftast av avsnitt av följande typer:
  • INTRO: Framsida som exempelvis kan innefatta ditt företags logotyp och delar av företagsprofilen, rapportens titel, kundens namn och adress, en översiktstabell och ytterligare illustration eller information som du vill inkludera.
  • DATA: Ett antal olika sidor som innehåller kombinationer av värmebildsobjekt, digitalbildsobjekt, fältobjekt, tabellobjekt etc. Flera DATA-avsnitt med olika typer av innehåll, t.ex. ”Endast IR”, ”Endast visuell”, ”Två IR” och ”Två IR+visuell” kan infogas.
  • AVSLUTNING: Dina slutsatser, rekommendationer, diagnos och sammanfattande beskrivning.

13.1.3  En kommentar om arbete i Microsoft Word‎-miljön

Eftersom FLIR Word Add-in är en tilläggsmodul till Microsoft Word kan du skapa rapportmallar med hjälp av befintliga funktioner som du brukar använda när du skapar Microsoft Word-dokumentmallar.
FLIR Word Add-in lägger till ett antal kommandon som är specifika för området infraröd avbildning och rapportering. Dessa kommandon är tillgängliga på fliken FLIR. Du använder dessa funktioner tillsammans med de vanliga Microsoft Word-funktionerna när du skapar infraröda rapportmallar.

13.2  Skapa en anpassad infraröd rapportmall

Du kan skapa en rapportmall på olika sätt:
  • Anpassa en grundläggande rapportmall.
  • Ändra en befintlig rapportmall.

13.2.1  Anpassa en grundläggande rapportmall

Gör så här:

13.2.2  Ändra en befintlig mall – med utgångspunkt i FLIR Word Add-in‎

Gör så här:

13.2.3  Ändra en befintlig mall – med utgångspunkt i FLIR Report Studio‎-guiden

Gör så här:

13.2.4  Lägga till flera DATAsektioner

Du kan lägga till ett eller flera nya DATAsektioner till rapportmallen med olika typer av innehåll, t.ex. ”Endast IR”, ”Endast visuell”, ”Två IR” eller ”Två IR+visuell”.
När du använder en mall med flera DATAsektioner i FLIR Report Studio-guiden visas en listruta där du kan välja vilket i avsnitt du vill lägga till bilder, se avsnittet 9.3.2 Bildfönster.

Gör så här:

13.2.5  Välja en mallkategori

Du kan välja en eller flera kategorier för rapportmallen.
När du har sparat och importerat rapportmallen till FLIR Report Studio-guiden återfinns den under den valda kategorin i den vänstra rutan i guiden, se avsnittet 9.3.1 Mallfönster.

Gör så här:

14  Filformat som stöds

14.1  Radiometriska filformat

FLIR Report Studio stöder följande radiometriska filformat:
  • FLIR Systems radiometrisk *.jpg.

14.2  Icke-radiometriska filformat

FLIR Report Studio stödjer följande icke-radiometriska filformat:
  • *.jpg.
  • *.mp4 (videofiler).
  • *.avi (videofiler).
  • *.pdf (rapporter).
  • *.docx (som rapporter).
  • *.dotx (som mallar).

15  Programuppdatering

15.1  Allmänt

Du kan uppdatera FLIR Report Studio med senaste servicepaketen. Det kan göras från FLIR Report Studio-guiden och från FLIR Word Add-in.

15.2  Tillvägagångssätt

Gör så här:

16  Om FLIR Systems

FLIR Systems grundades 1978 och banade väg för utvecklingen av avancerade värmebildsystem. Företaget är världsledande inom utveckling, tillverkning och försäljning av värmebildsystem för ett stort antal användningsområden inom den kommersiella och industriella sektorn samt inom olika myndigheter. Idag förvaltar FLIR Systems det historiska arvet från fem större företag som har gjort stora insatser inom infraröd teknik sedan 1958: det svenska AGEMA Infrared Systems (tidigare AGA Infrared Systems), de tre amerikanska företagen Indigo Systems, FSI, och Inframetrics samt det franska företaget Cedip.
Sedan 2007 har FLIR Systems förvärvat flera företag med världsledande expertis inom sensorteknik:
  • Extech Instruments (2007)
  • Ifara Tecnologías (2008)
  • Salvador Imaging (2009)
  • OmniTech Partners (2009)
  • Directed Perception (2009)
  • Raymarine (2010)
  • ICx Technologies (2010)
  • TackTick Marine Digital Instruments (2011)
  • Aerius Photonics (2011)
  • Lorex Technology (2012)
  • Traficon (2012)
  • MARSS (2013)
  • DigitalOptics mikrooptikföretag (2013)
  • DVTEL (2015)
  • Point Grey Research (2016)
  • Prox Dynamics (2016)
Graphic

Figur 16.1  Patentdokument från tidigt 1960-tal

FLIR Systems har tre produktionsanläggningar i USA (Portland, OR, Boston, MA samt Santa Barbara, CA) och en i Sverige (Stockholm). Sedan 2007 finns även en produktionsanläggning i Tallinn, Estland. Vi har direktförsäljningskontor i Belgien, Brasilien, Kina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Hongkong, Italien, Japan, Korea, Sverige och USA, samt ett globalt nätverk med återförsäljare, som våra kunder från hela världen kan vända sig till.
FLIR Systems är innovationsledande inom utvecklingen av värmekameror. Vi förutser marknadens krav genom att hela tiden förbättra våra nuvarande kameror samtidigt som vi utvecklar nya. Företaget har bland annat introducerat den första batteridrivna bärbara kameran för industriella besiktningar och den första okylda värmekameran – båda är milstolpar inom branschen.
Graphic

Figur 16.2  1969: Thermovision modell 661. Kameran vägde ca 25 kg, oscilloskopet 20 kg och stativet 15 kg. Operatören behövde dessutom en växelströmsgenerator på 220 V och en 10 litersbehållare med flytande kväve. Till vänster om oscilloskopet syns Polaroidtillsatsen (6 kg).

Graphic

Figur 16.3  2015: FLIR One, ett tillbehör till iPhone- och Android-mobiltelefoner. Vikt: 90 g.

FLIR Systems tillverkar själva alla vitala mekaniska och elektroniska komponenter till kamerasystemen – från utveckling och tillverkning av detektorn, via linser och systemelektronik, till slutlig testning och kalibrering. Alla steg utförs och övervakas av våra egna tekniker. Dessa specialister har kunskaper inom infraröd teknik som garanterar exakthet och driftsäkerhet hos alla vitala komponenter som finns i våra kameror.

16.1  Mer än bara en värmekamera

FLIR Systems vet att vi måste göra mer än att bara producera de bästa värmekamerorna. Vi vill att alla som använder våra kameror ska kunna arbeta så effektivt som möjligt. Därför strävar vi efter den mest kraftfulla kombinationen av kamera och programvara. Vi har själva utvecklat särskilda program för förebyggande underhåll, FoU och processövervakning. De flesta programmen finns på en mängd olika språk.
Vi har tagit fram en mängd olika tillbehör så att du kan anpassa din utrustning för de mest krävande arbeten.

16.2  Vi delar med oss av vår kunskap

Även om våra kameror är användarvänliga handlar termografi om så mycket mer än att bara veta hur kameran ska hanteras. Därför har vi här på FLIR Systems grundat ITC (Infrared Training Center), en separat affärsenhet som erbjuder certifierade utbildningar. Genom att gå på en av ITC-utbildningarna får du mycket praktisk erfarenhet.
Personalen på ITC ger dig också allt stöd du behöver när du ska omsätta teorin i praktiken.

16.3  Stöd för våra kunder

FLIR Systems har ett globalt servicenätverk som ser till att din kamera alltid fungerar. Om det uppstår problem med kameran finns all utrustning och kunskap på ditt lokala servicecenter, för snabbast tänkbara lösning. Du behöver inte skicka kameran till andra sidan jorden eller prata med någon som inte talar ditt språk.

17  Termer, lagar och definitioner

Term

Definition

Absorption och emission1
Kapaciteten eller förmågan hos ett föremål att absorbera infallande utstrålad energi är alltid samma som kapaciteten att avge sin egen energi som strålning
Diagnostik
undersökning av symptom och syndrom för att avgöra typ av fel eller haveri2
Emissivitet
förhållandet mellan den energi som utstrålas av verkliga kroppar och den effekt som utstrålas av en svartkropp vid samma temperatur och vid samma våglängd3
Energins bevarande4
Summan av det totala energiinnehållet i ett slutet system är konstant
Färgpalett
tilldelar olika färger för att visa specifika nivåer av skenbar temperatur. Paletter kan ge hög eller låg kontrast, beroende på vilka färger som används i dem
Infallande strålning
strålning som träffar ett föremål från dess omgivning
IR-termografi
process för insamling och analys av termisk information från beröringsfria värmekameraenheter
Isoterm
ersätter vissa färger i skalan med en kontrasterande färg. Det markerar ett intervall av skenbart lika temperatur5
Konvektion
ett värmeöverföringsläge där en vätska sätts i rörelse, antingen genom gravitation eller någon annan kraft, varvid värme överförs från en plats till en annan
Kvalitativ termografi
termografi som förlitar sig på analys av värmemönster för att se om det finns avvikelser och var de isåfall finns6
Kvantitativ termografi
termografi som använder temperaturmätning för att avgöra hur allvarlig en avvikelse är så man kan bedöma reparationsprioritering7
Ledning
direktöverföring av termisk energi från molekyl till molekyl, orsakad av kollisioner mellan molekylerna
Reflekterad skenbar temperatur
skenbar temperatur för omgivningen som reflekteras av målet i IR-kameran8
Skenbar temperatur
okompenserad avläsning från ett infrarött instrument, som innehåller all infallande strålning på instrumentet, oavsett dess källa9
Spatial upplösning
en IR-kameras förmåga att fokusera på små föremål eller detaljer
Temperatur
mått på den genomsnittliga kinetiska energin hos molekylerna och atomerna som utgör substansen
Termisk energi
total kinetisk energi hos molekylerna som utgör föremålet10
Termisk finjustering
processen att färglägga bilden av föremålet som analyseras, för att maximera kontrasten
Utgående strålning
strålning som lämnar ett objekts yta, oavsett dess ursprungliga källor
Värme
termisk energi som överförs mellan två föremål (system) på grund av deras temperaturskillnad
Värmegradient
gradvisa förändringar av temperaturen över distans11
Värmeöverföring via strålning
Värmeöverföring via emission och absorption av värmestrålning
Värmeöverföringens riktning12
Värme flödar spontant från värme till kyla och därmed överförs värmeenergi från en plats till en annan13
Värmeöverföringshastighet14
Värmeöverföringshastigheten under jämviktsförhållande är direkt proportionell mot föremålets värmeledningsförmåga, föremålets tvärsnittsarea genom vilken värme flödar och temperaturskillnaden mellan föremålets två ändar. Den är omvänt proportionell mot föremålets längd eller tjocklek.15

18  Termografiska mätmetoder

18.1  Inledning

En värmekamera mäter och avbildar den infraröda strålning som sänds ut från ett objekt. Strålningen är en funktion av objektets yttemperatur, vilket gör att kameran kan beräkna och visa denna temperatur.
Den strålning som mäts av kameran beror inte bara på objektets temperatur utan även på emissiviteten. Strålning kommer även från omgivningen och reflekteras av objektet. Objektets strålning och den reflekterade strålningen påverkas även av atmosfärens absorptionsfaktor.
Det är därför nödvändigt att kompensera effekterna från ett antal olika strålningskällor så att temperaturmätningen blir korrekt. Det görs automatiskt av kameran online. Följande objektparametrar måste dock anges:
  • Objektets emissivitet
  • Reflekterad skenbar temperatur
  • Avståndet mellan objektet och kameran
  • Relativ luftfuktighet
  • Atmosfärens temperatur

18.2  Emissivitet

Den viktigaste objektparametern är emissiviteten, som är ett mått på hur mycket strålning som sänds från objektet i förhållande till strålningen från en perfekt svartkropp med samma temperatur.
Objektmaterial och ytbehandlingar har vanligen en emissivitet på mellan 0,1 och 0,95. En välpolerad yta (spegel) har ett värde under 0,1 medan en oxiderad eller målad yta har en högre emissivitet. Oljebaserad färg, oavsett färg i ett synligt spektrum, har en emissivitet på över 0,9 i det infraröda spektrumet. Människohud har en emissivitet på mellan 0,97 och 0,98.
Icke oxiderade metaller har perfekt opacitet och hög reflexivitet med liten variation i våglängder. Emissiviteten hos metaller är låg och ökar endast med temperaturen. Emissiviteten hos icke-metaller tenderar att vara hög och minskar med temperaturen.

18.2.1  Hitta emissiviteten hos ett prov

18.2.1.1  Steg 1: Fastställa den reflekterade skenbara temperaturen

Använd en av följande två metoder för att fastställa reflekterad skenbar temperatur:
18.2.1.1.1  Metod 1: Direktmetoden
Du kan inte använda ett termoelement för att mäta reflekterad skenbar temperatur eftersom ett termoelement mäter temperatur, men skenbar temperatur är strålningsintensitet.
18.2.1.1.2  Metod 2: Reflektormetoden

18.2.1.2  Steg 2: Fastställa emissiviteten

18.3  Reflekterad skenbar temperatur

Du använder den här parametern för att kompensera för den strålning som reflekteras i objektet. Om emissiviteten är låg och objektets temperatur ligger relativt långt från den reflekterade temperaturen är det viktigt att ange och kompensera för den reflekterade skenbara temperaturen på rätt sätt.

18.4  Avstånd

Avståndet är avståndet mellan objektet och kamerans frontobjektiv. Du använder den här parametern för att kompensera för följande:
  • När strålningen från målet absorberas av atmosfären mellan objektet och kameran.
  • När strålningen från själva atmosfären upptäcks av kameran.

18.5  Relativ luftfuktighet

Kameran kan även kompensera för det faktum att överföringen även är beroende av atmosfärens relativa luftfuktighet. Det gör du genom att ange det rätta värdet för relativ luftfuktighet. Vid korta avstånd och normal luftfuktighet kan du i de flesta fall behålla standardvärdet för relativ luftfuktighet som är 50 %.

18.6  Övriga parametrar

Med vissa kameror och analysprogram från FLIR Systems kan följande parametrar kompenseras:
  • Lufttemperatur – dvs. temperaturen i luften mellan kameran och målobjektet
  • Temperatur på extern optik – dvs. temperaturen på extra objektiv och fönster som används framför kameran
  • Överföring från extern optik, – dvs. överföringen från extra objektiv och fönster som används framför kameran

19  Den infraröda teknikens historia

Före år 1800 var det ingen som ens trodde att den infraröda delen av det elektromagnetiska spektrat existerade. Den ursprungliga betydelsen av det infraröda spektrat, eller ”det infraröda” som det ofta kallas, som en form av värmesstrålning är kanske mindre uppenbar idag än den var då den upptäcktes av Herschel år 1800.
Graphic

Figur 19.1  Sir William Herschel (1738–1822)

Upptäckten gjordes av en händelse under sökning efter nya optiska material. Sir William Herschel – kunglig astronom hos kung George III av England, och redan berömd för upptäckten av planeten Uranus – sökte efter ett optiskt filtermaterial för att minska klarheten av solbilden i teleskop vid solobservationer. Medan han testade olika prover av färgat glas som gav liknande minskning av ljusstyrkan fann han att en del av proven släppte igenom väldigt lite av solens värme medan andra släppte igenom så mycket värme att han riskerade ögonskador efter endast några få sekunders observation.
Herschel blev snart övertygad om att det behövdes ett systematiskt experiment med målet att finna ett enda material som gav önskad minskning av ljusstyrkan och samtidigt gav maximal värmereduktion. Han började experimentet genom att upprepa Newtons prismaexperiment men sökte efter värmeeffekten snarare än den visuella intensiteten i spektrat. Först färgade han kulan på en känslig kvicksilvertermometer i glas med bläck. Med den som strålningsdetektor fortsatte han att testa värmeeffekten för olika färger i spektrat som bildades ovanpå ett bord genom att solljus passerade genom ett glasprisma. Andra termometrar, utanför solens strålar, användes för kontroll.
När den färgade termometern sakta flyttades längs färgerna i spektrat visade temperaturavläsningarna en stadig ökning från slutet av det violetta till slutet av det röda. Det var inte helt oväntat eftersom den italienska forskaren Landriani, i ett liknande experiment år 1777, hade observerat en liknande effekt. Det var emellertid Herschel som var den förste att konstatera att det måste finnas en punkt när värmeeffekten når ett maximum och att mätmetoderna för det synliga spektrat inte kunde upptäcka den här punkten.
Graphic

Figur 19.2  Marsilio Landriani (1746–1815)

Herschel bekräftade att värmen fortsatte att stiga när termometern flyttades till det mörka området bortom det röda. Maximipunkten låg, när han fann den, långt bortom det röda – i det som idag är känt som de infraröda våglängderna.
När Herschel tillkännagav upptäckten refererade han till denna nya del av det elektromagnetiska spektrat som det ”termometriska spektrat”. Strålningen kallade han mörk värme eller helt enkelt de osynliga strålarna. Ironiskt nog, och emot den vanliga uppfattningen, var det inte Herschel som myntade uttrycket ”infraröd”. Ordet började dyka upp i skrift ca 75 år senare och det är fortfarande oklart vem upphovsmannen är.
Herschels användning av glas i prismat i det ursprungliga experimentet ledde till tidiga kontroverser med samtida kolleger om existensen av de infraröda våglängderna. Olika forskare använde, i försök att bekräfta hans arbete, olika typer av glas med olika genomskinlighet i det infraröda. Genom sina senare experiment var Herschel medveten om den begränsade genomskinligheten hos glas i förhållande till den nyupptäckta termiska strålningen och han tvingades konstatera att infraröd optik förmodligen måste använda reflekterande element (dvs. plana och svängda speglar). Som tur var förblev detta sant endast till 1830 då den italienska forskaren Melloni, gjorde den stora upptäckten att det i naturen förekommande bergsaltet (NaCl) – som fanns i tillräckligt stora kristaller för linser och prisman – är osedvanligt genomskinligt för det infraröda. Resultatet blev att bergsalt användes som infrarött optiskt material under de kommande hundra åren tills konsten att skapa syntetiska kristaller behärskades på 1930-talet.
Graphic

Figur 19.3  Macedonio Melloni (1798–1854)

Termometern, i egenskap av strålningsdetektor, användes ända till 1829 då Nobili uppfann termoelementet. (Herschels egen termometer kunde avläsas till 0,2 °C och senare modeller kunde avläsas till 0,05 °C). Sedan kom ett genombrott: Melloni kopplade ett antal termoelement i en serie så att den första termostapeln bildades. Den nya enheten var minst 40 gånger känsligare än den bästa termometern som fanns för att upptäcka värmestrålning – kapabel att upptäcka värmen från en person som stod på tre meters avstånd.
Den första så kallade värmebilden blev möjlig år 1840, och är resultatet av Sir John Herschels arbete, son till den berömda astronomen och upptäckaren av det infraröda. Utifrån den differentiella avdunstningen hos tunn oljefilm som fokuseras med ett värmemönster, kunde värmebilden ses med reflekterande ljus där de störande effekterna från oljefilmen gjorde bilden synlig för ögat. Sir John lyckades även göra en primitiv utskrift av värmebilden på papper, som han kallade en termograf.
Graphic

Figur 19.4  Samuel P. Langley (1834–1906)

Förbättringen av infraröddetektorns känslighet fortskred långsamt. Ett annat stort genombrott, gjordes av Langley år 1880, som uppfann bolometern. Den bestod av en tunn svart remsa av platina ansluten till en arm på en Wheatstone-bryggkrets som den infraröda strålningen fokuserades på och som en känslig galvanometer svarade på. Det här instrumentet sades vara kapabelt att upptäcka värme från en ko på 400 meters avstånd.
En engelsk vetenskapsman, Sir James Dewar, introducerade först användningen av flytande gaser som avkylningsagenter (t.ex. flytande kväve vid en temperatur av -196 °C) i lågtemperaturforskning. År 1892 uppfann han en unik isolerande vakuumbehållare som kunde lagra flytande gaser under flera dagar. Den vanliga ”termosflaskan”, som används för varma och kalla drycker, grundas på hans uppfinning.
Mellan åren 1900 och 1920 upptäcktes det infraröda av värdens uppfinnare. Många patent utfärdades för att upptäcka personal, artilleri, flygplan, fartyg – och till och med isberg. Det första fungerande systemet, i modern mening, började utvecklas under kriget 1914–18, när båda sidor hade forskningsprogram för militär exploatering av det infraröda. De här programmen innehöll experimentella system för fiendeintrång och upptäckt, fjärravkänning av temperaturer, säker kommunikation och riktlinjer för ”flygande torpeder”. Ett infrarött söksystem som testades under den här perioden kunde upptäcka ett annalkande flygplan på ett avstånd av 1,5 km eller en person på mer än 300 meters håll.
De mest känsliga systemen vid den tiden baserades alla på variationer av bolometern, men under mellankrigstiden kom två revolutionära nya infraröda detektorer: bildkonverteraren och fotondetektorn. Till en början fick bildkonverteraren störst uppmärksamhet i militära sammanhang eftersom en observatör för första gången i historien kunde ”se i mörkret”. Känsligheten hos bildkonverteraren var begränsad till nästan infraröda våglängder och de flesta intressanta militäriska mål (dvs. fiendesoldater) måste belysas med infraröda sökstrålar. Eftersom det medförde en risk att avslöja observatörens position till en liknande utrustad fiendeobservatör förstår man att militärens intresse för bildkonverteraren så småningom avtog.
De taktiska militära nackdelarna av s.k. aktiva (dvs. sökstråleutrustade) termobildsystem satte efter kriget 1939–45 fart på utvecklingen av passiva infraröda system (utan sökstrålar) kring den extremt känsliga fotondetektorn. Under den här perioden förhindrade militära säkerhetsregler all information om status för infraröd teknologi. Sekretessen började släppas i mitten av 1950-talet och då blev termobildsenheter äntligen tillängliga för civil forskning och industri.

20  Termografiteori

20.1  Inledning

Ämnesområdet infraröd strålning och den termografiteknik som används inom området är fortfarande nytt för många som kommer att använda en värmekamera. I det här avsnittet beskrivs teorin bakom termografi.

20.2  Det elektromagnetiska spektrat

Det elektromagnetiska spektrat delas godtyckligt in i ett antal våglängdsområden som kallas band och som särskiljs via de metoder som används för att skapa och upptäcka strålning. Det finns ingen grundläggande skillnad mellan strålning i olika band i det elektromagnetiska spektrat. De styrs alla av samma lagar och det enda som skiljer är våglängden.
Graphic

Figur 20.1  Det elektromagnetiska spektrat. 1: Röntgen; 2: UV; 3: Synlig; 4: IR; 5: Mikrovågor; 6: Radiovågor.

Termografi arbetar med det infraröda våglängdsområdet. Dess nedre del tangerar visuella våglängder (mörkrött ljus) medan dess övre del närmar sig mikrovågor med våglängder omkring en millimeter.
Det infraröda bandet delas ofta upp i fyra mindre band, vilkas gränser också väljs godtyckligt. De innefattar: det nästan infraröda (0,75–3 μm), det medelinfraröda (3–6 μm), det mycket infraröda (6–15 μm) och det extremt infraröda (15–100 μm). Även om våglängderna anges i μm (mikrometer) används ofta andra enheter för att mäta våglängder i det här spektralområdet, t.ex. nanometer (nm) och Ångström (Å).
Förhållandet mellan de olika enheterna är:
formula

20.3  Svartkroppsstrålning

En svartkropp definieras som ett objekt som absorberar all inkommande strålning oavsett våglängd. Den missvisande benämningen svart syftar på ett objekt som avger strålning och förklaras av Kirchhoffs lag (efter Gustav Robert Kirchhoff, 1824–1887), som konstaterar att en kropp som är kapabel att absorbera all strålning i samtliga våglängdsområden även är lika kapabel att avge strålning.
Graphic

Figur 20.2  Gustav Robert Kirchhoff (1824–1887)

En svartkroppskällas konstruktion är i princip väldigt enkel. Strålningsegenskaperna hos en öppning i en termiskt jämn kavitet gjord av ett ogenomskinligt absorberande material är nästan samma som egenskaperna hos en svartkropp. En praktisk tillämpning av principen av konstruktion för ett objekt med total absorbering av strålning består av en låda som är helt försluten på alla sidor men med en minimal öppning på en av sidorna. Den strålning som kommer in genom öppningen skingras och absorberas av upprepade reflektioner, vilket gör att endast en oändligt liten del kan försvinna. Svärtan vid öppningen är nästan identisk med den hos en svartkropp och nästan perfekt för alla våglängdsområden.
Genom att förse en sådan termiskt jämn kavitet med en passande värmekälla blir det en kavitetsstrålare. En termiskt jämn kavitet uppvärmd till en enhetlig temperatur genererar svartkroppsstrålning vars egenskaper endast bestäms av kavitetstemperaturen. Sådana kavitetsstrålare används ofta som källor till strålning för temperaturreferensstandard i laboratoriet för att kalibrera termografiska instrument, t.ex. en kamera från FLIR Systems.
Om temperaturen hos en svartkroppsstrålare stiger till mer än 525 °C närmar sig källan det synliga området och ögat uppfattar den därför inte som svart. Det är strålarens begynnande rödglödstemperatur som sedan blir orange eller gul allteftersom temperaturen stiger. Begreppet färgtemperatur refererar till hur mycket en svartkroppsstrålare måste värmas upp för att anta en viss färg.
Beakta följande tre formler som beskriver strålningen från en svartkropp.

20.3.1  Plancks lag

Graphic

Figur 20.3  Max Planck (1858–1947)

Max Planck (1858–1947) beskrev de spektrala proportionerna hos strålningen från en svartkropp med följande formel:
formula
där:
Wλb
Svartkroppens spektrala emittans vid våglängden λ.
c
Ljusets hastighet = 3 × 108 m/s.
h
Plancks konstant = 6,6 × 10-34 Js.
k
Boltzmanns konstant = 1,4 × 10-23 J/K.
T
Svartkroppens absoluta temperatur i Kelvingrader (K).
λ
Våglängd (μm).
Om man grafiskt åskådliggör resultaten från Plancks formel vid ett antal olika temperaturer får man en serie kurvor. Följer man vilken kurva som helst ser man att den spektrala strålningen är noll då λ = 0 varefter den ökar snabbt för att nå ett maximum vid våglängden λmax och åter närmar sig noll vid mycket långa våglängder. Ju högre temperatur, desto kortare är den våglängd där maximum nås.
Graphic

Figur 20.4  En svartkropps spektrala strålning, enligt Plancks lag, grafiskt åskådliggjord vid olika temperaturer. 1: Spektral emittans (W/cm2 × 103(μm)); 2: Våglängd (μm)

20.3.2  Wiens förskjutningslag

Genom att derivera Plancks lag med avseende på λ och finna maximum får vi följande:
formula
Det här är Wiens förskjutningslag (efter Wilhelm Wien, 1864–1928) som matematiskt uttrycker det faktum att färgen varierar från röd till orange eller gul när temperaturen på en termisk strålare stiger. Färgens våglängd är samma som våglängden som beräknats för λmax. Ett bra ungefärligt värde på λmax vid en given svartkroppstemperatur fås genom att tillämpa tumregeln 3 000/T μm. En väldigt het stjärna som Sirius (11 000 K), som avger ett blåvitt ljus, strålar därför med ett maximum av spektral emittans som uppstår inom det osynliga, ultravioletta området vid våglängden 0,27 μm.
Graphic

Figur 20.5  Wilhelm Wien (1864–1928)

Solen (ca 6 000 K) avger gult ljus och når sitt maximum vid ungefär 0,5 μm i mitten av det synliga ljusspektrat.
Vid rumstemperatur (300 K) ligger maximum för strålningen vid 9,7 μm i det mycket infraröda, medan maximum inträffar vid 38 μm i de extremt infraröda våglängderna vid temperaturen för flytande kväve (77 K).
Graphic

Figur 20.6  Plancks kurvor grafiskt åskådliggjorda längs en semilogaritmisk skala mellan 100 K och 1 000 K. De prickade kurvorna markerar punkten för den maximala strålningen vid varje temperatur, enligt Wiens förskjutningslag. 1: Spektral emittans (W/cm2 (μm)); 2: Våglängd (μm).

20.3.3  Stefan-Boltzmanns lag

Genom att integrera Plancks formel från λ = 0 till λ = ∞ får vi den totala strålningen (Wb) hos en svartkropp:
formula
Detta är Stefan-Boltzmanns formel (efter Josef Stefan, 1835–1893, och Ludwig Boltzmann, 1844–1906), som säger att den totala emissiviteten hos en svartkropp är proportionell i förhållande till den fjärde kraften av dess absoluta temperatur. Grafiskt motsvarar Wb rområdet nedanför Planck-kurvan vid en given temperatur. Det kan visas att emittansen i intervallet λ = 0 to λmax endast är 25 % av den totala strålningen, vilket ungefär motsvarar solens strålning inom det synliga våglängdsområdet.
Graphic

Figur 20.7  Josef Stefan (1835–1893) och Ludwig Boltzmann (1844–1906)

Genom att använda Stefan-Boltzmanns formel för att beräkna den effekt som en människas kropp avger vid en temperatur av 300 K och en total yta på ca 2 m2 får vi 1 kW. Denna värmeförlust skulle kroppen inte kunna klara av om den inte kompenserade förlusten genom absorption av strålning från omgivningen som normalt har nästan samma temperatur, samt genom det skydd som klädernas isolering erbjuder.

20.3.4  Icke-svartkroppsstrålare

Hittills har endast svartkroppsstrålare och svartkroppsstrålning beskrivits. Verkliga objekt följer emellertid sällan de här lagarna över ett längre våglängdsområde – även om de närmar sig svartkroppens egenskaper i vissa spektrala områden. Ett exempel är att en viss typ av vit färg kan se helt vitut i det synliga våglängdsområdet medan den blir helt gråvid ca 2 μm och bortom 3 μm är nästan svart.
Det finns tre omständigheter som kan förhindra att ett verkligt objekt uppför sig som en svartkropp: en bråkdel av den infallande strålningen α kan absorberas, en bråkdel ρ kan reflekteras och en bråkdel τ kan överföras. Eftersom alla dessa faktorer är mer eller mindre våglängdsberoende används tecknet λ för att markera detta beroende. Följaktligen:
  • Den spektrala absorptionen αλ= kvoten mellan den spektrala strålningen som ett objekt absorberar och den totala strålning det utsätts för.
  • Den spektrala reflektionen ρλ= kvoten mellan den spektrala strålningen som ett objekt reflekterar och den totala strålning det utsätts för.
  • Den spektrala transmissionen τλ= kvoten mellan den spektrala strålning som överförs via ett objekt och den totala strålning det utsätts för.
Summan av dessa tre faktorer måste alltid bli 1 vid alla våglängder vilket ger oss följande formel:
formula
För ogenomskinliga material är τλ = 0 och formeln kan förenklas till:
formula
En annan faktor, emissiviteten, krävs för att beskriva bråkdelen ε av den spektrala strålning som ett objekt producerar vid en viss temperatur, jämfört med strålningen från en svartkropp vid samma temperatur. Sålunda får vi följande definition:
Den spektrala emissiviteten ελ = kvoten mellan den spektrala strålningen från ett objekt och den från en svartkropp med samma temperatur och våglängd.
Uttryckt matematiskt kan det skrivas som kvoten mellan objektets och svartkroppens spektrala strålning på följande sätt:
formula
Generellt sett kan man säga att de finns tre typer av strålningskällor som skiljs åt av de olika våglängderna vid spektral emittans.
  • En svartkropp för vilken ελ = ε = 1
  • En gråkropp för vilken ελ = ε = en konstant mindre än 1
  • En selektiv strålare för vilken ε varierar med våglängden
Enligt Kirchhoffs lag är spektral emissitivet och spektral absorption för en kropp lika vid alla temperaturer och våglängder, det vill säga:
formula
Då får vi, för ett ogenomskinligt material (eftersom αλ + ρλ = 1):
formula
För högglanspolerade material närmar sig ελ noll, vilket för perfekt reflekterande material (dvs. en spegel) skulle ge:
formula
För gråkroppsstrålare blir Stefan-Boltzmanns formel:
formula
Det betyder att den totala emissiviteten för en gråkropp är samma som för en svartkropp vid samma temperatur minskad proportionellt till värdet på ε hos gråkroppen.
Graphic

Figur 20.8  Spektral emittans för tre typer av strålare. 1: Spektral emittans; 2: Våglängd; 3: Svartkropp; 4: Selektiv strålare; 5: Gråkropp.

Graphic

Figur 20.9  Spektral emissivitet för tre typer av strålare. 1: Spektral emissivitet; 2: Våglängd; 3: Svartkropp; 4: Gråkropp; 5: Selektiv strålare.

20.4  Infraröda halvtransparenta material

Tänk på en icke-metallisk, halvtransparent kropp – t.ex. en tjock, plan plastplatta. När plattan värms upp måste den strålning som uppstår i plattans inre ta sig igenom materialet mot ytan, där den delvis absorberas. När strålningen når ytan återreflekteras en del av den till plattans inre. Den återreflekterade strålningen absorberas delvis men en del av den når till den andra ytan där det mesta av den försvinner; en del av den återreflekteras igen. Även om reflektionerna blir svagare och svagare måste de räknas in om man ska beräkna den totala strålningen hos plattan. När den geometriska serien summeras fås den effektiva emissiviteten hos en halvtransparent platta på följande sätt:
formula
När plattan blir ogenomskinlig reduceras formeln till följande enkla formel:
formula
Den sista formeln är praktisk eftersom det ofta är enklare att mäta reflektion än emissivitet direkt.

21  Mätformeln

Som vi redan nämnt tar kameran när den är inriktad mot ett objekt inte bara emot strålning från objektet. Den fångar också upp den strålning från omgivningen som reflekteras mot objektets yta. Båda de här strålningsbidragen dämpas i viss utsträckning av atmosfären på mätvägen. Till detta kommer ett tredje strålningsbidrag från själva atmosfären.
Den här beskrivningen av mätsituationen, ger en ganska rättvisande bild av de verkliga förhållandena (se vidare figuren nedan). Vissa faktorer är dock inte medtagna, t.ex. solljusets spridning i atmosfären eller vagabonderande strålning från starka strålningskällor utanför synfältet. Störningar av de här slagen är svåra att kvantifiera, men lyckligtvis är de normalt så små att de kan försummas. Om de inte är försumbara är mätkonfigurationen sannolikt sådan att risken för störningar är uppenbar, åtminstone för en erfaren operatör. Han måste då på eget initiativ förändra mätsituationen så att störningarna elimineras, t.ex. genom att ändra kamerariktningen, skärma av starka strålningskällor osv.
Om vi godtar den här beskrivningen kan vi med hjälp av figuren nedan härleda en formel för att beräkna objektets temperatur med ledning av den kalibrerade utsignalen från kameran.
Graphic

Figur 21.1  En schematisk framställning av den allmänna termografiska mätsituationen.1: Omgivning; 2: Objekt; 3: Atmosfär; 4: Kamera

Anta att den mottagna strålningseffekten W från en svartkroppstemperaturkälla Tsource på kort avstånd genererar en utsignal från kameran Usource som är proportionell mot den inkommande effekten (effektlinjär kamera). Vi kan då skriva (ekvation 1):
formula
Eller, förenklat:
formula
där C är en konstant.
Om källan istället är en gråkropp med emittansen ε blir den mottagna strålningen följaktligen lika med εWsource.
Vi kan nu skriva de tre termerna för mottagen strålningseffekt:
Den totala mottagna strålningseffekten kan nu skrivas (ekvation 2):
formula
Multiplicera varje term med konstanten C i ekvation 1 och ersätt CW-produkterna med motsvarande U enligt samma ekvation. Vi får (ekvation 3):
formula
Lös ut Uobj ur ekvation 3 (ekvation 4):
formula
Detta är den allmänna mätformel som används i all termografisk utrustning från FLIR Systems. Spänningarna i formeln är:

Tabell 21.1  Spänningar

Uobj
Beräknad kamerautspänning för en svartkropp med temperaturen Tobj, dvs. en spänning som direkt kan omvandlas till en verklig sökt objekttemperatur.
Utot
Uppmätt kamerautspänning i det aktuella fallet.
Urefl
Teoretisk kamerautspänning för en svartkropp med temperaturen Trefl enligt kalibreringen.
Uatm
Teoretisk kamerautspänning för en svartkropp med temperaturen Tatm enligt kalibreringen.
Operatören måste mata in ett antal parametervärden för beräkningen:
  • objektets emittans ε
  • den relativa luftfuktigheten
  • Tatm
  • objektavståndet (Dobj)
  • den (effektiva) temperaturen hos objektets omgivning eller den reflekterade omgivningstemperaturen Trefl, samt
  • atmosfärens temperatur Tatm
Detta kan innebära mycket arbete för operatören, eftersom det vanligen inte finns några enkla sätt att bestämma noggranna värden för emittans och atmosfärtransmittans i det enskilda fallet. De två temperaturerna är normalt mindre problematiska, förutsatt att det inte finns några stora och intensiva strålningskällor i omgivningen.
En naturlig fråga i detta sammanhang är: Hur viktigt är det att känna till de rätta värdena på parametrarna? Det kan vara intressant att redan här få en uppfattning om problemet genom att titta på några olika mätfall och jämföra de relativa magnituderna hos de tre strålningstermerna. Det kan ge oss en indikation på när det är viktigt att använda korrekta värden på olika parametrar.
Figurerna nedan visar de relativa magnituderna hos de tre strålningsbidragen för tre olika objekttemperaturer, två emittanser och två spektrumområden: KV och LV. De återstående parametrarna har följande fasta värden:
  • τ = 0,88
  • Trefl = +20 °C
  • Tatm = +20 °C
Det är uppenbart att en korrekt temperaturmätning är mer avgörande vid låga objekttemperaturer än vid höga, eftersom ”störningsstrålningskällorna” relativt sett är mycket starkare i det förstnämnda fallet. Om dessutom objektets emittans är låg blir situationen ännu besvärligare.
Till sist måste vi besvara frågan om betydelsen av att få använda kalibreringskurvan ovanför den högsta kalibreringspunkten, alltså vad vi kallar att extrapolera. Anta att vi i ett visst fall mäter Utot = 4,5 volt. Kamerans högsta kalibreringspunkt låg vid ungefär 4,1 volt, vilket operatören inte kände till. Även om objektet hade varit en svartkropp, dvs. Uobj = Utot, gör vi alltså i själva verket en extrapolering av kalibreringskurvan när vi omvandlar 4,5 volt till en temperatur.
Anta nu att objektet inte är svart utan har emittansen 0,75, och att transmittansen är 0,92. Vi antar också att de två andra termerna i ekvation 4 tillsammans blir 0,5 volt. Om vi beräknar Uobj med ekvation 4 får vi då Uobj = 4,5 / 0,75 / 0,92 – 0,5 = 6,0. Det är en ganska extrem extrapolering, särskilt med tanke på att videoförstärkaren kanske begränsar utspänningen till 5 volt! Observera dock att tillämpningen av kalibreringskurvan är en teoretisk procedur som kan användas när det inte finns några elektroniska eller andra begränsningar. Vi litar på att kameran, om den inte hade haft några signalbegränsningar, och om den hade kalibrerats för långt högre spänningar än 5 volt, hade haft en kalibreringskurva som i stort sett hade sett likadan ut som vår verkliga kurva när vi extrapolerade den ovanför 4,1 volt, förutsatt att kalibreringsalgoritmen i likhet med FLIR Systems algoritm är baserad på strålningsfysikalgorithm. Givetvis måste man sätta en gräns för sådana extrapoleringar.
Graphic

Figur 21.2  Relativa magnituder hos strålningskällor under varierande mätförhållanden (KV-kamera). 1: Objektets temperatur; 2: Emittans; Obj: Objektets strålning; Refl: Reflekterad strålning; Atm: atmosfärstrålning. Fasta parametrar: τ = 0,88; Trefl = 20 °C; Tatm = 20 °C.

Graphic

Figur 21.3  Relativa magnituder hos strålningskällor under varierande mätförhållanden (KV-kamera). 1: Objektets temperatur; 2: Emittans; Obj: Objektets strålning; Refl: Reflekterad strålning; Atm: atmosfärstrålning. Fasta parametrar: τ = 0,88; Trefl = 20 °C; Tatm = 20 °C.

22  Emissivitetstabeller

I det här avsnittet visas en sammanställning över emissivitetsdata från litteratur om infraröd strålning och mätningar gjorda med FLIR Systems.

22.1  Referenslitteratur

22.2  Tabeller

Tabell 22.1  T: Totalt spektrum; KV: 2–5 µm; LV: 8–14 µm, LLV: 6.5–20 µm; 1: Material; 2: Specifikation; 3:Temperatur i °C; 4: Spektrum; 5: Emissivitet: 6:Referens

1

2

3

4

5

6

3M, typ 35
Eltejp av vinyl (flera färger)
< 80
LV
≈ 0,96
13
3M, typ 88
Eltejp av svart vinyl
< 105
LV
≈ 0,96
13
3M, typ 88
Eltejp av svart vinyl
< 105
MW
< 0,96
13
3M, typ Super 33+
Eltejp av svart vinyl
< 80
LV
≈ 0,96
13
Aluminium
anodiserad plåt
100
T
0,55
2
Aluminium
anodiserad, ljusgrå, matt
70
KV
0,61
9
Aluminium
anodiserad, ljusgrå, matt
70
LV
0,97
9
Aluminium
anodiserad, svart, matt
70
KV
0,67
9
Aluminium
anodiserad, svart, matt
70
LV
0,95
9
Aluminium
doppad i HNO3, platta
100
T
0,05
4
Aluminium
folie
27
10 µm
0,04
3
Aluminium
folie
27
3 µm
0,09
3
Aluminium
gjuten, blästrad
70
KV
0,47
9
Aluminium
gjuten, blästrad
70
LV
0,46
9
Aluminium
grov yta
20-50
T
0,06-0,07
1
Aluminium
oxiderad, starkt
50-500
T
0,2-0,3
1
Aluminium
plåt, fyra prover med olika repning
70
KV
0,05-0,08
9
Aluminium
plåt, fyra prover med olika repning
70
LV
0,03-0,06
9
Aluminium
polerad
50-100
T
0,04-0,06
1
Aluminium
polerad platta
100
T
0,05
4
Aluminium
polerad, plåt
100
T
0,05
2
Aluminium
som mottagen, platta
100
T
0,09
4
Aluminium
som mottagen, plåt
100
T
0,09
2
Aluminium
uppruggad
27
10 µm
0,18
3
Aluminium
uppruggad
27
3 µm
0,28
3
Aluminium
vakuumytbehandling
20
T
0,04
2
Aluminium
vädergrånad, starkt
17
KV
0,83-0,94
5
Aluminiumbrons
 
20
T
0,60
1
Aluminiumhydroxid
pulver
 
T
0,28
1
Aluminiumoxid
aktiverat, pulver
 
T
0,46
1
Aluminiumoxid
rent, pulver (aluminiumoxid)
 
T
0,16
1
Asbest
klinker
35
KV
0,94
7
Asbest
papper
40-400
T
0,93-0,95
1
Asbest
pulver
 
T
0,40-0,60
1
Asbest
skiffer
20
T
0,96
1
Asbest
skiva
20
T
0,96
1
Asbest
tyg
 
T
0,78
1
Asfaltsbeläggning
 
4
LLV
0,967
8
Betong
 
20
T
0,92
2
Betong
grov
17
KV
0,97
5
Betong
torr
36
KV
0,95
7
Betong
trottoarsten
5
LLV
0,974
8
Bly
blankt
250
T
0,08
1
Bly
ooxiderat, polerat
100
T
0,05
4
Bly
oxiderad vid 200°C
200
T
0,63
1
Bly
oxiderat, grått
20
T
0,28
1
Bly
oxiderat, grått
22
T
0,28
4
Bly, rött
 
100
T
0,93
4
Bly, rött, pulver
 
100
T
0,93
1
Brons
fosforbrons
70
KV
0,08
9
Brons
fosforbrons
70
LV
0,06
9
Brons
polerad
50
T
0,1
1
Brons
porös, grov
50-150
T
0,55
1
Brons
pulver
 
T
0,76-0,80
1
Bränd kalk
   
T
0,3-0,4
1
Ebonit
   
T
0,89
1
Emalj
 
20
T
0,9
1
Emalj
lackfärg
20
T
0,85-0,95
1
Fernissa
på ekparkettgolv
70
KV
0,90
9
Fernissa
på ekparkettgolv
70
LV
0,90-0,93
9
Fernissa
slät
20
KV
0,93
6
Fiberplatta
hård, obehandlad
20
KV
0,85
6
Fiberplatta
masonit
70
KV
0,75
9
Fiberplatta
masonit
70
LV
0,88
9
Fiberplatta
porös, obehandlad
20
KV
0,85
6
Fiberplatta
spånskiva
70
KV
0,77
9
Fiberplatta
spånskiva
70
LV
0,89
9
Flerskiktskartong
obehandlad
20
KV
0,90
6
Frigolit
isolering
37
KV
0,60
7
Färg
8 olika färger och kvaliteter
70
KV
0,88-0,96
9
Färg
8 olika färger och kvaliteter
70
LV
0,92-0,94
9
Färg
aluminium, varierande åldrar
50-100
T
0,27-0,67
1
Färg
kadmium, gul
 
T
0,28-0,33
1
Färg
kobolt, blå
 
T
0,7-0,8
1
Färg
krom, grön
 
T
0,65-0,70
1
Färg
olje-
17
KV
0,87
5
Färg
olje-, grå blank
20
KV
0,96
6
Färg
olje-, grå matt
20
KV
0,97
6
Färg
olje-, svart blank
20
KV
0,92
6
Färg
olje-, svart matt
20
KV
0,94
6
Färg
olje-, varierande färger
100
T
0,92-0,96
1
Färg
oljebaserad, 16 färger medeltal
100
T
0,94
2
Färg
plast, svart
20
KV
0,95
6
Färg
plast, vit
20
KV
0,84
6
Gips
 
17
KV
0,86
5
Gips
 
20
T
0,8-0,9
1
Gips
gipsskiva, obehandlad
20
KV
0,90
6
Gips
tjockt lager
20
T
0,91
2
Glasruta (flytglas)
utan beläggning
20
LV
0,97
14
Granit
grov
21
LLV
0,879
8
Granit
grov, 4 olika prover
70
KV
0,95-0,97
9
Granit
grov, 4 olika prover
70
LV
0,77-0,87
9
Granit
polerad
20
LLV
0,849
8
Guld
polerad
130
T
0,018
1
Guld
polerad, extra
100
T
0,02
2
Guld
polerat, noggrant
200-600
T
0,02-0,03
1
Gummi
hårt
20
T
0,95
1
Gummi
mjukt, grått, grovt
20
T
0,95
1
Hud
mänsklig
32
T
0,98
2
Is: Se vatten
         
Jord
torr
20
T
0,92
2
Jord
vattenmättad
20
T
0,95
2
Järn och stål
bearbetad, noggrant polerad
40-250
T
0,28
1
Järn och stål
blank, etsad
150
T
0,16
1
Järn och stål
blankt oxidlager, plåt
20
T
0,82
1
Järn och stål
elektrolytisk
100
T
0,05
4
Järn och stål
elektrolytisk
22
T
0,05
4
Järn och stål
elektrolytisk
260
T
0,07
4
Järn och stål
elektrolytisk, noggrant polerad
175-225
T
0,05-0,06
1
Järn och stål
grov, plan yta
50
T
0,95-0,98
1
Järn och stål
kallvalsad
70
KV
0,20
9
Järn och stål
kallvalsad
70
LV
0,09
9
Järn och stål
korroderad plåt
20
T
0,69
2
Järn och stål
nyligen smärglad
20
T
0,24
1
Järn och stål
oxiderad
100
T
0,74
4
Järn och stål
oxiderad
100
T
0,74
1
Järn och stål
oxiderad
1227
T
0,89
4
Järn och stål
oxiderad
125-525
T
0,78-0,82
1
Järn och stål
oxiderad
200
T
0,79
2
Järn och stål
oxiderad
200-600
T
0,80
1
Järn och stål
polerad
100
T
0,07
2
Järn och stål
polerad
400-1000
T
0,14-0,38
1
Järn och stål
polerad plåt
750-1050
T
0,52-0,56
1
Järn och stål
polerad plåt
950-1100
T
0,55-0,61
1
Järn och stål
rostig, korroderad
17
KV
0,96
5
Järn och stål
rostig, röd
20
T
0,69
1
Järn och stål
rödrostig, plåt
22
T
0,69
4
Järn och stål
starkt oxiderad
50
T
0,88
1
Järn och stål
starkt oxiderad
500
T
0,98
1
Järn och stål
täckt med röd rost
20
T
0,61-0,85
1
Järn och stål
valsad plåt
50
T
0,56
1
Järn och stål
valsad, nyligen
20
T
0,24
1
Järn och stål
varmvalsad
130
T
0,60
1
Järn och stål
varmvalsad
20
T
0,77
1
Järn, förtent
plåt
24
T
0,064
4
Järn, galvaniserat
plåt
92
T
0,07
4
Järn, galvaniserat
plåt, oxiderad
20
T
0,28
1
Järn, galvaniserat
plåt, tryckpolerad
30
T
0,23
1
Järn, galvaniserat
starkt oxiderat
70
KV
0,64
9
Järn, galvaniserat
starkt oxiderat
70
LV
0,85
9
Järn, gjutet
flytande
1300
T
0,28
1
Järn, gjutet
fräst
800-1000
T
0,60-0,70
1
Järn, gjutet
göt
50
T
0,81
1
Järn, gjutet
obearbetat
900-1100
T
0,87-0,95
1
Järn, gjutet
oxiderad
100
T
0,64
2
Järn, gjutet
oxiderad
260
T
0,66
4
Järn, gjutet
oxiderad
38
T
0,63
4
Järn, gjutet
oxiderad
538
T
0,76
4
Järn, gjutet
oxiderad vid 600 °C
200-600
T
0,64-0,78
1
Järn, gjutet
polerad
200
T
0,21
1
Järn, gjutet
polerad
38
T
0,21
4
Järn, gjutet
polerad
40
T
0,21
2
Järn, gjutet
tackor
1000
T
0,95
1
Klinker
glaserat
17
KV
0,94
5
Kol
grafit, filad yta
20
T
0,98
2
Kol
grafitpulver
 
T
0,97
1
Kol
kimrök
20-400
T
0,95-0,97
1
Kol
kolpulver
 
T
0,96
1
Kol
ljussot
20
T
0,95
2
Koppar
elektrolytisk, noggrant polerad
80
T
0,018
1
Koppar
elektrolytisk, polerad
-34
T
0,006
4
Koppar
handelskvalitet, tryckpolerad
20
T
0,07
1
Koppar
oxiderad
50
T
0,6-0,7
1
Koppar
oxiderad till svarthet
 
T
0,88
1
Koppar
oxiderad, starkt
20
T
0,78
2
Koppar
oxiderad, svart
27
T
0,78
4
Koppar
polerad
50-100
T
0,02
1
Koppar
polerad
100
T
0,03
2
Koppar
polerad, handelskvalitet
27
T
0,03
4
Koppar
polerad, mekaniskt
22
T
0,015
4
Koppar
ren, noggrant förberedd yta
22
T
0,008
4
Koppar
repad
27
T
0,07
4
Koppar
smält
1100-1300
T
0,13-0,15
1
Koppardioxid
pulver
 
T
0,84
1
Kopparoxid
röd, pulver
 
T
0,70
1
Krom
polerad
50
T
0,10
1
Krom
polerad
500-1000
T
0,28-0,38
1
Kromnickellegering
sandblästrad
700
T
0,70
1
Kromnickellegering
tråd, blank
50
T
0,65
1
Kromnickellegering
tråd, blank
500-1000
T
0,71-0,79
1
Kromnickellegering
tråd, oxiderad
50-500
T
0,95-0,98
1
Kromnickellegering
valsad
700
T
0,25
1
Krylon Ultra-flat black 1602
Matt svart
Rumstemperatur upp till 175
LV
≈ 0,96
12
Krylon Ultra-flat black 1602
Matt svart
Rumstemperatur upp till 175
MW
≈ 0,97
12
Lackfärg
3 färger sprutade på aluminium
70
KV
0,50-0,53
9
Lackfärg
3 färger sprutade på aluminium
70
LV
0,92-0,94
9
Lackfärg
aluminium på grov yta
20
T
0,4
1
Lackfärg
bakelit
80
T
0,83
1
Lackfärg
svart, blank, sprutad på järn
20
T
0,87
1
Lackfärg
svart, halvblank
100
T
0,97
2
Lackfärg
svart, matt
40-100
T
0,96-0,98
1
Lackfärg
vit
100
T
0,92
2
Lackfärg
vit
40-100
T
0,8-0,95
1
Lackfärg
värmeresistent
100
T
0,92
1
Lera
bränd
70
T
0,91
1
Läder
garvat
 
T
0,75-0,80
1
Magnesium
 
22
T
0,07
4
Magnesium
 
260
T
0,13
4
Magnesium
 
538
T
0,18
4
Magnesium
polerad
20
T
0,07
2
Magnesium, pulver
   
T
0,86
1
Molybden
 
1500-2200
T
0,19-0,26
1
Molybden
 
600-1000
T
0,08-0,13
1
Molybden
tråd
700-2500
T
0,1-0,3
1
Murbruk
 
17
KV
0,87
5
Murbruk
torr
36
KV
0,94
7
Mässing
matt, urblekt
20-350
T
0,22
1
Mässing
oxiderad
100
T
0,61
2
Mässing
oxiderad
70
KV
0,04-0,09
9
Mässing
oxiderad
70
LV
0,03-0,07
9
Mässing
oxiderad vid 600 °C
200-600
T
0,59-0,61
1
Mässing
plåt, smärglad
20
T
0,2
1
Mässing
plåt, valsad
20
T
0,06
1
Mässing
polerad
200
T
0,03
1
Mässing
polerad, extra
100
T
0,03
2
Mässing
slipad med smärgelpapper nr. 80
20
T
0,20
2
Nextel Velvet 811-21 Black
Matt svart
-60-150
LV
> 0,97
10 och 11
Nickel
elektrolytisk
22
T
0,04
4
Nickel
elektrolytisk
260
T
0,07
4
Nickel
elektrolytisk
38
T
0,06
4
Nickel
elektrolytisk
538
T
0,10
4
Nickel
elektropläterad på järn, ej polerad
20
T
0,11-0,40
1
Nickel
elektropläterad på järn, ej polerad
22
T
0,11
4
Nickel
elektropläterad på järn, polerad
22
T
0,045
4
Nickel
elektropläterad, polerad
20
T
0,05
2
Nickel
halvblank
122
T
0,041
4
Nickel
handelskvalitet, ren, polerad
100
T
0,045
1
Nickel
handelskvalitet, ren, polerad
200-400
T
0,07-0,09
1
Nickel
oxiderad
1227
T
0,85
4
Nickel
oxiderad
200
T
0,37
2
Nickel
oxiderad
227
T
0,37
4
Nickel
oxiderad vid 600 °C
200-600
T
0,37-0,48
1
Nickel
polerad
122
T
0,045
4
Nickel
tråd
200-1000
T
0,1-0,2
1
Nickeloxid
 
1000-1250
T
0,75-0,86
1
Nickeloxid
 
500-650
T
0,52-0,59
1
Olja, smörj-
0,025 mm film
20
T
0,27
2
Olja, smörj-
0,050 mm film
20
T
0,46
2
Olja, smörj-
0,125 mm film
20
T
0,72
2
Olja, smörj-
film på Ni-bas: Endast Ni-baserad
20
T
0,05
2
Olja, smörj-
tjock hinna
20
T
0,82
2
Papper
4 olika färger
70
KV
0,68-0,74
9
Papper
4 olika färger
70
LV
0,92-0,94
9
Papper
blått, mörkt
 
T
0,84
1
Papper
grönt
 
T
0,85
1
Papper
gult
 
T
0,72
1
Papper
rött
 
T
0,76
1
Papper
svart
 
T
0,90
1
Papper
svart, matt
 
T
0,94
1
Papper
svart, matt
70
KV
0,86
9
Papper
svart, matt
70
LV
0,89
9
Papper
täckt med svart lackfärg
 
T
0,93
1
Papper
vit
20
T
0,7-0,9
1
Papper
vitt tryckpapper
20
T
0,93
2
Papper
vitt, 3 olika blankhetsgrader
70
KV
0,76-0,78
9
Papper
vitt, 3 olika blankhetsgrader
70
LV
0,88-0,90
9
Plast
glasfiberlaminat (tryckta kretskort)
70
KV
0,94
9
Plast
glasfiberlaminat (tryckta kretskort)
70
LV
0,91
9
Plast
isolerskiva av polyuretan
70
LV
0,55
9
Plast
isolerskiva av polyuretan
70
KV
0,29
9
Plast
PVC, plastgolv, matt, struktur
70
KV
0,94
9
Plast
PVC, plastgolv, matt, struktur
70
LV
0,93
9
Platina
 
100
T
0,05
4
Platina
 
1000-1500
T
0,14-0,18
1
Platina
 
1094
T
0,18
4
Platina
 
17
T
0,016
4
Platina
 
22
T
0,03
4
Platina
 
260
T
0,06
4
Platina
 
538
T
0,10
4
Platina
band
900-1100
T
0,12-0,17
1
Platina
ren, polerad
200-600
T
0,05-0,10
1
Platina
tråd
1400
T
0,18
1
Platina
tråd
50-200
T
0,06-0,07
1
Platina
tråd
500-1000
T
0,10-0,16
1
Porslin
glaserat
20
T
0,92
1
Porslin
vitt, glänsande
 
T
0,70-0,75
1
Rostfritt stål
legering, 8 % Ni, 18 % Cr
500
T
0,35
1
Rostfritt stål
plåt, obehandlad, något repad
70
KV
0,30
9
Rostfritt stål
plåt, obehandlad, något repad
70
LV
0,28
9
Rostfritt stål
plåt, polerad
70
KV
0,18
9
Rostfritt stål
plåt, polerad
70
LV
0,14
9
Rostfritt stål
sandblästrad
700
T
0,70
1
Rostfritt stål
typ 18-8, oxiderad vid 800 °C
60
T
0,85
2
Rostfritt stål
typ 18-8, putsad
20
T
0,16
2
Rostfritt stål
valsad
700
T
0,45
1
Sand
   
T
0,60
1
Sand
 
20
T
0,90
2
Sandsten
grov
19
LLV
0,935
8
Sandsten
polerad
19
LLV
0,909
8
Silver
polerad
100
T
0,03
2
Silver
ren, polerad
200-600
T
0,02-0,03
1
Slagg
panna
0-100
T
0,97-0,93
1
Slagg
panna
1400-1800
T
0,69-0,67
1
Slagg
panna
200-500
T
0,89-0,78
1
Slagg
panna
600-1200
T
0,76-0,70
1
Slätputs
grov, bränd kalk
10-90
T
0,91
1
Smärgelduk
grov
80
T
0,85
1
Snö: Se vatten
         
Tapet
lätt mönstrad, ljust grå
20
KV
0,85
6
Tapet
lätt mönstrad, röd
20
KV
0,90
6
Tegel
aluminiumoxid
17
KV
0,68
5
Tegel
aluminiumsilikat från Dinas-brotten, eldfast material
1000
T
0,66
1
Tegel
aluminiumsilikat från Dinas-brotten, oglaserat, grovt
1000
T
0,80
1
Tegel
aluminiumsilikat från Dinas-brotten, oglaserat, grovt
1100
T
0,85
1
Tegel
aluminiumsilikat, 33 % SiO2, 64 % Al2O3
1500
T
0,29
1
Tegel
chamotte
1000
T
0,75
1
Tegel
chamotte
1200
T
0,59
1
Tegel
chamotte
20
T
0,85
1
Tegel
chamottetegel
17
KV
0,68
5
Tegel
eldfast material, korund
1000
T
0,46
1
Tegel
eldfast material, magnesit
1000-1300
T
0,38
1
Tegel
eldfast material, starkt strålande
500-1000
T
0,8-0,9
1
Tegel
eldfast material, svagt strålande
500-1000
T
0,65-0,75
1
Tegel
kiselsyra, 95 % SiO2
1230
T
0,66
1
Tegel
murtegel
35
KV
0,94
7
Tegel
murtegel, putsat
20
T
0,94
1
Tegel
rött, grovt
20
T
0,88-0,93
1
Tegel
rött, vanligt
20
T
0,93
2
Tegel
vanligt
17
KV
0,86-0,81
5
Tegel
vattentätt
17
KV
0,87
5
Tenn
tennpläterad järnplåt
100
T
0,07
2
Tenn
tryckpolerad
20-50
T
0,04-0,06
1
Titan
oxiderad vid 540°C
1000
T
0,60
1
Titan
oxiderad vid 540°C
200
T
0,40
1
Titan
oxiderad vid 540°C
500
T
0,50
1
Titan
polerad
1000
T
0,36
1
Titan
polerad
200
T
0,15
1
Titan
polerad
500
T
0,20
1
Tjära
   
T
0,79-0,84
1
Tjära
papper
20
T
0,91-0,93
1
Trä
 
17
KV
0,98
5
Trä
 
19
LLV
0,962
8
Trä
furu, 4 olika prover
70
KV
0,67-0,75
9
Trä
furu, 4 olika prover
70
LV
0,81-0,89
9
Trä
hyvlad ek
20
T
0,90
2
Trä
hyvlad ek
70
KV
0,77
9
Trä
hyvlad ek
70
LV
0,88
9
Trä
hyvlat
20
T
0,8-0,9
1
Trä
plywood, obehandlad
20
KV
0,83
6
Trä
plywood, plan, torr
36
KV
0,82
7
Trä
polerat
 
T
0,5-0,7
1
Trä
vitt, fuktigt
20
T
0,7-0,8
1
Tungsten
 
1500-2200
T
0,24-0,31
1
Tungsten
 
200
T
0,05
1
Tungsten
 
600-1000
T
0,1-0,16
1
Tungsten
tråd
3300
T
0,39
1
Tyg
svart
20
T
0,98
1
Vatten
destillerat
20
T
0,96
2
Vatten
is, slät
-10
T
0,96
2
Vatten
is, slät
0
T
0,97
1
Vatten
is, täckt med frost
0
T
0,98
1
Vatten
iskristaller
-10
T
0,98
2
Vatten
lager >0,1 mm
0-100
T
0,95-0,98
1
Vatten
snö
 
T
0,8
1
Vatten
snö
-10
T
0,85
2
Zink
oxiderad vid 400°C
400
T
0,11
1
Zink
oxiderad yta
1000-1200
T
0,50-0,60
1
Zink
plåt
50
T
0,20
1
Zink
polerad
200-300
T
0,04-0,05
1