FLIR Tools/Tools+‎

Bruksanvisning

FLIR Tools/Tools+‎

5.12

1  Ansvarsfrihetsförklaring

1.1  Ansvarsfrihetsförklaring

För samtliga produkter som tillverkas av FLIR Systems ges en garanti mot felaktigheter i material och/eller utförande under en period av ett (1)‎ år från leveransdatum för det ursprungliga köpet. Garantin gäller under förutsättning att produkterna har förvarats och använts på ett normalt sätt samt erhållit service enligt instruktioner från FLIR Systems.
Produkter som inte är tillverkade av FLIR Systems men som ingår som delar i system levererade av FLIR Systems har ingen annan garanti än eventuella garantier från tillverkaren av dessa produkter. FLIR Systems tar inget juridiskt ansvar för sådana produkter.
Garantin gäller endast den ursprungliga kunden och kan inte överlåtas. Den gäller inte för någon produkt eller del av produkt som har misskötts,‎ använts felaktigt eller använts under extrema förhållanden. Garantin gäller inte heller förbrukningsmaterial.
I händelse av defekt i en produkt som täcks av den här garantin skall produkten genast sluta att användas för att förhindra ytterligare skada. Den som har köpt produkten skall snarast rapportera defekten till FLIR Systems. Om det inte görs gäller inte garantin.
FLIR Systems kommer,‎ efter eget val,‎ att reparera eller byta ut en defekt produkt utan kostnad om det står klart att defekten kan hänföras till felaktigheter i material och/eller utförande under förutsättning att produkten returneras till FLIR Systems inom en period av ett (1)‎ från leveransdatum.
FLIR Systems tar inget annat ansvar för felaktigheter än vad som nämns ovan.
Inga andra garantier eller utfästelser,‎ uttryckliga eller implicita,‎ görs. FLIR Systems tar avstånd från alla typer av tolkningar och värderingar av produktens lämplighet för ett visst ändamål.
FLIR Systems skall inte ställas till svars juridiskt för någon direkt,‎ indirekt,‎ avsiktlig eller oavsiktlig skada eller förlust vare sig baserad på kontrakt,‎ kränkning eller annan juridisk handling,‎
Svensk lag ska tillämpas på garantin.
Tvist som uppstår på grund av eller i samband med denna garanti ska slutligt avgöras i skiljedomsförfarande i enlighet med Stockholms Handelskammares Medlingsinstituts regler. Platsen för skiljedomsförfarandet ska vara Stockholm. Språket som används i skiljedomsförfarandet ska vara engelska.

1.2  Användningsstatistik

FLIR Systems förbehåller sig rätten att samla in anonym användningsstatistik i syfte att underhålla och förbättra sin programvara och sina tjänster.

1.3  Ändringar i registret

Registerposten HKEY_LOCAL_MACHINE\SYSTEM\CurrentControlSet\Control\Lsa\LmCompatibilityLevel ändras automatiskt till nivå 2 om tjänsten FLIR Camera Monitor upptäcker att en FLIR-kamera ansluts till datorn med en USB-kabel. Ändringen utförs enbart om en fjärrnätverkstjänst med stöd för nätverksinloggning implementeras av kameraenheten.

1.4  Upphovsrätt

© 2016,‎ FLIR Systems,‎ Inc. Alla rättigheter förbehålles globalt. Inga delar av programmet,‎ inklusive källkoden,‎ får reproduceras,‎ överföras,‎ skrivas av eller översättas till något språk eller programmeringsspråk i någon form oavsett om det sker elektroniskt,‎ magnetiskt,‎ fotografiskt,‎ optiskt,‎ manuellt eller på annat sätt utan att ett skriftligt tillstånd har erhållits i förväg från FLIR Systems.
Varken hela eller delar av dokumentationen får kopieras,‎ fotokopieras,‎ reproduceras,‎ översättas eller överföras till något elektroniskt medium eller maskinläsbart format utan föregående skriftligt tillstånd från FLIR Systems.
Namn och märken på produkter i handboken är antingen registrerade varumärken eller varumärken som tillhör FLIR Systems och/eller dess dotterbolag. Alla övriga varumärken,‎ varunamn eller företagsnamn som refereras i handboken används endast för identifiering och tillhör respektive ägare.

1.5  Kvalitetssäkring

Det kvalitetsstyrningssystem (Quality Management System)‎ som dessa produkter har utvecklats och tillverkats under har certifierats enligt ISO 9001-standard.
FLIR Systems har förbundit sig till en policy om kontinuerlig utveckling och förbehåller sig därför rätten att göra ändringar och förbättringar av alla sina produkter utan föregående meddelande.

2  Meddelande till användaren

2.1  Användarforum

Utbyt idéer,‎ lös problem och diskutera lösningar med andra termograförer över hela världen i våra användarforum,‎ som finns på:

2.2  Utbildning

Information om termografiutbildning finns på:

2.3  Uppdateringar av dokumentationen

Våra handböcker uppdateras flera gånger per år och vi ger även regelbundet ut produktkritiska ändringsmeddelanden.
Du hittar våra senaste handböcker,‎ översättningar av handböcker och meddelanden på fliken Download på:
Att registrera sig på nätet tar bara några minuter. På nedladdningsavdelningen finns även de senaste utgåvorna av handböckerna för våra övriga produkter samt handböcker för äldre och utgångna produkter.

2.4  Programuppdateringar

FLIR Systems ger regelbundet ut programvaruuppdateringar och du kan uppdatera programvaran med denna uppdateringstjänst. Beroende på din programvara finns uppdateringstjänsten på en eller båda av följande platser:
  • Start > FLIR Systems > [Programvara]‎ > Sök efter uppdateringar.
  • Hjälp > Sök efter uppdateringar.

2.5  Viktig information om handboken

FLIR Systems ger ut allmänna handböcker som behandlar flera programvarianter i en programsvit.
Det innebär att den här handboken kan innehålla beskrivningar och förklaringar som inte gäller för din programvariant.

2.6  Ytterligare licensinformation

För varje inköpt programvarulicens får programvaran installeras,‎ aktiveras och använda på två enheter,‎ t.ex. en bärbar dator för datainhämtning på plats och en stationär dator för analys på kontoret.

3  Teknisk support

Graphic

3.1  Allmänt

För teknisk support besöker du:

3.2  Skicka en fråga

Endast registrerade användare kan ställa frågor till vår tekniska support. Att registrera sig tar bara några minuter. Om du bara vill söka efter befintliga frågor och svar i kunskapsdatabasen behöver du inte vara registrerad.
Ha följande information till hands när du ställer en fråga:
  • Kameramodellen
  • Kamerans serienummer
  • Kommunikationsprotokollet (eller kommunikationsmetoden)‎ mellan kameran och enheten (till exempel HDMI,‎ Ethernet,‎ USB eller FireWire)‎
  • Enhetstyp (PC/Mac/iPhone/iPad/Android-enhet osv.)‎
  • Version av program från FLIR Systems
  • Handbokens fullständiga namn,‎ publikationsnummer och revisionsnummer

3.3  Hämta filer

På kundhjälpsidan kan du också hämta följande,‎ när det passar för produkten:
  • Uppdateringar för värmekamerans inbyggda programvara.
  • Uppdateringar för PC-/Mac-programvara.
  • Freeware och testversioner av PC-/Mac-programvara.
  • Användardokumentation för aktuella,‎ äldre och utgångna produkter.
  • Mekaniska ritningar (i *.dxf- och *.pdf-format)‎.
  • Cad-datamodeller (i *.stp-format)‎.
  • Information om användningsområden
  • Tekniska datablad.
  • Produktkataloger.

4  Inledning

Graphic
FLIR Tools/Tools+‎ är en programsvit som har utformats specifikt för att enkelt uppdatera din kamera och skapa inspektionsrapporter.
Följande är exempel på vad du kan göra i FLIR Tools/Tools+‎:
  • Importera bilder från din kamera till din dator.
  • Använda filter vid sökningar efter bilder.
  • Placera,‎ flytta och ändra storlek på mätverktyg på en valfri infraröd bild.
  • Gruppera och dela upp grupper med filer.
  • Skapa panoraman genom att kombinera flera mindre bilder i en stor.
  • Skapa bildark i PDF-format med de bilder du önskar.
  • Lägga till sidhuvuden,‎ sidfötter och logotyper i bildark.
  • Skapa rapporter i PDF-/Microsoft Word-format för de bilder du önskar.
  • Lägga till sidhuvuden,‎ sidfötter och logotyper i rapporter.
  • Uppdatera din kamera med den senaste inbyggda programvaran.

4.1  Jämförelse av FLIR Tools‎ och FLIR Tools+‎

I denna tabell förklaras skillnaden mellan FLIR Tools och FLIR Tools+‎.

Egenskap/funktion

FLIR Tools

FLIR Tools+‎

Importera bilder med hjälp av USB.
X
X
Skapa infraröd-/digitalfotobildgrupper manuellt.
X
X
Mät temperaturer med hjälp av punkter,‎ områden,‎ linjer och isotermer.
X
X
Mäta en temperaturskillnad.
X
X
Justera objektparametrar.
X
X
Se en realtidsbild.
X
X
Spara infraröda *.jpg-filer från en realtidsbild.
X
X
Spela in en videosekvens (*.seq)‎.
 
X
Spela in en videosekvens (*.csq)‎.
 
X
Spela upp en inspelad sekvens.
X
X
Exportera en inspelad sekvens till *.avi.
X
X
Skapa en tidskurva.
X
X
Exportera kurvdata till Excel.
X
X
Exportera en bild till *.csv-formatet.
X
X
Skapa en panoramabild.
 
X
Skapa en PDF-rapport.
X
X
Skapa en icke-radiometrisk Microsoft Word-rapport
 
X
Skapa en radiometrisk Microsoft Word-rapport
 
X
Skapa mallar för textkommentarer till kameran.
X
X
Lägga till/redigera textkommentarer och bildbeskrivningar.
X
X
Lyssna på röstkommentarer om infraröda bilder.
X
X

5  Installation

5.1  Systemkrav

5.1.1  Operativsystem

FLIR Tools/Tools+‎ stödjer kommunikation via USB 2.0 i följande PC-operativsystem:
  • Microsoft Windows Vista,‎ 32-bitars,‎ SP1.
  • Microsoft Windows 7,‎ 32-bitars.
  • Microsoft Windows 7,‎ 64-bitars.
  • Microsoft Windows 8,‎ 32-bitars.
  • Microsoft Windows 8,‎ 64-bitars.
  • Microsoft Windows 10,‎ 32-bitars.
  • Microsoft Windows 10,‎ 64-bitars.

5.1.2  Maskinvara

  • Dator med 1 GHz 32-bitarsprocessor (x86)‎.
  • Minst 2 GB RAM-minne (4 GB rekommenderas)‎.
  • 40 GB hårddisk med minst 15 GB ledigt utrymme.
  • DVD-ROM-enhet.
  • Stöd för DirectX 9-grafik med:
    • WDDM-drivrutin
    • 128 MB grafikminne (minst)‎
    • Pixel Shader 2.0 i maskinvaran
    • 32 bitar per bildpunkt
  • SVGA-bildskärm (1024 × 768)‎ (eller högre upplösning)‎.
  • Tillgång till Internet (avgifter kan tillkomma)‎
  • Ljudutgång
  • Tangentbord och mus eller ett kompatibelt pekdon.

5.2  Installera FLIR Tools/Tools+‎

5.2.1  Tillvägagångssätt

6  Logga in

6.1  Allmänt

Första gången du startar FLIR Tools/Tools+‎ måste du logga in med ett FLIR kundsupportkonto. Om du redan har ett befintligt FLIR kundsupportkonto kan du använda samma inloggningsuppgifter.
  • När du loggar in måste datorn ha internetåtkomst.
  • Så länge du inte loggar ut behöver du inte logga in på nytt för att använda FLIR Tools/Tools+‎.

6.2  Inloggningsprocedur

Gör så här:

6.3  Logga ut

Du behöver vanligtvis inte logga ut. Om du loggar ut måste du logga in på nytt för att starta FLIR Tools/Tools+‎.

Gör så här:

7  Aktivera FLIR Tools+‎

FLIR Tools+‎ lägger till ett antal funktioner i FLIR Tools,‎ t.ex. inspelning och uppspelning av radiometriska videofiler,‎ tidstemperaturplottning,‎ Microsoft Word-rapportering,‎ gruppering av filer,‎ kombinering av bilder i panoraman m.m.
Mer information finns i avsnittet 8.4 Aktivera ytterligare programvarumoduler.

8  Hantera licenser

8.1  Aktivera din licens

8.1.1  Allmänt

Första gången du startar FLIR Tools/Tools+‎ kan du välja ett av följande alternativ:
  • Aktivera FLIR Tools/Tools+‎ online.
  • Aktivera FLIR Tools/Tools+‎ via e-post.
  • Köpa FLIR Tools/Tools+‎ och få ett serienummer för aktivering.
  • Använda FLIR Tools/Tools+‎ utan kostnad under en utvärderingsperiod.

8.1.2  Figur

Graphic

Figur 8.1  Dialogrutan Aktivering

8.1.3  Aktivera FLIR Tools/Tools+‎ online.

8.1.4  Aktivera FLIR Tools/Tools+‎ via e-post.

8.2  Aktivering av FLIR Tools/Tools+‎ på en dator som saknar internetåtkomst

Om din dator inte har någon internetåtkomst kan du begära upplåsningsnyckeln via e-post från en annan dator.

8.3  Överföra din licens

8.3.1  Allmänt

Du kan överföra en licens till en annan dator så länge du inte överskrider antalet inköpta licenser.
Då kan du använda programmet på t.ex. en stationär dator och en bärbar dator.

8.3.2  Figur

Graphic

Figur 8.4  Licensvyn (endast exempelbild)‎.

8.3.3  Tillvägagångssätt

8.4  Aktivera ytterligare programvarumoduler

8.4.1  Allmänt

För en del program kan du köpa ytterligare moduler från FLIR Systems. Innan du kan använda modulen måste du aktivera den.

8.4.2  Figur

Graphic

Figur 8.5  Licensvyn,‎ med tillgängliga programvarumoduler (endast exempelbild)‎.

8.4.3  Tillvägagångssätt

9  Arbetsflöde

9.1  Allmänt

När du genomför en infraröd besiktning följer du ett typiskt arbetsflöde. I det här avsnittet ges ett exempel på ett arbetsflöde för en infraröd besiktning.

9.2  Figur

Graphic

9.3  Förklaring

10  Importera bilder

10.1  Tillvägagångssätt

10.2  Om UltraMax

UltraMax är en bildförbättringsfunktion som ökar bildupplösningen och minskar bruset,‎ vilket gör små föremål lättare att se och mäta. En UltraMax-bild är dubbelt så bred och hög som en vanlig bild.
När en UltraMax-bild registreras av kameran blir flera vanliga bilder sparade i samma fil. Att registrera alla bilderna kan ta upp till 1 sekund. För att UltraMax ska kunna utnyttjas till fullo behöver bilderna vara aningen olika,‎ vilket kan åstadkommas genom en mindre rörelse av kameran. Du bör hålla kameran ordentligt i händerna (sätt den inte på ett stativ)‎,‎ vilket gör att bilderna varierar bara en aning under tagningen. Korrekt fokus,‎ en scen med hög kontrast och ett motiv som inte rör sig är andra faktorer som bidrar till att uppnå en UltraMax-bild av god kvalitet.

11  Skärmelement och knappar i verktygsfältet

11.1  Fönsterelement: Fliken Bibliotek

11.1.1  Figur

Graphic

11.1.2  Förklaring

11.2  Fönsterelement: Fliken Instrument

11.2.1  Figur

Graphic

11.2.2  Förklaring

11.3  Fönsterelement: Fliken Skapa bildark

11.3.1  Figur

Graphic

11.3.2  Förklaring

11.4  Fönsterelement: Fliken Rapport

11.4.1  Figur

Graphic

11.4.2  Förklaring

11.5  Fönsterelement: bildredigeringsfönstret (för stillbilder)‎

11.5.1  Figur

Graphic

11.5.2  Förklaring

11.6  Fönsterelement: bildredigeringsfönstret (för videoklipp)‎

11.6.1  Figur

Graphic

11.6.2  Förklaring

11.7  Knappar i verktygsfältet (på fliken Instrument)‎

Graphic
Markeringsverktyget.
Graphic
Mätpunktsverktyget.
Graphic
Områdesverktyget.
Graphic
Linjeverktyget.
Graphic
Cirkel- och ellipsverktyget.
Graphic
Rotera höger/vänster.
Graphic
Färgpaletten.
Graphic
Verktyget Autojustera område.
Graphic
Verktyget Zooma.

11.8  Knappar i verktygsfältet (i bildredigeringsfönstret)‎

Graphic
Markeringsverktyget.
Graphic
Mätpunktsverktyget.
Graphic
Områdesverktyget.
Graphic
Cirkel- och ellipsverktyget.
Graphic
Linjeverktyget.
Graphic
Differensverktyget.
Graphic
Rotera höger/vänster.
Graphic
Färgpaletten.
Graphic
Verktyg för värme-MSX.
Graphic
Värmeverktyg.
Graphic
Verktyg för termisk fusion.
Graphic
Verktyg för värmeblandning.
Graphic
Verktyget Bild-i-bild.
Graphic
Digitalt fotoverktyg.
Graphic
Verktyg för att ändra bild-i-bild.
Graphic
Verktyg för att ändra värme/foto-balans.
Graphic
Verktyget Autojustera område.
Graphic
Verktyget Zooma.

11.9  Knappar i verktygsfältet (i rapportredigeringsfönstret)‎

Graphic
Verktyg för textkommentar.
Graphic
Verktyg för textruta.
Graphic
Pilmarkörsverktyg.
Graphic
Fäst objekt vid rutnät.

11.10  Fliken Panorama

11.10.1  Figur

Graphic

11.10.2  Förklaring

12  Direktuppspelning av kamerabilder.

12.1  Allmänt

Du kan ansluta en infraröd kamera till FLIR Tools/Tools+‎ och spela upp bilderna direkt på fliken Instrument. När kameran är ansluten kan du placera mätverktyg,‎ ändra parametrar,‎ skapa grafer och så vidare.

12.2  Figur

Graphic

Figur 12.1  Fliken Instrument.

12.3  Tillvägagångssätt

13  Hantera bilder och mappar

13.1  Gruppera filera

13.1.1  Allmänt

Du kan gruppera ihop filer,‎ t.ex. en infraröd bild och ett digitalt foto,‎ eller en infraröd bild och en graf. När två filer grupperas skapas en länk,‎ och bilderna behandlas som ett par genom rapporteringsprocessen.

13.1.2  Tillvägagångssätt

13.2  Spara en bildruta från en sekvensfil som en radiometrisk *.jpg-fil

13.2.1  Allmänt

Du kan spara en bildruta från en sekvensfil som en radiometrisk *.jpg-bild.

13.2.2  Tillvägagångssätt

13.3  Spara en bildruta från en sekvensfil som en *.avi-fil

13.3.1  Allmänt

Du kan spara en bildruta från en sekvensfil som en *.avi-fil.

13.3.2  Tillvägagångssätt

13.4  Ändra uppspelningshastighet

13.4.1  Allmänt

Du kan ändra uppspelningshastighet på videoklipp mellan –60× och +‎60×.

13.4.2  Tillvägagångssätt

13.5  Klona bilder

13.5.1  Allmänt

Du kan skapa kopior av en eller flera bilder. Detta kallas kloning.

13.5.2  Tillvägagångssätt

13.6  Extrahera ett digitalkamerafoto från en multispektral bild

13.6.1  Allmänt

I kameror som har stöd för multispektrala bilder är alla bildlägen inkluderade i en enda bildfil – MSX,‎ termisk,‎ termisk sammanslagning,‎ bild-i-bild och den digitala kamerabilden.
Du kan extrahera ett digitalt foto från den här multispektrala bilden. Det extraherade fotots synfält kommer att matcha värmebildens synfält. Dessutom kan du extrahera ett foto med fullt synfält.

13.6.2  Procedure: Extrahera ett foto

13.6.3  Procedure: Extrahera ett foto med fullt synfält

13.7  Förbättra en bilds upplösning

13.7.1  Allmänt

En del kameror från FLIR Systems stöder ökning av bildupplösning genom att använda en funktion som kallas UltraMax.

13.7.2  Indikering av bilder som stöds

Bilder som stöds indikeras med en särskild ikon på fliken Bibliotek. Se det nedre högra hörnet av bilden nedan.
Graphic

13.7.3  Tillvägagångssätt

13.8  Ta bort bilder

13.8.1  Allmänt

Du kan radera en bild eller en grupp av bilder.

13.8.2  Tillvägagångssätt

13.9  Lägga till en katalog

13.9.1  Allmänt

Du kan lägga till en katalog i biblioteket.

13.9.2  Tillvägagångssätt

13.10  Radera en katalog

13.10.1  Allmänt

Du kan radera en katalog från biblioteket.

13.10.2  Tillvägagångssätt

13.11  Skapa en undermapp

13.11.1  Allmänt

Du kan skapa en undermapp i en befintlig katalog i biblioteket.

13.11.2  Tillvägagångssätt

14  Analysera bilder

14.1  Placera ett mätverktyg på skärmen

14.1.1  Allmänt

Du kan placera ett eller flera mätverktyg på en bild,‎ t.ex. en mätpunkt,‎ ett område,‎ en cirkel eller en linje.

14.1.2  Tillvägagångssätt

14.2  Flytta ett mätverktyg

14.2.1  Allmänt

Med hjälp av markeringsverktyget kan du flytta mätverktyg som du har placerat på en bild.

14.2.2  Tillvägagångssätt

14.3  Ändra storlek på ett mätverktyg

14.3.1  Allmänt

Med hjälp av markeringsverktyget kan du ändra storlek på mätverktyg som du har placerat på en bild,‎ till exempel ett område.

14.3.2  Tillvägagångssätt

14.4  Radera ett mätverktyg

14.4.1  Allmänt

Du kan ta bort alla mätverktyg som du har lagt till på en bild.

14.4.2  Tillvägagångssätt

14.5  Skapa lokala markörer för ett mätverktyg

14.5.1  Allmänt

När bilder importeras från kameran till FLIR Tools kommer programmet att respektera alla befintliga markörer för ett mätverktyg i bilden. Men det kan hända att du vill lägga till en markör vid analys av bilden i FLIR Tools: du gör det med hjälp av lokala markörer.

14.5.2  Tillvägagångssätt

14.6  Ställa in lokala parametrar för ett mätverktyg

14.6.1  Allmänt

I vissa lägen kanske du bara vill ändra en mätparameter för endast ett mätverktyg. Skälet till det kan vara att mätverktyget är framför en betydligt mer reflekterande yta än andra ytor på bilden eller över ett objekt som är längre bort än resten av objekten i bilden och så vidare.
Mer information om objektparametrar finns i avsnitt 24 Termografiska mätmetoder.

14.6.2  Tillvägagångssätt

14.7  Arbeta med isotermer

14.7.1  Allmänt

Med isotermkommandot färgas alla pixlar som har en temperatur över,‎ under eller mellan en eller flera inställda temperaturnivåer med en kontrasterande färg.
Med isotermer är det lätt att upptäcka avvikelser i en värmebild.

14.7.2  Ställa in allmänna isotermer (Över,‎ Under)‎

14.7.2.1  Allmänt

En isoterm av typen Över och Under färgsätts med en temperatur över eller under en viss temperatur.

14.7.2.2  Tillvägagångssätt

14.7.3  Ställa in allmänna isotermer (intervall)‎

14.7.3.1  Allmänt

En isoterm av typen Intervall färgsätter områden som har en temperatur mellan två inställda temperaturer.

14.7.3.2  Tillvägagångssätt

14.7.4  Ställa in en isoterm för luftfuktighet

14.7.4.1  Allmänt

Isotermen för luftfuktighet kan identifiera områden där det finns en risk att mögel utvecklas,‎ eller där det finns en risk för att fukten kondenseras till vätska (den s.k. daggpunkten)‎.

14.7.4.2  Tillvägagångssätt

14.7.5  Ställa in en isoterm för isolering

14.7.5.1  Allmänt

Med isotermen för isolering kan man upptäcka områden där det kan finnas en isoleringsbrist i byggnaden. Den utlöses när isoleringsnivån understiger ett förinställt värde för energiläckaget genom byggnadens material – det så kallade värmeindexet.
Olika värden för värmeindex rekommenderas i olika byggnadsnormer,‎ men typiska värden är 0,‎6–0,‎8 för nya byggnader. Rekommendationer finns i de nationella byggnadsnormerna.

14.7.5.2  Tillvägagångssätt

14.7.6  Ställa in en anpassad isoterm

14.7.6.1  Allmänt

En anpassad isoterm är en isoterm av någon av följande typer:
  • Över.
  • Under.
  • Intervall.
  • Luftfuktighet.
  • Isolering.
För de här anpassade isotermerna kan du ange ett antal olika parametrar manuellt,‎ istället för att använda de ordinarie isotermerna:
  • Bakgrund.
  • Färger (semitransparenta eller opaka färger)‎.
  • Inverterat intervall (endast för isotermenIntervall)‎.

14.7.6.2  Tillvägagångssätt

14.8  Ändra temperaturnivåer

14.8.1  Allmänt

Längst ner i värmebilden finns det två skjutreglage. Med skjutreglagen kan du ändra temperaturskalans högsta och lägsta nivå.

14.8.2  Varför ska man ändra temperaturnivåer?

Anledningen till att man ändrar temperaturnivåer manuellt är att underlätta vid analys av en temperaturavvikelse.

14.8.2.1  Exempel 1

Här är två värmebilder av en byggnad. På den vänstra bilden,‎ som är autojusterad,‎ innebär det stora temperaturspannet mellan den klara himlen och den uppvärmda byggnaden att en korrekt analys försvåras. Du kan analysera byggnaden mer detaljerat om du ändrar temperaturskalan till värden som ligger nära byggnadens temperatur.
Graphic
Automatisk
Graphic
Manuell

14.8.2.2  Exempel 2

Här är två värmebilder av en isolator i en kraftledning. För att det ska vara lättare att analysera temperaturvariationerna i isolatorn har temperaturen i den högra bilden ändrats till värden som ligger nära isolatorns temperatur.
Graphic
Automatisk
Graphic
Manuell

14.8.3  Ändra den högsta nivån

14.8.4  Ändra den lägsta nivån

14.8.5  Ändra den högsta och lägsta nivån samtidigt

14.9  Justera bilden automatiskt

14.9.1  Allmänt

Du kan justera en bild eller en grupp av bilder automatiskt. När du justerar en bild automatiskt så optimeras dess ljusstyrka och kontrast. Det innebär att färginformationen fördelas över bildens befintliga temperaturer.

14.9.2  Tillvägagångssätt

14.10  Definiera ett autojusterat område

14.10.1  Allmänt

När du klickar på temperaturskalan eller Auto-knappen i bildfönstret,‎ justeras hela bilden automatiskt. Det innebär att färginformationen fördelas över temperaturerna i bilden.
I vissa lägen kan dock stillbilden eller videobilden innehålla mycket varma eller kalla områden utanför området av intresse. I sådana fall vill du exkludera ointressanta områden och använda färginformationen endast för temperaturerna i området av intresse. Du kan åstadkomma det genom att definiera ett autojusterat område.

14.10.2  Tillvägagångssätt

14.11  Ändra färgfördelning

14.11.1  Allmänt

Du kan ändra färgfördelningen i en bild. En annan färgfördelning kan göra det lättare att analysera bilden mera grundligt.

14.11.2  Definitioner

Du kan välja mellan tre olika färgfördelningar:
  • Histogramutjämning: Det här är en bildvisningsmetod som fördelar färginformationen över bildens befintliga temperaturer. Den här metoden att fördela informationen kan vara särskilt användbar när bilden innehåller få toppar vid mycket höga temperaturvärden.
  • Signallinjär: Det här är en bildvisningsmetod där färginformationen i bilden fördelas linjärt mot pixlarnas signalvärden.
  • Temperaturlinjär: Det här är en bildvisningsmetod där färginformationen i bilden fördelas linjärt mot pixlarnas temperaturvärden.

14.11.3  Tillvägagångssätt

14.12  Byta paletten

14.12.1  Allmänt

Du kan ändra den palett som ska användas för att visa de olika temperaturerna i en bild. En annan färgpalett kan underlätta analysen av bilden.

14.12.2  Tillvägagångssätt

14.13  Ändra bildläge

14.13.1  Allmänt

För några bilder kan du ändra bildläget. Det gör du på verktygsfältet i bildredigeringsfönstret.

14.13.2  Typer av bildlägen

Knapp

Bildläge

Bildexempel

icon
Thermal MSX (Multi Spectral Dynamic Imaging)‎: I detta läge visas en infraröd bild där föremålens kanter är förstärkta. Notera att etiketten för varje säkring är läsbar.
Graphic
icon
Thermal: I detta läge visas en helt infraröd bild.
Graphic
icon
Thermal fusion: I detta läge visas ett digitalt foto där några delar visas i infrarött,‎ beroende på temperaturgränserna.
Graphic
icon
Picture-in-picture: I detta läge visas en infraröd bildruta ovanpå ett digitalt foto.
Graphic
icon
Digital camera: I detta läge visas ett helt digitalt foto.
Graphic

14.14  Exportera till CSV

14.14.1  Allmänt

Du kan exportera en bilds innehåll som en matris med kommaavgränsade värden så att de kan analyseras vidare i ett externt program. Filformatet är *.csv,‎ och filen kan öppnas i Microsoft Excel.

14.14.2  Tillvägagångssätt

14.15  Skapa en graf

14.15.1  Allmänt

När FLIR Tools/Tools+‎ är ansluten till en kamera som stöder radiometrisk direktuppspelning kan du rita en graf. En graf visar hur resultaten av ett eller flera mätverktyg varierar mellan olika tidpunkter.

14.15.2  Tillvägagångssätt

14.16  Beräkna areor

14.16.1  Allmänt

Avståndet som inbegrips i bildparameterdata kan användas som grund för areaberäkningar. En typisk användning är att uppskatta storleken på en fuktfläck på en vägg.
För att beräkna arean på en yta behöver du lägga till ett rut- eller cirkelmätverktyg till bilden. FLIR Tools/Tools+‎ beräknar arean på ytan som innesluts av rut- eller cirkelverktyget. Beräkningen är en uppskattning av arean,‎ baserad på avståndsvärdet.

14.16.1.1  Tillvägagångssätt

Gör så här:

14.17  Beräkna längder

14.17.1  Allmänt

Avståndet som inbegrips i bildparameterdata kan användas som grund för längdberäkningar.
För att beräkna längden behöver du lägga till ett linjemätverktyg till bilden. FLIR Tools/Tools+‎ beräknar en uppskattning av linjens längd baserad på avståndsvärdet.

14.17.1.1  Tillvägagångssätt

Gör så här:

15  Arbeta med kommentarer

15.1  Om bildbeskrivningar

15.1.1  Vad är en bildbeskrivning?

En bildbeskrivning är en kort text som fritt beskriver den infraröda bildfil som den lagras i. Den använder en standardtagg i filformatet *.jpg,‎ och den kan hämtas av andra program.

15.1.1.1  Tillvägagångssätt

15.2  Om textkommentarer

15.2.1  Vad är en textkommentar?

En textkommentar är information i text om någonting i en bild,‎ och består av en grupp av par av uppgifter som innehåller en etikett och ett värde. Använd textkommentarer för att underlätta rapportering och efterbearbetning genom att uppge viktig information om bilden,‎ exempelvis förhållanden,‎ foton och information om var bilden togs.
En textkommentar är ett eget kommentarformat från FLIR Systems och kan inte läsas av program från andra leverantörer. Idén bygger på samverkan från användaren. I kameran kan användaren välja ett av flera värden för varje etikett. Användaren kan även ange numeriska värden och låta textkommentaren fånga mätvärden från skärmen.

15.2.2  Definition av etikett och värde

En textkommentar består av två viktiga definitioner: ett fält och ett värde. I följande exempel förklaras skillnaden mellan dessa två definitioner.
Company
Company A
Company B
Company C
Building
Workshop 1
Workshop 2
Workshop 3
Section
Room 1
Room 2
Room 3
Equipment
Tool 1
Tool 2
Tool 3
Recommendation
Recommendation 1
Recommendation 2
Recommendation 3

15.2.3  Exempel på kodstruktur

Filformatet för en textkommentar är *.tcf. Detta är ett exempel på en kodstruktur i en sådan fil. Här visas hur koden ser ut i Anteckningar. Orden mellan vinkelparenteser är etiketter och orden utan vinkelparenteser är värden.
<Företag> Företag A Företag B Företag C <Byggnad> Verkstad 1 Verkstad 2 Verkstad 3 <Avdelning> Rum 1 Rum 2 Rum 3 <Utrustning>
                              Maskin 1 Maskin 2 Maskin 3 <Rekommendation> Rekommendation 1 Rekommendation 2 Rekommendation 3
                           

15.2.4  Skapa en textkommentar för en bild

15.2.4.1  Allmänt

I FLIR Tools/Tools+‎ kan du skapa en textkommentar för en bild. Du gör det i bildredigeringsfönstret.

15.2.4.2  Tillvägagångssätt

15.2.5  Skapa en mall för textkommentarer

15.2.5.1  Allmänt

I FLIR Tools/Tools+‎ kan du skapa mallar för textkommentarer på fliken Mallar. De här mallarna kan antingen överföras till kameran eller användas som mall under efteranalys i programmet.

15.2.5.2  Tillvägagångssätt

16  Skapa panoraman

16.1  Allmänt

I FLIR Tools+‎ kan du skapa panoraman genom att kombinera flera mindre bilder i en stor. FLIR Tools+‎ analyserar varje bild för att upptäcka pixelmönster som matchar pixelmönster i andra bilder.
Du kan sedan beskära panoramat och utföra olika perspektivkorrigeringar.

16.2  Figur

I den här bilden visas arbetsytan för panoraman.
Graphic

16.3  Tillvägagångssätt

Mer information finns i avsnittet 11.10 Fliken Panorama.

17  Skapa rapporter

17.1  Allmänt

Du kan skapa fyra typer av rapporter från programmet:
Rapporttyperna 2,‎ 3 och 4 kan sparas i ett mellanliggande format som heter *.repx. Mer information finns i avsnittet 17.3 Spara en rapport i det mellanliggande *.repx-formatet

17.2  Ange en standardrapportmall

Innan du kan skapa rapporter måste du ange en standardrapportmall. Du kan ange maximalt två standardrapportmallar. De här mallarna kommer sedan att användas när du klickar på Generera rapport på fliken Bibliotek.

17.3  Spara en rapport i det mellanliggande *.repx-formatet

17.4  Skapa ett Adobe PDF-bildark

17.5  Skapa en Adobe PDF-rapport

17.6  Skapa en icke-radiometrisk Microsoft Word‎-rapport

17.6.1  Skapa genvägar till ”Snabbrapport”

17.6.1.1  Allmänt

För icke-radiometriska Microsoft Word rapporter kan du skapa genvägar till skrivbordet kallade ”Snabbrapport”-genvägar. Sedan kan du dra och släppa bilder till den här genvägen för att skapa rapporter utan att starta FLIR Tools+‎.

17.6.1.2  Tillvägagångssätt

17.7  Skapa en ny radiometrisk Microsoft Word‎-rapport

Ingående information om hur man arbetar med radiometriska rapporter i Microsoft Word finns i avsnittet 18 Arbeta i Microsoft Word.

18  Arbeta i Microsoft Word

18.1  Skapa en rapportmall

18.1.1  Allmänt

FLIR Tools+‎ levereras med flera olika rapportmallar (Microsoft Word *.dotx-filer)‎. Om dessa mallar inte uppfyller dina behov kan du skapa egna anpassade infraröda rapportmallar.

18.1.1.1  Få eller många rapportmallar?

Det är inte ovanligt att man använder en viss mall för en viss kund. Om så är fallet kan du ta med kundens företagsspecifika information i mallen,‎ så slipper du ange den manuellt när den infraröda rapporten har genererats.
Om flera av dina kunder däremot vill ha en infraröd rapport som kan skapas med en enda mall eller ett fåtal mallar,‎ så bör nog företagsspecifik information inte tas med i mallen eftersom den typen av information enkelt kan anges när rapporten har genererats.

18.1.1.2  Typisk struktur

En anpassad infraröd rapportmall består oftast av sidor av följande typer:
  • En framsida,‎
  • Ett antal olika sidor,‎ som innehåller kombinationer av IR-bildvisarobjekt,‎ Digitalt foto-objekt,‎ IR-histogramobjekt,‎ IR-profilobjekt,‎ tabellobjekt,‎ sammanfattningstabellobjekt o.s.v.
  • En baksida.
Du skapar rapportmallens fram- och baksida med hjälp av de befintliga funktionerna i Microsoft Word.
Fram- och baksidorna för en infraröd rapportmall innehåller normalt följande information:
  • Ditt och kundens företagsnamn.
  • Övrig kontaktinformation.
  • Dagens datum.
  • Den infraröda rapportens titel.
  • Din och kundens företagslogtyper.
  • Eventuell ytterligare grafik eller information som du vill ta med.

18.1.1.3  En kommentar om arbete i Microsoft Word‎-miljön

Eftersom rapportgeneratorn i FLIR Tools+‎ är en tilläggsmodul till Microsoft Word kan du skapa rapportmallar med hjälp av nästan samtliga befintliga funktioner som du brukar använda när du skapar Microsoft Word-dokumentmallar.
FLIR Tools+‎ lägger till ett antal kommandon som är specifika för branschen inom infraröd bildbehandling och rapportering,‎ och dessa kommandon kan nås på fliken FLIR Tools+‎.
Du använder dessa funktioner tillsammans med de vanliga Microsoft Word-funktionerna när du skapar infraröda rapportmallar.

18.1.2  Skapa en anpassad infraröd rapportmall

Du kan skapa en anpassad infraröd rapportmall från en tom Microsoft Word-mall. Det enklaste sättet är däremot att ändra en befintlig mall. Om du gör det kan du utnyttja de befintliga infraröda objekten som redan placerats på rapportmallsidan,‎ vilket sparar massor av tid jämfört med att skapa en hel infraröd rapportmall från grunden.
Du kan skapa en rapportmall på tre olika sätt:
  • Anpassa en grundläggande rapportmall.
  • Ändra en befintlig rapportmall.
  • Skapa en rapportmall från en tom Microsoft Word-mall.

Anpassa en grundläggande rapportmall

Ändra en befintlig mall

Skapa en rapportmall från en tom Microsoft Word‎-mall.

18.2  Hantera objekt i rapporten

När du skapa en rapport utifrån en rapportmall infogas objekt automatiskt som platshållare för infraröda bilder,‎ digitala foton,‎ tabeller och fält på rapportsidorna. Du kan också infoga objekt och ändra deras egenskaper efter att ha öppnat rapporten i Microsoft Word,‎ enligt anvisningarna i avsnitten nedan.
När du skapa egna rapportmallar (se avsnittet 18.1 Skapa en rapportmall)‎,‎ så infogar du objekt och definierar deras egenskaper enligt avsnitten nedan.
Följande objekt kan visas i rapporten:
  • IR-bildvisarobjekt.
  • Digitalt foto-objekt.
  • IR-profilobjekt.
  • IR-histogramobjekt.
  • IR-trendobjekt.
  • Fältobjekt.
  • Tabellobjekt.
  • Sammanfattningstabellobjekt.
Verktygsfält,‎ undermenyer,‎ knappar o.s.v. som är relaterade till objekten beskrivs utförligt i avsnittet 18.4 Programreferensavsnitt.

18.2.1  Infoga objekt

Graphic

18.2.1.1  IR-bildvisar- och Digitalt foto-objekt

IR-bildvisar- och Digitalt foto-objekt är platshållare som automatiskt läser in infraröda och vanliga bilder när en rapport skapas.

Infoga IR-bildvisar- och Digitalt foto-objekt

18.2.1.2  IR-profilobjekt

När en rapport skapas visar IR-profilobjektet automatiskt värdena för eventuella linjeobjekt som sparats i den infraröda bilden

Infoga IR-profilobjekt

18.2.1.3  IR-histogramobjekt

När en rapport skapas illustrerar IR-histogramobjektet hur pixlar i bildens områdesverktyg fördelas genom att skapa en graf för antalet pixlar vid varje temperaturnivå.

Infoga IR-histogramobjekt

18.2.1.4  IR-trendobjekt

Standardbeteendet för ett IR-trendobjektet är att det automatiskt visar en trend för alla IR-bildvisarobjekt i rapporten när rapporten skapas. Du kan också flytta bilder till IR-trendobjektet manuellt genom att dra och släppa.

Infoga IR-trendobjekt

18.2.1.5  Fältobjekt

När du skapar rapporten visar Fältobjekt automatiskt värden eller text som är länkade till en infraröd bild.

Infoga fältobjekt

18.2.1.6  Tabellobjekt

När du skapar rapporten visar tabellobjektet automatiskt värdena för eventuella mätverktyg i den infraröda bilden.

Infoga tabellobjekt

18.2.1.7   Sammanfattningstabellobjekt

När du skapar rapporten kommer sammanfattningstabellobjektet automatiskt att visa värden för de objekt som du valt att ta med i tabellen.

Infoga sammanfattningstabellobjekt

18.2.2  Ansluta objekt

Den här beskrivningen antar att du har ett IR-profilobjekt och minst ett IR-bildvisarobjekt på din mallsida.
Objekten du ansluter måste vara på samma sida när du ansluter dem. Om dokumentets sidbrytningar räknas om och ett av objekten hamnar på en annan sida behålls däremot anslutningen.

Ansluta objekt

18.2.3  Ändra storlek på objekt

Ändra storlek på infraröda objekt

Ändra storlek på tabell- och sammanfattningstabellobjekt

18.2.4  Ta bort objekt

Ta bort infraröda objekt

Ta bort tabell- och sammanfattningstabellobjekt

Ta bort fältobjekt

18.2.5  IR-bildvisarmätverktyg

En infraröd bild innehåller giltig temperaturinformation som kan visas genom att man lägger över olika typer av verktyg,‎ t.ex. mätpunkter,‎ profiler eller områden.
Verktygen nås från IR-bildvisares verktygsfält,‎ som visas när du klickar på IR-bildvisarobjektet.
Klicka på Graphic för att visa markeringsverktyget,‎ som fungerar ungefär som markeringsverktyg i ordbehandlings- och dtp-program. Du använder markeringsverktyget för att välja mätverktyg.
Klicka på Graphic för att visa en spotmätare med en ansluten flagga som du kan använda för att identifiera temperaturvärden genom att röra den över den infraröda bilden. Om du klickar på bilden skapar det flygande spotmätningsverktyget en fast spotmätare på bilden. Om du vill avbryta det flygande spotmätarläget trycker du på ESC.
Klicka på Graphic för att skapa fasta spotmätare på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett tabellobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa områden på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett tabellobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa ellipsområden på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett tabellobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa polygonområden på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett tabellobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa en linje på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett IR Profile-objekt.
Klicka på Graphic för att skapa en böjd linje på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett IR Profile-objekt.
Klicka på Graphic för att beräkna skillnaden mellan två temperaturer – till exempel två mätpunkter eller en mätpunkt och den maximala temperaturen i bilden. Resultatet från beräkningen visas både som ett verktygstips och som ett resultat i resultattabellen. Om du ska använda den här verktygsknappen måste du ha placerat minst en mätningsfunktion på bilden.
Klicka på Graphic för att skapa en markör som du kan flytta vart som helst i en bild och peka på ett intresseområde.
Klicka på Graphic för att visa en meny där du kan utföra följande:
  • Infoga en isoterm över en temperaturnivå. Detta tilldelar en färg till alla temperaturer över en viss temperaturnivå i en bild med en förinställd färg.
  • Infoga en isoterm under en temperaturnivå. Detta tilldelar en färg till alla temperaturer under en viss temperaturnivå i en bild med en förinställd färg.
  • Ange en isotermfärg som visas när kameran upptäcker ett område där det kan finnas risk för fukt i byggnadsdelen (ett fuktlarm)‎.
  • Ange en isotermfärg som visas när kameran upptäcker en eventuell brist i en väggs isolering (ett isoleringslarm)‎.
  • Infoga en isoterm mellan två temperaturnivåer. Detta tilldelar en färg till alla temperaturer mellan två temperaturnivåer i en bild med en förinställd färg.
Mer information om isoterminställningar finns i avsnittet 18.4.10.2.2 Fliken Isotermer.
Klicka på Graphic för att rita en rektangel runt det område som du vill zooma in på. När du är i zoomläget visas en miniatyrbild i det övre högra hörnet för att ange placeringen för det område som du har zoomat in på. Du kan flytta området genom att klicka och hålla ned vänster musknapp och sedan flytta musen i valfri riktning. Om du vill lämna zoomläget väljer du Zooma-menyn eller trycker på blankstegstangenten.
Klicka på Graphic för att öppna dialogrutan Bildsammanslagning. Det finns mer information om bildsammanslagning i avsnittet 18.2.7 Bildsammanslagning.
Klicka på Graphic för att aktivera/avaktivera rutnätslinjer i IR-bildvisarobjektet. Det finns mer information om rutnätsverktyget i avsnittet 18.2.5.2 Använda rutnätsverktyget.

18.2.5.1  Hantera mätverktygen

När du har lagt till mätverktyg,‎ t.ex. mätpunkter,‎ områden och markörer i ett IR-bildvisarobjekt,‎ så kan du utföra åtgärder som att flytta,‎ klona eller ta bort dem.

Välja ett mätverktyg i bilden

Flytta ett mätverktyg

Klona mätverktyg

Ta bort mätverktyg

18.2.5.2  Använda rutnätsverktyget

Med rutnätverktyget och kännedom om synfältet för linsen och avståndet till objektet i fråga kan du lägga ut ett rutnät på ett IR-bildvisarobjekt,‎ där varje ruta i rutnätet betecknar ett känt område.
Du kan också skapa en linje i IR-bildvisarobjektet och ange linjens längd.

Använda rutnätsverktyget

18.2.6  Formler

18.2.6.1  Allmänt

Med FLIR Tools+‎ kan du utföra avancerade beräkningar för olika objekt i den infraröda bilden. En formel kan innehålla alla vanliga matematiska operatorer och funktioner (+‎,‎ –,‎ ×,‎ ÷ o.s.v.)‎. Dessutom kan du använda numeriska konstanter som π.
Det viktigaste är att hänvisningar till mätresultat,‎ andra formler och andra numeriska data kan infogas i formler.

18.2.6.2  Skapa en enkel formel

Skapa en formel som beräknar skillnaden mellan två punkter

18.2.6.3  Skapa en villkorsformel

För vissa tillämpningar kan du t.ex. vilja visa resultatet för en beräkning med grön färg om resultatet är lägre än ett kritiskt värde och med röd färg om resultatet är högre än det kritiska värdet.
Detta gör du genom att skapa en villkorsformel med IF-satsen.

Skapa en villkorsformel med IF-satsen

18.2.7  Bildsammanslagning

18.2.7.1  Allmänt

Med FLIR Tools+‎ kan du slå samman en infraröd bild med en vanlig bild. Det kan göra det lättare att identifiera den exakta positionen för temperaturavvikelser.

18.2.7.2  Bildsammanslagningsprocedur

Slå samman en infraröd bild med en vanlig bild

Mer information om bildsammanslagning finns i avsnitten 18.4.10.7 Dialogrutan Bildsammanslagning.

18.3  Dokumentegenskaper

18.3.1  Allmänt

När du skapar en infraröd rapport extraherar FLIR Tools+‎Microsoft Word-dokumentegenskaperna för rapportmallen och infogar dem i motsvarande Microsoft Word-fält i den slutgiltiga rapporten.
Du kan använda dessa dokumentegenskaper för att automatisera flera tidsödande uppgifter när du skapar en rapport. Du kan t.ex. ange att FLIR Tools+‎ automatiskt ska lägga till information som namn,‎ adress och e-postadress för inspektionsplatsen,‎ modellnamnet för den kamera du använder och din e-postadress.

18.3.2  Typer av dokumentegenskaper

Det finns två olika typer av dokumentegenskaper:
  • Sammanfattande dokumentegenskaper.
  • Anpassade dokumentegenskaper.
För de tidigare kan du bara ändra värden,‎ men för de senare kan du ändra både etiketter och värden.

18.3.3  Skapa och redigera Microsoft Word‎-dokumentegenskaper

Skapa och redigera dokumentegenskaper

18.3.4  Ändra prefixet för en rapportegenskap

18.3.4.1   Allmänt

När en rapport har genererats visas dialogrutan Rapportegenskaper . I den här dialogrutan kan du ange kunduppgifter och information om inspektionen. Informationen du angav i den här dialogrutan fylls sedan i på motsvarande ställen i rapporten.
Rapportegenskaperna visas beroende på om de börjar med ett understreck (_)‎. Om du har skapat egna anpassade mallar kan du dock ha skapat rapportegenskaper med ett annat prefix,‎ d.v.s. med ett procenttecken (%)‎,‎ ett dollartecken ($)‎,‎ ett fyrkantstecken (#)‎ eller hela eller en del av företagets namn (t.ex. “ACME”)‎. För att de här egenskaperna ska visas när du har genererat rapporten måste du uppdatera egenskapen FLIR_ReportPropertyPrefix.

18.3.4.2   Tillvägagångssätt

Gör så här:

18.3.5  Skapa ett Microsoft Word‎-fält och länka fältet till en dokumentegenskap

Skapa och länka ett Microsoft Word‎-fält

18.4  Programreferensavsnitt

I det här avsnittet beskrivs alla menyer,‎ knappar,‎ dialogrutor o.s.v. för FLIR Tools+‎.

18.4.1  Fliken FLIR Tools+‎

Efter installation av FLIR Tools+‎ visas fliken FLIR Tools+‎ till höger om standardflikarna i bandet i dina Microsoft Word-dokument.
Graphic
Klicka på Graphic för att infoga ett IR-bildvisarobjekt för infraröda bilder och sekvensfiler. En infraröd bild eller en sekvensfil innehåller giltig temperaturinformation som kan visas genom att man lägger till olika typer av mätverktyg,‎ t.ex. mätpunkter,‎ profiler och områden.
Klicka på Graphic för att infoga ett digitalt fotoobjekt. Detta foto kan ha tagits med en fristående digitalkamera eller med den digitalkamera som ingår i vissa infraröda FLIR Systems-kameror. Använd bara den här metoden för att infoga ett foto när du utformar en rapportmall. I alla andra situationer infogar du foton genom att klicka på Bild på fliken Infoga.
Klicka på Graphic för att infoga ett IR-profilobjekt. Ett IR-profilobjekt innehåller ett diagram som visar pixelvärden längs en linje i en infraröd bild.
Klicka på Graphic för att infoga ett IR-histogramobjekt. Ett IR-histogramobjekt innehåller ett diagram som visar hur pixlar i bilden fördelas genom att skapa en graf över antalet pixlar vid varje temperaturnivå.
Klicka på Graphic för att infoga ett IR-trendobjekt. Ett trendobjekt är en grafisk återgivning av mätvärden eller textkommentarvärden på Y-axeln mot infraröda rapportsidor eller infraröda bilder på X-axeln,‎ sorterade efter tid,‎ sidnummer eller textkommentarvärden. Det kan också visa beräknade trender enligt olika algoritmer.
Klicka på Graphic för att visa dialogrutan Snabbinfogning (se avsnittet 18.4.10.1 Dialogrutan Snabbinfogning)‎,‎ där du kan skapa en rapport genom att välja en fördefinierad sidlayout eller ändra en befintlig sidlayout.
Klicka på Graphic för att ansluta infraröda objekt till varandra,‎ t.ex. ett IR-profilobjekt till ett IR-bildvisarobjekt.
Klicka på ett infrarött objekt och klicka sedan på Graphic för att ta bort objektet från rapporten.
Klicka på Graphic för att infoga ett fältobjekt i det aktuella dokumentet. Ett fältobjekt kan länkas till värden eller text i den infraröda bilden.
Klicka på Graphic för att infoga ett tabellobjekt i det aktuella dokumentet. Ett tabellobjekt visar resultatet av mätverktygen som placerats i den infraröda bilden såväl som annan information relaterad till den infraröda bilden.
Klicka på Graphic för att infoga ett sammanfattningstabellobjekt. Ett sammanfattningstabellobjekt visar infraröda data som du väljer från alla infraröda bilder i rapporten med en rad per bild.
Klicka på Graphic för att ta bort den aktuella sidan.
Klicka på Graphic för att kopiera den aktuella sidan och infoga kopian efter den aktuella sidan.
Klicka på Rapportegenskaper för att visa en dialogruta där du kan ange kunduppgifter och information om inspektionen. Det finns mer information om det här i avsnittet 18.3.4 Ändra prefixet för en rapportegenskap .
Klicka på Graphic för att visa undermenyn FLIR,‎ se avsnittet 18.4.1.1 Undermenyn FLIR‎.

18.4.1.1  Undermenyn FLIR‎

Undermenyn FLIR visas när du klickar på Graphic på fliken FLIR Tools+‎:
Graphic
Skapa en rapportmall : Klicka för att öppna en standardmall som du kan använda som grund för vidare anpassningar.
Ange enheter: Klicka för att visa en dialogruta där du kan ange temperatur- och avståndsenheter.
Använd IR-bildvisarens inställningar globalt: Det här kommandot aktiveras bara när ett IR-bildvisarobjekt har valts. Klicka för att tillämpa inställningarna för det valda IR-bildvisarobjektet globalt.
Valt språk: Klicka för att visa en dialogruta där du kan ange språk.
Om: Klicka för att visa en dialogruta med information om programversionen.

18.4.2  IR-bildvisarobjekt

18.4.2.1  Allmänt

Ett IR-bildvisarobjekt är en platshållare för infraröda bilder och sekvensfiler. En infraröd bild innehåller giltig temperaturinformation som kan matas ut genom att lägga över olika typer av mätverktyg,‎ t.ex. mätpunkter,‎ profiler och områden.
IR-bildvisarobjektets utseende beror på huruvida en infraröd bild eller en sekvensfil har valts.
18.4.2.1.1  IR-bildvisarobjekt med infraröd bild
Graphic
IR-bildvisarobjektet med en infraröd bild innehåller följande information (siffrorna hänvisar till bilden ovan)‎:
Om bildsammanslagning har använts visas ytterligare ett skjutreglage längst ned i IR-bildvisarobjektet. Skjutreglagets utseende beror på vilken typ av bildsammanslagning som använts (se bilderna nedan)‎.
Skjutreglage för att styra bildsammanslagning med intervallinställningen:
Graphic
Skjutreglage för att styra bildsammanslagning med blandningsinställningen:
Graphic
Skjutreglage för att styra bildsammanslagning med MSX-inställningen (multispektral dynamik)‎:
Graphic
Om du vill styra bildsammanslagningen drar du skjutreglaget åt vänster eller åt höger för att slå samman den infraröda bilden med digitalfotot. Du kan också använda en av följande genvägar:
  • Om du vill gå till enbart den infraröda bilden eller enbart digitalfotot dubbelklickar du på motsvarande ikon vid den vänstra eller högra änden av reglaget.
  • Om du vill centrera skjutreglaget högerklickar du på det.
  • Om du vill flytta skjutreglaget till ett visst läge dubbelklickar du på önskat läge.
  • Om du vill flytta skjutreglaget i små steg åt vänster eller höger klickar du till vänster eller höger om skjutreglaget.
Mer information om bildsammanslagning finns i avsnitten 18.2.7 Bildsammanslagning och 18.4.10.7 Dialogrutan Bildsammanslagning.
18.4.2.1.2  IR-bildvisarobjekt med en sekvensfil
Graphic
IR-bildvisarobjektet med en sekvensfil innehåller följande information (siffrorna hänvisar till bilden ovan)‎:

18.4.2.2  IR-bildvisarsnabbmeny

IR-bildvisarobjektets snabbmeny visas när du högerklickar på ett IR-bildvisarobjekt.
Graphic
Öppna: Klicka för att öppna en bild i IR-bildvisarobjektets platshållare eller ändra den aktuella bilden till en ny bild.
Spara som: Klicka för att spara den aktuella visade bilden på hårddisken.
Visa IR-skala: Klicka för att visa/dölja den infraröda skalan längst till höger i den infraröda bilden.
Visa skiss: Klicka för att visa/dölja en frihandsskiss associerad till bilden. (Alla kameror stöder inte skapandet av frihandsskisser)‎. Det här alternativet visas bara om bilderna innehåller en frihandsskiss.)‎ För vissa äldre bilder som innehåller markörer,‎ visas de på fliken Kommentarer > Skiss,‎ se avsnittet 18.4.10.2.3 Fliken Kommentarer.
Zooma: Klicka på 1×,‎ 2×,‎ 4× eller 8× i Zooma-menyn för att zooma in i den aktuella visade bilden.
Inställningar: Klicka för att öppna dialogrutan Bildinställningar,‎ se avsnittet 18.4.10.2 Dialogrutan Bildinställningar.
Bildsammanslagning: Klicka för att öppna dialogrutan Bildsammanslagning,‎ se avsnittet 18.4.10.7 Dialogrutan Bildsammanslagning.
Rotera åt höger: Klicka för att rotera bilden 90° åt höger.
Rotera åt vänster: Klicka för att rotera bilden 90° åt vänster.
Formler: Klicka för att öppna dialogrutan Formel,‎ se avsnitt 18.4.10.8 Dialogrutan Formel.

18.4.2.3  IR-bildvisarverktygsfält

IR-bildvisarobjektets verktygsfält visas när du markerar ett IR-bildvisarobjekt.
Klicka på Graphic för att visa markeringsverktyget,‎ som fungerar ungefär som markeringsverktyg i ordbehandlings- och dtp-program. Du använder markeringsverktyget för att välja mätverktyg.
Klicka på Graphic för att visa en spotmätare med en ansluten flagga som du kan använda för att identifiera temperaturvärden genom att röra den över den infraröda bilden. Om du klickar på bilden skapar det flygande spotmätningsverktyget en fast spotmätare på bilden. Om du vill avbryta det flygande spotmätarläget trycker du på ESC.
Klicka på Graphic för att skapa fasta spotmätare på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett tabellobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa områden på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett tabellobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa ellipsområden på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett tabellobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa polygonområden på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett tabellobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa en linje på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett IR Profile-objekt.
Klicka på Graphic för att skapa en böjd linje på infraröda bilder. Mätresultatet kan sedan visas i ett IR Profile-objekt.
Klicka på Graphic för att beräkna skillnaden mellan två temperaturer – till exempel två mätpunkter eller en mätpunkt och den maximala temperaturen i bilden. Resultatet från beräkningen visas både som ett verktygstips och som ett resultat i resultattabellen. Om du ska använda den här verktygsknappen måste du ha placerat minst en mätningsfunktion på bilden.
Klicka på Graphic för att skapa en markör som du kan flytta vart som helst i en bild och peka på ett intresseområde.
Klicka på Graphic för att visa en meny där du kan utföra följande:
  • Infoga en isoterm över en temperaturnivå. Detta tilldelar en färg till alla temperaturer över en viss temperaturnivå i en bild med en förinställd färg.
  • Infoga en isoterm under en temperaturnivå. Detta tilldelar en färg till alla temperaturer under en viss temperaturnivå i en bild med en förinställd färg.
  • Ange en isotermfärg som visas när kameran upptäcker ett område där det kan finnas risk för fukt i byggnadsdelen (ett fuktlarm)‎.
  • Ange en isotermfärg som visas när kameran upptäcker en eventuell brist i en väggs isolering (ett isoleringslarm)‎.
  • Infoga en isoterm mellan två temperaturnivåer. Detta tilldelar en färg till alla temperaturer mellan två temperaturnivåer i en bild med en förinställd färg.
Klicka på Graphic för att rita en rektangel runt det område som du vill zooma in på. När du är i zoomläget visas en miniatyrbild i det övre högra hörnet för att ange placeringen för det område som du har zoomat in på. Du kan flytta området genom att klicka och hålla ned vänster musknapp och sedan flytta musen i valfri riktning. Om du vill lämna zoomläget väljer du Zooma-menyn eller trycker på blankstegstangenten.
Klicka på Graphic för att öppna dialogrutan Bildsammanslagning,‎ se avsnitt 18.4.10.7 Dialogrutan Bildsammanslagning.
Klicka på Graphic för att aktivera/avaktivera rutnätslinjer i IR-bildvisarobjektets graf.

18.4.2.4  IR-bildvisarverktygens snabbmeny

Utseendet på IR-bildvisarverktygens snabbmeny beror på vilket verktyg du högerklickar på.
Markör: Gäller bara för linjer. Klicka för att skapa en markör som du kan flytta längs linjen.
Ta bort: Klicka för att ta bort det aktuella markerade verktyget från den infraröda bilden.
Kall punkt: Gäller för alla verktyg utom mätpunkter,‎ differensberäkningar och markörer. Klicka för att skapa en mätpunkt på områdets kallaste plats.
Het punkt: Gäller för alla verktyg utom mätpunkter,‎ delta och markörer. Klicka för att skapa en mätpunkt på områdets varmaste plats.
Formler: Klicka för att öppna dialogrutan Formel,‎ se avsnitt 18.4.10.8 Dialogrutan Formel.
Inställningar: Klicka för att öppna dialogrutan Mätinställningar,‎ se avsnitt 18.4.10.3 Dialogrutan Mätinställningar.
Bild: Den här menyn är identisk med IR-bildvisarsnabbmenyn,‎ se avsnittet 18.4.2.2 IR-bildvisarsnabbmeny.

18.4.3  Digitalt fotoobjekt

18.4.3.1  Allmänt

Det digitala fotoobjektet är en platshållare för foton. Detta foto kan tas med en fristående digitalkamera eller med den digitalkamera som ingår i vissa infraröda FLIR Systems-kameror.
Graphic

18.4.3.2  Det digitala fotoobjektets snabbmeny

Det digitala fotoobjektets snabbmeny visas när du högerklickar på ett digitalt fotoobjekt.
Graphic
Öppna: Klicka för att öppna en bild i det digitala fotoobjektets platshållare eller ändra den aktuella bilden till en ny bild.
Visa skiss: Klicka för att visa/dölja en frihandsskiss associerad med bilden. (Alla kameror stöder inte skapade av frihandsskisser.)‎ För äldre bilder som innehåller markörer visas/döljs dessa med detta kommando.

18.4.4  IR-profilobjekt

18.4.4.1  Allmänt

Ett IR-profilobjekt innehåller en graf som visar pixelvärden längs en linje i en infraröd bild.
Graphic

18.4.4.2  IR-profilobjektets snabbmeny

IR-profilobjektets snabbmeny visas när du högerklickar på ett IR-profilobjekt.
Graphic
Rutnätets linjer: Klicka för att visa IR-profilobjektet med horisontella linjer inlagda.
Bildtext: Klicka för att visa en förklarande text under IR-profilobjektet.
Visa endast synliga profillinjer i bildtexten: Om två eller flera linjer har placerats i den infraröda bilden kan du klicka på Visa endast synliga profillinjer i bildtexten för att ta bort alla rensade linjeresultat från den beskrivande texten under IR-profilobjektet.
3D-vy: Klicka för att skapa en tredimensionell rendering av IR-profilobjektets graf.
Byt plats på X- och Y-axlarna: Klicka för att växla IR-profilobjektets X- och Y-axlar.
Inställningar: Klicka för att öppna dialogrutan Profilinställningar,‎ se avsnitt 18.4.10.4 Dialogrutan Profilinställningar.

18.4.4.3  IR-profilverktygsfält

IR-profilobjektets verktygsfält visas när du markerar ett IR-profilobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa en tredimensionell rendering av IR-profilobjektets graf.
Klicka på Graphic för att aktivera/avaktivera visningen av horisontella linjer i IR-profilobjektets graf.

18.4.5  IR-histogramobjekt

18.4.5.1  Allmänt

Ett IR-histogramobjekt innehåller ett diagram som visar hur pixlar i bilden fördelas genom att skapa en graf över antalet pixlar vid varje temperaturnivå.
Graphic

18.4.5.2  IR-histogramobjektets snabbmeny

IR-histogramobjektets snabbmeny visas när du högerklickar på ett IR-histogramobjekt.
Graphic
Rutnätets linjer: Klicka för att visa IR-histogramobjektet med horisontella linjer inlagda.
Bildtext: Klicka för att visa en förklarande text under IR-histogramobjektet.
3D-vy: Klicka för att skapa en tredimensionell rendering av IR-histogramobjektets graf.
Byt plats på X- och Y-axlarna: Klicka för att växla IR-histogramobjektets X- och Y-axlar.
Inställningar: Klicka för att öppna dialogrutan Histograminställningar,‎ se avsnitt 18.4.10.5 Dialogrutan Histograminställningar.

18.4.5.3  IR-histogramverktygsfält

IR-histogramobjektets verktygsfält visas när du markerar ett IR-histogramobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa en tredimensionell rendering av IR-histogramobjektets graf.
Klicka på Graphic för att aktivera/avaktivera färger i IR-histogramobjektets graf.
Klicka på Graphic för att aktivera/avaktivera visningen av horisontella linjer i IR-histogramobjektets graf.
Klicka på Graphic för att använda ett bandgränsvärde i IR-histogramobjektet. Ett bandgränsvärde visar procentandelen pixlar under en lägre temperatur,‎ mellan denna lägre temperatur och en högre temperatur,‎ och över den högre temperaturen. Procentandelarna visas i gränsvärdestexten under IR-histogramobjektet.
Klicka på Graphic för att använda ett steggränsvärde i IR-histogramobjektet. Ett steggränsvärde visar procentandelen pixlar under och över en viss temperatur. Procentandelarna visas i gränsvärdestexten under IR-histogramobjektet.
Om du har skapat flera linjer och/eller områden i IR-bildvisarobjektet väljer du linje- eller områdesvisning från listrutan.

18.4.6  IR-trendobjekt

18.4.6.1  Allmänt

Ett IR-trendobjekt är en grafisk återgivning av mätvärden eller textkommentarvärden på Y-axeln mot infraröda rapportsidor eller infraröda bilder på X-axeln,‎ sorterade efter tid,‎ sidnummer eller textkommentarvärden. Det kan också visa beräknade trender enligt olika algoritmer.
Graphic

18.4.6.2  IR-trendobjektets snabbmeny

IR-trendobjektets snabbmeny visas när du högerklickar på ett IR-trendobjekt.
Graphic
Rutnätets linjer: Klicka för att visa IR-trendobjektet med horisontella linjer inlagda.
Bildtext: Klicka för att visa en förklarande text under IR-trendobjektet.
Visa endast synliga graflinjer i bildtexten: Klicka för att visa trendlinjer i den beskrivande text som du rensade i dialogrutan Trendinställningar,‎ se avsnittet 18.4.10.6 Dialogrutan Trendinställningar.
3D-vy: Klicka för att skapa en tredimensionell rendering av IR-trendobjektets graf.
Byt plats på X- och Y-axlarna: Klicka för att växla IR-trendobjektets X- och Y-axlar.
Uppdatera: Klicka för att uppdatera trenddiagrammet.
Inställningar: Klicka för att öppna dialogrutan Trendinställningar,‎ se avsnitt 18.4.10.6 Dialogrutan Trendinställningar.

18.4.6.3  IR-trendverktygsfält

IR-trendobjektets verktygsfält visas när du markerar ett IR-trendobjekt.
Klicka på Graphic för att skapa en tredimensionell rendering av IR-trendobjektets graf.
Klicka på Graphic för att aktivera/avaktivera visningen av horisontella linjer i IR-trendobjektets graf.

18.4.7  Fältobjekt

18.4.7.1  Allmänt

Ett fältobjekt kan länkas till värden eller till text i din infraröda bild.
Graphic

18.4.7.2  Fältobjektets snabbmeny

Fältobjektets snabbmeny visas när du högerklickar på ett fältobjekt.
Graphic
Kantlinjer och skuggning: Klicka för att öppna standardfunktionen från Microsoft Word.
Stavning: Klicka för att öppna standardfunktionen från Microsoft Word.
Innehåll: Klicka för att öppna dialogrutan Fältinnehåll,‎ se avsnitt 18.2.1.5 Fältobjekt.
Uppdatera: Klicka för att uppdatera fältobjektets innehåll. Du behöver normalt endast göra detta om du har ändrat innehållet manuellt.

18.4.8  Tabellobjekt

18.4.8.1  Allmänt

Ett tabellobjekt visar resultaten från de mätverktyg som placerats i den infraröda bilden såväl som annan information relaterad till den infraröda bilden.
Du kan redigera texten i tabellobjektet när rapporten har skapats. Däremot tas dessa ändringar bort när du högerklickar på tabellobjektet och väljer Uppdatera.
Graphic

18.4.8.2  Tabellobjektets snabbmeny

Tabellobjektets snabbmeny visas när du högerklickar på ett tabellobjekt.
Graphic
Kantlinjer och skuggning: Klicka för att öppna Microsoft Word-standardfunktionen.
Spelling: Klicka för att öppna Microsoft Word-standardfunktionen.
Innehåll: Klicka för att öppna dialogrutan Tabellinnehåll,‎ se avsnitt 18.2.1.6 Tabellobjekt.
Uppdatera: Klicka för att uppdatera tabellobjektets innehåll. Du behöver normalt endast göra detta om du har ändrat innehållet manuellt.

18.4.9  Sammanfattningstabellobjekt

18.4.9.1  Allmänt

Ett sammanfattningstabellobjekt listar infraröda data som du väljer från alla infraröda bilder i rapporten,‎ en rad per bild.
Du kan redigera texten i sammanfattningstabellobjektet när rapporten har skapats. Däremot tas dessa ändringar bort när du högerklickar på sammanfattningstabellobjektet och väljer Uppdatera.
Graphic

18.4.9.2  Sammanfattningstabellobjektets snabbmeny

Sammanfattningstabellobjektets snabbmeny visas när du högerklickar på ett sammanfattningstabellobjekt.
Graphic
Kantlinjer och skuggning: Klicka för att öppna Microsoft Word-standardfunktionen.
Spelling: Klicka för att öppna Microsoft Word-standardfunktionen.
Innehåll: Klicka för att öppna dialogrutan Sammanfattningstabell,‎ se avsnitt 18.2.1.7 Sammanfattningstabellobjekt.
Uppdatera: Klicka för att uppdatera sammanfattningstabellobjektets innehåll. Du behöver normalt endast göra detta om du har ändrat innehållet manuellt.

18.4.10  FLIR Tools+‎-dialogrutor

18.4.10.1  Dialogrutan Snabbinfogning

I dialogrutan Snabbinfogning kan du skapa en rapport genom att välja en fördefinierad sidlayout eller ändra en befintlig sidlayout.
Dialogrutan Snabbinfogning visas när du klickar på Snabbinfogning på fliken FLIR Tools+‎.
Graphic
Klicka på en flik och sedan på OK för att ta med en sidlayout i rapporten.
Anpassa snabbinfogning: Klicka för att öppna dialogrutan Anpassa snabbinfogning,‎ se avsnitt 18.4.10.1.1 Dialogrutan Anpassa snabbinfogning.
18.4.10.1.1  Dialogrutan Anpassa snabbinfogning
Dialogrutan Anpassa snabbinfogning visas när du klickar på Anpassa snabbinfogning i dialogrutan Snabbinfogning.
Graphic
Namn: Namnet på den sidlayout som du skapar för tillfället.
Storlek > Antal rader: Antalet rader i sidlayouten. Exempel: En infraröd bild ovanför ett foto motsvarar två rader.
Storlek > Antal kolumner: Antalet kolumner i sidlayouten. Exempel: En infraröd bild bredvid ett foto motsvarar två kolumner.
Innehåll: En visuell återgivning av sidlayouten. Siffrorna hänvisar till raderna och de stora bokstäverna hänvisar till kolumnerna.
Slå samman: När alternativet är markerat sammanfogar Slå samman två horisontella objekt till ett objekt. Lägg märke till att kommandot Slå samman prioriterar det första objektet på en rad.
Klicka på Graphic för att öppna en dialogruta där du kan koppla ihop,‎ eller länka,‎ två objekt.
Lägg till resultattabell: Om du vill lägga till en resultattabell under sidlayouten,‎ så markerar du den här rutan.

18.4.10.2  Dialogrutan Bildinställningar

Dialogrutan Bildinställningar visas när du högerklickar på ett IR-bildvisarobjekt och väljer Inställningar på snabbmenyn.
18.4.10.2.1  Fliken Färger
Graphic
Färg: Klicka på en palett i listan för att välja en palett.
Utanför intervall,‎ överskjutande: Här visas den färg som tilldelats temperaturerna över det kalibrerade temperaturintervallet för den infraröda kameran.
Mättnad,‎ överskjutande: Här visas den färg som tilldelats temperaturerna över skalgränserna.
Mättnad,‎ underskjutande: Här visas den färg som tilldelats temperaturerna under skalgränserna.
Utanför intervall,‎ underskjutande: Här visas den färg som tilldelats temperaturerna under det kalibrerade temperaturintervallet för den infraröda kameran.
Bläddra: klicka för att öppna palettfiler (*.pal)‎ som har lagrats på en annan plats.
Avancerat: Klicka för att öppna dialogrutan Avancerade färginställningar,‎ se avsnitt 18.4.10.2.1.1 Dialogrutan Avancerade färginställningar.
Max. temperatur: Om du vill definiera den maximala temperaturnivån för skalan anger du ett temperaturvärde i textrutan.
Min. temperatur: Om du vill definiera den minimala temperaturnivån för skalan anger du ett temperaturvärde i textrutan.
18.4.10.2.1.1  Dialogrutan Avancerade färginställningar
Dialogrutan Avancerade färginställningar visas när du klickar på Avancerat i dialogrutan Bildinställningar.
Graphic
Invertera palett: Markera den här rutan för att invertera färgfördelningen i en palett vertikalt.
Visa färger för värden utanför giltigt intervall: Markera den här rutan för att tilldela en specialfärg för temperaturer utanför det kalibrerade temperaturintervallet för den infraröda kameran.
Visa mättnadsfärger: Markera den här rutan för att tilldela en specialfärg för temperaturer utanför skalgränserna.
Använd bilinjär filtrering för bättre färg kvalitet: Markera den här rutan för att förbättra bildkvaliteten.
Histogramutjämning: Det här är en bildvisningsmetod som fördelar färginformationen över bildens befintliga temperaturer. Den här metoden att fördela informationen kan vara särskilt användbar när bilden innehåller få toppar vid mycket höga temperaturvärden.
Signallinjär: Det här är en bildvisningsmetod där färginformationen i bilden fördelas linjärt mot pixlarnas signalvärden.
Output linear: Den här markeringen kan användas tillsammans med inställningarna under Preferred output på fliken Preferences,‎ se avsnittet 18.4.10.2.5 Fliken Inställningar. Det här är en bildvisningsmetod där färginformationen i bilden fördelas antingen enligt temperaturen eller enligt objektsignalen.
18.4.10.2.2  Fliken Isotermer
På fliken Isotermer hanterar du inställningar för isotermer och larm som du har infogat med verktyget Graphic,‎ se avsnittet 18.4.2.3 IR-bildvisarverktygsfält.
Graphic
Isotermer: Välj en isoterm i listan.
Ta bort: Klicka för att ta bort den aktiva isotermen.
Täckande: Välj det här alternativet för att tilldela en solid färg till den aktiva isotermen. Välj färgen från listrutan.
Kontrast: Välj det här alternativet för att tilldela en kontrasterande färg till den aktiva isotermen. Välj färgen från listrutan.
Palett: Välj det här alternativet och klicka på Öppna för att öppna en palett och använda den här paletten för den aktiva isotermen.
Max. temperatur: Klicka för att ange den maximala temperaturen för den aktiva isotermen,‎ ange ett nytt värde här och klicka sedan på Använd. En isoterm kan existera utanför temperaturintervallet för den aktuella bilden,‎ vilket gör isotermen osynlig. Genom att ändra den maximala temperaturen kan du föra tillbaka osynliga isotermer till intervallet.
Min. temperatur: Klicka för att ange den minimala temperaturen för den aktiva isotermen,‎ ange ett nytt värde här och klicka sedan på Använd. En isoterm kan existera utanför temperaturintervallet för den aktuella bilden,‎ vilket gör isotermen osynlig. Genom att ändra den minimala temperaturen kan du föra tillbaka osynliga isotermer till intervallet.
Utseendet på fliken Isotermer skiljer sig något om ett fukt- eller isoleringslarm är aktivt,‎ se avsnitten nedan.
18.4.10.2.2.1  Fliken Isotermer med ett fuktlarm
Graphic
Atmosfärtemperatur: Den här parametern hänvisar till omgivningstemperaturen när du konfigurerar fuktlarm. Ett fuktlarm är ett larm som kan upptäcka ett område där det finns risk för fukt i en byggnadsstruktur.
Relativ luftfuktighet: Den här parametern hänvisar till den relativa luftfuktigheten när du konfigurerar fuktlarm.
Larmnivå för fuktighet: Fuktlarmnivån är den kritiska gränsen för den relativa luftfuktighet som du vill upptäcka i en byggnadsstruktur. Till exempel bildas mögel på områden där den relativa luftfuktigheten understiger 100 % och du kanske vill upptäcka sådana områden.
18.4.10.2.2.2  Fliken Isotermer med ett isoleringslarm
Graphic
Lufttemperatur inomhus: Den här parametern hänvisar till lufttemperaturen i den aktuella byggnaden när du konfigurerar isoleringslarm. Ett isoleringslarm är ett larm som kan känna av isoleringsbrister i en vägg.
Lufttemperatur utomhus: Den här parametern hänvisar till lufttemperaturen utanför den aktuella byggnaden när du konfigurerar isoleringslarm.
Isoleringsfaktor: Isoleringsfaktorn är den accepterade energiförlusten genom väggen. Olika byggnadsnormer rekommenderar olika värden,‎ men typiska värden är 0,‎70–0,‎80 för nya byggnader.
18.4.10.2.3  Fliken Kommentarer
Graphic
Etikett: Etiketten för en textkommentar.
Värde: Värdet för en textkommentar.
Lägg till: Klicka för att visa en dialogruta där du kan lägga till en ny textkommentar.
Redigera: Klicka för att visa en dialogruta där du kan ändra etiketten och värdet.
Ta bort: Om du vill ta bort textkommentaren markerar du den och klickar sedan på Ta bort.
Bildbeskrivning: En bildbeskrivning är en kort textbeskrivning som lagras i en bildfil. Den kan skapas med en Pocket PC och sedan skickas trådlöst till kameran via IrDA-kommunikationslänken. Om bilden har en bildbeskrivning visas den texten i denna redigeringsruta. I annat fall kan du lägga till en bildbeskrivning för bilden genom att ange text. En bildbeskrivning får högst innehålla 512 tecken.
Klicka på Graphic för att lyssna på en röstkommentar.
Klicka på Graphic för att pausa den aktuella uppspelningen.
Klicka på Graphic för att stoppa den aktuella uppspelningen.
Skiss: Klicka för att visa en dialogruta där du kan visa en frihandsskiss associerad till en bild. (Alla kameror stöder inte skapande av frihandsskisser.)‎
18.4.10.2.4  Fliken Objektparametrar
Graphic
Emissivitet: Om du vill ändra emissiviteten anger du ett nytt värde och klickar på Använd. Du kan också välja en förinställd emissivitet från en tabell genom att klicka på Graphic.
Reflekterad temperatur: Om du vill ändra den reflekterade skenbara temperaturen anger du ett nytt värde och klickar på Använd.
Atmosfärtemperatur: Om du vill ändra omgivningstemperaturen anger du ett nytt värde och klickar på Använd.
Relativ luftfuktighet: Om du vill ändra den relativa luftfuktigheten anger du ett nytt värde och klickar på Använd.
Avstånd till objekt: Om du vill ändra avståndet anger du ett nytt värde och klickar på Använd.
Mer: Klicka för att öppna dialogrutan Fler objektparametrar,‎ se avsnittet nedan.
18.4.10.2.4.1  Dialogrutan Fler objektparametrar
Graphic
Temperatur: Om du vill ange temperaturen för t.ex. en extern lins eller värmesköld anger du ett nytt värde och klickar på OK och sedan på Använd.
Transmission: Om du vill ange transmissionen för t.ex. en extern lins eller värmesköld anger du ett nytt värde och klickar på OK och sedan på Använd.
Beräknad transmission: FLIR Tools+‎ kan beräkna transmissionen utifrån omgivningstemperaturen och den relativa luftfuktigheten. Avmarkera kryssrutan Fast transmission för att använda den beräknade transmissionen.
Fast transmission: Om du vill använda en specifik transmission markerar du den här rutan,‎ anger ett värde och klickar på OK och sedan på Använd.
Värde: Om du vill ange referenstemperaturen anger du ett värde,‎ klickar på OK och klickar sedan på Använd.
18.4.10.2.5  Fliken Inställningar
Graphic
Fördefinierade mätsymboler och isotermer: Om den här rutan är markerad använder alla nya bilder analyssymbolerna och isotermerna som du konfigurerar i dialogrutan Bildinställningar istället för bildens egna inställningar från kameran.
Fördefinierad palett och färgfördelning: Om den här rutan är markerad använder alla nya bilder paletten och färgfördelningen som du konfigurerar i dialogrutan Bildinställningar istället för bildens egna inställningar från kameran.
Fördefinierade objektparametrar: Om den här rutan är markerad använder alla nya bilder de objektparametrar som du konfigurerar i dialogrutan Bildinställningar istället för bildens egna inställningar från kameran.
Skalgränsvärden från bild: Välj det här alternativet om du vill använda den nya bildens skalgränser.
Justera automatiskt: Välj det här alternativet om du vill justera bilden automatiskt när den importeras.
Max. temperatur: Om du vill fördefiniera skalgränsen för den nya bilden anger du den maximala temperaturnivån här och klickar på Använd.
Min. temperatur: Om du vill fördefiniera skalgränsen för den nya bilden anger du den minimala temperaturnivån här och klickar på Använd.
Temperatur: Välj det här alternativet om du vill visa pixelinformationen som temperaturer i Kelvin,‎ grader Celsius eller grader Fahrenheit.
Objektsignal: Välj det här alternativet om du vill visa pixelinformationen som en objektsignal.
18.4.10.2.6  Fliken Rutnätsinställningar
Graphic
Det finns en förklaring av objekten på fliken Rutnätsinställningar i avsnittet 18.2.5.2 Använda rutnätsverktyget.

18.4.10.3  Dialogrutan Mätinställningar

Dialogrutan Mätinställningar visas när du högerklickar på ett IR-bildvisarmätobjekt och väljer Inställningar på snabbmenyn.
18.4.10.3.1  Fliken Allmänt
Graphic
Etikett: Om du vill ange en etikett (t.ex. ett namn som visas i den infraröda bilden)‎ för det här mätverktyget,‎ så anger du ett namn här och klickar på Använd.
Visa etikett: Om du vill visa etiketten för mätverktyget markerar du rutan Visa etikett och klickar på Använd.
Visa värde: Om du vill visa värdet för mätverktyget (t.ex. mätresultatet)‎ i den infraröda bilden väljer du värdetypen och klickar på Använd. Antalet möjliga värdetyper skiljer sig mellan olika mätverktyg.
Teckenstorlek: Om du vill ange teckenstorleken för etiketten väljer du en storlek i rutan Teckenstorlek och klickar på Använd.
Ta med värdebeskrivning: Om du vill visa värdebeskrivningen i den infraröda bilden markerar du rutan Ta med värdebeskrivning och klickar på Använd.
Mätsymbol: Om du vill ange färgen för symbolen för mätverktyget väljer du en färg i rutan Mätsymbol och klickar på Använd.
Text: Om du vill ange färgen för etikettexten väljer du en färg i rutan Text och klickar på Använd.
Textbakgrund: Om du vill ange färgen för bakgrunden väljer du en färg i rutan Textbakgrund och klickar på Använd.
Använd som standard: Om du vill använda dessa inställningar som standardinställningar för alla mätverktyg markerar du rutan Använd som standard och klickar på Använd.
18.4.10.3.2  Fliken Objektparametrar
Graphic
Anpassad: Om du vill ange anpassade parametrar väljer du Anpassad,‎ anger nya värden i de tre textrutorna och klickar på Använd.
Emissivitet: Om du vill ändra emissiviteten anger du ett nytt värde och klickar på Emissivitet. Du kan också välja en förinställd emissivitet från en tabell genom att klicka på Graphic.
Avstånd till objekt: Om du vill ändra avståndet anger du ett nytt värde och klickar på Använd.
Reflekterad temperatur: Om du vill ändra den återspeglade uppenbara temperaturen anger du ett nytt värde och klickar på Använd.
Använd som standard: Om du vill använda dessa objektparametrar som standardinställningar för alla mätverktyg markerar du rutan Använd som standard och klickar på Använd.
18.4.10.3.3  Fliken Storlek/läge
Graphic
X: Om du vill ändra X-positionen för ett mätverktyg anger du ett negativt eller positivt värde och trycker på Använd för att flytta mätverktyget samma antal pixlar i förhållande till dess ursprungliga position.
Y: Om du vill ändra Y-positionen för ett mätverktyg anger du ett negativt eller positivt värde och trycker på Använd för att flytta mätverktyget samma antal pixlar i förhållande till dess ursprungliga position.
Höjd: Om du vill ändra höjden på ett mätverktyg anger du ett värde och klickar på Använd för att ange den nya höjden på mätverktyget.
Bredd: Om du vill ändra bredden på ett mätverktyg anger du ett värde och klickar på Använd för att ange den nya bredden på mätverktyget.
Rotera: Om du vill rotera ett mätverktyg anger du ett negativt eller positivt värde och trycker på Använd för att ange den nya rotationsvinkeln för mätverktyget.

18.4.10.4  Dialogrutan Profilinställningar

Dialogrutan Profilinställningar visas när du högerklickar på ett IR-profilobjekt och väljer Inställningar på snabbmenyn.
18.4.10.4.1  Fliken Allmänt
Graphic
Rutnätets linjer: Om du vill visa IR-profilobjektet med horisontella linjer inlagda klickar du på Rutnätets linjer.
Bildtext: Om du vill visa en förklarande text under IR-profilobjektet klickar du på Bildtext.
Visa endast synliga profillinjer i bildtexten: Om två eller flera linjer har placerats i den infraröda bilden kan du klicka på Visa endast synliga profillinjer i bildtexten för att ta bort alla rensade linjeresultat från den beskrivande texten under IR-profilobjektet.
3D-vy: Om du vill skapa en tredimensionell rendering av IR-profilobjektets graf klickar du på 3D-vy.
Byt plats på X- och Y-axlarna: Om du vill växla X- och Y-axlarna för IR-profilobjektet klickar du på Byt plats på X- och Y-axlarna.
Kolumner: Om du vill lägga till eller ta bort kolumner i IR-profilobjektet markerar eller avmarkerar du dessa rutor.
IR-skala: Om du vill använda den infraröda skalan som temperaturaxel markerar du den här alternativknappen och klickar på Använd.
Auto: Om du vill låta FLIR Tools+‎ automatiskt definiera temperaturaxeln markerar du den här alternativknappen och klickar på Använd.
Fast: Om du vill definiera de maximala och minimala axeltemperaturerna manuellt markerar du den här alternativknappen,‎ anger nya värden i rutorna Max. temperatur och Min. temperatur,‎ och klickar sedan på Använd.
Tröskelvärde: Om du vill visa en horisontell linje vid en viss temperatur i IR-profilobjektet anger du ett värde i textrutan och klickar på Använd.
18.4.10.4.2  Fliken Färg
Graphic
Bakgrund: Om du vill ändra färgen för tabellbakgrunden väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Rityta: Om du vill ändra färgen för plottningsområdet väljer du en ny färg från listrutan och klickar på Använd.
Text: Om du vill ändra färgen för tabelltexten väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Axlar: Om du vill ändra färgen för tabellaxlar väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Rutnät: Om du vill ändra färgen för de horisontella linjerna väljer du en färg från listrutan och klickar på Använd.
18.4.10.4.3  Fliken Linjer
Graphic
Använd kryssrutorna för att ange vilka linjer som du vill ansluta IR-profilobjektet till och klicka på Använd.
Färg: Om du vill ändra färgen för en linje väljer du en färg från listrutan och klickar på Använd.
Linjetyp: Om du vill ändra linjetypen för en linje väljer du en ny linjetyp från listrutan och klickar på Använd.
Omvänd: Om du vill ändra riktning för diagrammet väljer du Ja från listrutan och klickar på Använd.

18.4.10.5  Dialogrutan Histograminställningar

Dialogrutan Histograminställningar visas när du högerklickar på ett IR-histogramobjekt och väljer Inställningar på snabbmenyn.
18.4.10.5.1  Fliken Allmänt
Graphic
Rutnätets linjer: Om du vill visa IR-histogramobjektet med horisontella linjer inlagda klickar du på Rutnätets linjer.
Bildtext: Om du vill visa en förklarande text under IR-histogramobjektet klickar du på Bildtext.
3D-vy: Om du vill skapa en tredimensionell rendering av IR-histogramobjektets graf klickar du på 3D-vy.
Byt plats på X- och Y-axlarna: Om du vill växla X- och Y-axlarna för IR-histogramobjektet klickar du på Byt plats på X- och Y-axlarna.
Använd palett: Om du vill använda en färgpalett för den tredimensionella renderingen av IR-histogramobjektet väljer du Använd palett och klickar på Använd.
Kolumner: Om du vill lägga till eller ta bort kolumner i IR-histogramobjektet markerar eller avmarkerar du dessa rutor.
Ingen: Markera den här alternativknappen om inget gränsvärde ska användas i IR-histogramobjektet.
Steg: Om du vill använda ett steggränsvärde i IR-histogramobjektet markerar du den här alternativknappen. Ett steggränsvärde visar procentandelen pixlar under och över en viss temperatur. Procentandelarna visas i gränsvärdestexten under IR-histogramobjektet.
Band: Om du vill använda ett bandgränsvärde i IR-histogramobjektet markerar du den här alternativknappen. Ett bandgränsvärde visar procentandelen pixlar under en lägre temperatur,‎ mellan denna lägre temperatur och en högre temperatur,‎ och över den högre temperaturen. Procentandelarna visas i gränsvärdestexten under IR-histogramobjektet.
IR-skala: Om du vill använda den infraröda skalan som temperaturaxel markerar du den här alternativknappen och klickar på Använd.
Auto: Om du vill låta FLIR Tools+‎ automatiskt definiera temperaturaxeln markerar du den här alternativknappen och klickar på Använd.
Fast: Om du vill definiera de maximala och minimala axeltemperaturerna manuellt markerar du den här alternativknappen,‎ anger nya värden i rutorna Max. temperatur och Min. temperatur,‎ och klickar sedan på Använd.
Procentaxlar > Auto: Om du vill låta FLIR Tools+‎ definiera procentaxeln automatiskt markerar du den här alternativknappen och klickar på Använd.
Procentaxlar > Fast: Om du vill definiera procentaxeln manuellt markerar du den här alternativknappen,‎ anger ett nytt värde och klickar på Använd.
18.4.10.5.2  Fliken Färg
Graphic
Bakgrund: Om du vill ändra färgen för tabellbakgrunden väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Rityta: Om du vill ändra färgen för plottningsområdet väljer du en ny färg från listrutan och klickar på Använd.
Text: Om du vill ändra färgen för tabelltexten väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Axlar: Om du vill ändra färgen för tabellaxlar väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Rutnät: Om du vill ändra färgen för de horisontella linjerna väljer du en färg från listrutan och klickar på Använd.
Tröskelvärde: Om du vill ändra färgen för gränsvärdet väljer du en ny färg från listrutan och klickar på Använd.
Gräns: Om du vill ändra färgen för gränsen väljer du en ny färg från listrutan och klickar på Använd.
Färg på stapel: Om du vill ändra färgen för stapeln väljer du en ny färg från listrutan och klickar på Använd.
18.4.10.5.3  Fliken Mätobjekt
Graphic
Använd kryssrutorna för att ange vilken linje som du vill ansluta IR-histogramobjektet till och klickar på Använd.

18.4.10.6   Dialogrutan Trendinställningar

Dialogrutan Trendinställningar visas när du högerklickar på ett IR-trendobjekt och väljer Inställningar på snabbmenyn.
18.4.10.6.1  Fliken Anslut
Graphic
Y-axeln: Om du vill ange en parameter för Y-axeln klickar du på Lägg till och väljer en etikett och ett värde i den vänstra resp. högra panelen.
Tid: Om du vill ange tiden som X-axelparameter markerar du alternativknappen Tid.
Bildsekvensnummer: Om du vill ange ett bildsekvensnummer som ökas stegvis som X-axelparameter markerar du alternativknappen Bildsekvensnummer.
Textkommentar: Om du vill ange textkommentarer som X-axelparameter markerar du alternativknappen Textkommentar. När du använder textkommentarer som X-axelparameter måste alla bilder ha samma textkommentarsetikett. Värdet för textkommentaren måste vara ett numeriskt värde.
18.4.10.6.2  Fliken Allmänt
Graphic
Rutnätets linjer: Klicka för att visa ett rutnät med horisontella linjer i IR Trending-objektet.
Bildtext: Klicka för att visa en förklarande text under IR Trending-objektet.
Visa endast synliga graflinjer i bildtexten: Klicka för att visa trendlinjer i den beskrivande text som du rensade från fliken Linje.
3D-vy: Klicka för att skapa en tredimensionell rendering av IR Trending-objektets diagram.
Byt plats på X- och Y-axlarna: Klicka för att växla IR Trending-objektets X- och Y-axlar.
Alla: Om du vill ta med alla bilder för trenden markerar du alternativknappen Alla.
Objekt: Om du vill ta med ett intervall med närliggande eller ej närliggande bilder klickar du på Bilder och väljer sedan de bilder du vill ta med.
Tröskelvärde: Om du vill visa en horisontell baslinje i IR-trendobjektet anger du ett värde.
18.4.10.6.3  Fliken Förutsägelse
Graphic
Framåt: Om du vill ange det antal perioder framåt för vilka algoritmerna ska presentera en beräknad trend väljer du ett värde i rutan Framåt.
Bakåt: Om du vill ange antalet perioder bakåt för vilka algoritmerna ska presentera en beräknad trend väljer du ett värde i rutan Bakåt.
Ingen: Om du vill avaktivera Trend/regressionstyp väljer du Ingen.
Linjär: Om du vill använda en linjär trendalgoritm väljer du Linjär. Den här algoritmen använder följande matematiska uttryck: y = m × x +‎ c.
Logaritmisk: Om du vill använda en logaritmisk trendalgoritm väljer du Logaritmisk. Den här algoritmen använder följande matematiska uttryck: y = m × ln(x)‎ +‎ c.
Potens: Om du vill använda en potenstrendalgoritm väljer du Potens. Den här algoritmen använder följande matematiska uttryck: y = ec × xm.
Exponentiell: Om du vill använda en exponentiell trendalgoritm markerar du alternativknappen Exponentiell. Den här algoritmen använder följande matematiska uttryck: y = exp(c)‎ × e(m × x)‎.
Polynom: Om du vill använda en polynomtrendalgoritm markerar du alternativknappen Polynom. Den här algoritmen använder följande matematiska uttryck: y = a0x0 +‎ a1x1 +‎ a2x2 +‎ ... +‎ akxk,‎ där k = polynomets grad.
Glidande medelvärde: Om du vill använda en rörlig medeltrendalgoritm markerar du alternativknappen Glidande medelvärde. Den här algoritmen använder följande matematiska uttryck: ett rörligt medeltal för n perioder = medelvärdet över de tidigare n tidsperioderna.
Visa ekvation i diagram: Om du vill visa ekvationen på diagrammet väljer du Visa ekvation i diagram.
Visa R-kvadratvärde i diagrammet: Om du vill visa ett numeriskt värde som anger hur framgångsrikt algoritmen approximerar kurvan väljer du Visa R-kvadratvärde i diagrammet. Värdet ligger mellan 0 och 1,‎ där 0 anger en dålig kvalitet och 1 anger en hög kvalitet.
18.4.10.6.4  Fliken Färg
Graphic
Bakgrund: Om du vill ändra färgen för tabellbakgrunden väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Rityta: Om du vill ändra färgen för plottningsområdet väljer du en ny färg från listrutan och klickar på Använd.
Text: Om du vill ändra färgen för tabelltexten väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Axlar: Om du vill ändra färgen för tabellaxlar väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Rutnät: Om du vill ändra färgen för de horisontella linjerna väljer du en färg från listrutan och klickar på Använd.
18.4.10.6.5  Fliken Linje
Graphic
Använd kryssrutorna för att ange vilka linjer som ska visas i IR-trendobjektet och klicka på Använd.
Färg: Om du vill ändra färgen för en linje väljer du en färg i listrutan och klickar på Använd.
Linjetyp: Om du vill ändra linjetypen för en linje väljer du en ny linjetyp i listrutan och klickar på Använd.

18.4.10.7  Dialogrutan Bildsammanslagning

I dialogrutan Bildsammanslagning kan du slå samman en infraröd bild med en vanlig bild. Det kan göra det lättare att identifiera den exakta positionen för temperaturavvikelser.
Dialogrutan Bildsammanslagning visas när du klickar på Graphic i IR-bildvisarobjektets verktygsfält. Du kan också visa dialogrutan genom att högerklicka på IR-bildvisarobjektet och välja Bildsammanslagning på snabbmenyn.
Graphic
Öppna IR-bild: Klicka för att välja en infraröd bild.
Visa hela bilden: Klicka för att visa hela bilden.
Ref. nr 1: Klicka för att zooma in på hårkorset Ref. nr 1.
Ref. nr 2: Klicka för att zoom in på hårkorset Ref. nr 2.
Ref. nr 3: Klicka för att zoom in på hårkorset Ref. nr 3.
Öppna foto: Klicka för att välja ett digitalt foto.
Svartvitt: Markera för att visa det digitala fotot i gråskala.
Rensa: Klicka för att ta bort det digitala fotot.
Intervall: Välj det här alternativet om du vill använda ett temperaturintervall för den infraröda bilden och använda den digitala bilden för lägre och högre temperaturer. Ange de önskade temperaturvärdena i motsvarande textrutor. Du kan justera temperaturnivåerna genom att dra i skjutreglagen i IR-bildvisarobjektet när du har stängt dialogrutan.
Blandning: Välj det här alternativet om du vill blanda bilden från både infraröda pixlar och digitalfotopixlar. Du kan justera blandningsnivåerna genom att dra i skjutreglagen i IR-bildvisarobjektet när du har stängt dialogrutan.
Bild i bild (PiP)‎: Välj det här alternativet för att visa en del av ett digitalt foto i en infraröd bild. I IR-bildvisarobjektet kan du sedan flytta och ändra storlek på bild-i-bild-bilden till valfri placering i fotot och ange den detaljnivå som du vill använda i rapporten.
MSX: Välj det här alternativet för att öka kontrasten i den infraröda bilden. Denna MSX-sammanslagningsteknik lägger till digitalkameradetaljer i den infraröda bilden,‎ vilket resulterar i en infraröd bild med skarpare utseende och snabbare målorientering.

18.4.10.8  Dialogrutan Formel

Dialogrutan Formel visas när du högerklickar på ett IR-bildvisarobjekt och väljer Formler på snabbmenyn.
Graphic
Lägg till: Klicka på Lägg till för att visa en dialogruta där du kan definiera den nya formeln.
Redigera: Välj en formel och klicka på Redigera för att visa en dialogruta där du kan redigera formeln.
Ta bort: Välj en formel och klicka på Ta bort för att ta bort den.
Mer information om hur du definierar formler finns i avsnittet 18.2.6 Formler.

18.5  Kompatibla filformat i IR-bildvisarobjektet

IR-bildvisarobjektet stöder följande radiometriska filformat:
  • ThermaCAM radiometrisk *.jpg.
  • ThermaCAM radiometrisk *.img.
  • ThermaCAM radiometrisk 8-bitars *.tif.
  • ThermaCAM radiometrisk 8/12-bitars *.tif.
  • ThermaCAM radiometrisk 12-bitars *.tif.
  • ThermoTeknix *.tgw.
  • ThermoTeknix *.tmw.
  • ThermoTeknix *.tlw.
  • FLIR Systems radiometrisk *.seq (radiometriska sekvensfiler)‎.
  • FLIR Systems radiometrisk *.csq (radiometriska sekvensfiler)‎.

19  Uppdatera programvaran i datorn och kameran

19.1  Uppdatera programvaran i datorn

19.1.1  Allmänt

Du kan uppdatera FLIR Tools/Tools+‎ med de senaste servicepaketen.

19.1.2  Tillvägagångssätt

19.2  Uppdatera kamerans inbyggda programvara

19.2.1  Allmänt

Du kan uppdatera din infraröda kamera med den senaste inbyggda programvaran.

19.2.2  Tillvägagångssätt

20  Ändra inställningar

20.1  Inställningar för AlternativFLIR Tools/Tools+‎

20.1.1  Dialogen Alternativ (för programalternativ)‎

20.1.1.1  Fliken Inspelning

Graphic
Filnamnsprefix: Det prefix som sätts in i inspelningarnas filnamn.
Bildformat: Bildformatet för ögonblicksbilder som sparas som bildfiler från inspelningar.
Videoformat: Inspelningars videoformat.
Bläddra: Klicka på Bläddra för att specificera platsen där videoinspelningarna ska sparas.
Diskutrymme: Det tillgängliga hårddiskutrymmet för inspelningar.

20.1.1.2  Fliken Visa

Graphic
Dölj kall och varm punkt: Markera denna kryssruta för att dölja eventuella kalla och varma punkter i en bild.
Visa guiden vid anslutning av kamera: Markera denna kryssruta för att visa importguiden när du ansluter en kamera.
Använd inställningen helskala på autojustering av bild: (Gäller endast FLIR GF3xx-kameror.)‎ Markera den här kryssrutan om du vill använda bildens hela temperaturområde när du importerar bilden till FLIR Tools/Tools+‎,‎ och inte bara scentemperaturområdet. Om den här kryssrutan inte är markerad kan bilden verka avsevärt mörkare efter import,‎ eftersom FLIR Tools/Tools+‎ använder ett standardtemperaturområde. Mer information om scentemperaturområdet hittar du i kamerahandboken till FLIR GF3xx.

20.1.1.3  Fliken Bibliotek

Graphic
Lägg till i bibliotek: För att lägga till en befintlig mapp på din dator till bildbiblioteket klickar du på Bläddra och navigerar till mappen.
Ta bort mapp: För att ta bort en mapp från bildbiblioteket markerar du mappen i mapplistan och klickar därefter på Ta bort mapp.

20.1.1.4  Fliken Rapport

Graphic
Sidstorlek: För att ändra sidstorlek väljer du en ny sidstorlek i listan. De tillgängliga alternativen är A4,‎ US Letter och US Legal.
Visa alla parametrar: Markera denna kryssruta för att visa alla mätparametrar för en bild när den ingår i en rapport.
Extrahera digitalkamerafoto från värmebild (om tillgänglig)‎ under generering: För kameror som stödjer multispektrala bilder,‎ inbegrips alla bildlägen inuti en enda bildfil – MSX,‎ termisk,‎ termisk sammanslagning,‎ termisk blandning,‎ bild-i-bild och den digitala kamerabilden. Markera denna kryssruta för att extrahera den digitala kamerabilden när du skapar en rapport.
Sökväg för inbyggda mallar: Filsökvägen till programmets inbyggda mallar.
Sökväg för användarmallar: Filsökvägen till programmets användarmallar.
Logotyp: Markera den här kryssrutan för att visa en logotyp i det övre vänstra hörnet av rapporter. För att visa en annan logotyp klickar du på Bläddra och navigerar till logotypen.
Sidhuvud: Ett textfält där du kan skriva in text som ska visas i rapportens sidhuvud.
Sidfot: Ett textfält där du kan skriva in text som ska visas i rapportens sidfot.

20.1.1.5  Fliken Enheter

Graphic
Temperaturenhet: Enheten för temperaturvärden i programmet och rapporter. För att ändra enheten väljer du en annan enhet. De tillgängliga alternativen är Celsius,‎ Fahrenheit,‎ Kelvin.
Avståndsenhet: Enheten för avstånd i programmet och rapporter. För att ändra enheten väljer du en annan enhet. De tillgängliga alternativen är Meter,‎ Fot.

20.1.1.6  Fliken Språk

Graphic
Språk: För att ändra språk väljer du ett nytt språk i listan.

20.1.2  Dialogen Alternativ (för grafspecifika alternativ)‎

Graphic
Diagramrubrik: Skriv ett namn här om du vill byta namn på grafen.
Antal punkter: Antal samplingspunkter som grafen är baserad på.
Visa hårkors: Om du vill att ett hårkors visas när du rör musen och visar värdena på X- och Y-axeln markerar du den här kryssrutan. Graphic
Visa senaste Y-värde: För att visa det senaste Y-värdet markerar du den här kryssrutan. Graphic
X-axel > Auto: För att låta FLIR Tools/Tools+‎ automatiskt sätta gränserna för X-axeln väljer du Auto.
X-axel > Manuellt: För att manuellt sätta gränserna för X-axeln väljer duManuellt och anger start- och stopptider.
Y-axel > Auto: För att låta FLIR Tools/Tools+‎ automatiskt sätta gränserna för Y-axeln väljer du Auto.
Y-axel > Manuellt: För att manuellt sätta gränserna för Y-axeln väljer duManuellt och anger min- och maxvärden.

20.2  Inställningar för FLIR Kx3‎- och FLIR Kx5‎-kameror

20.2.1  Allmänt

FLIR K är en robust och tillförlitlig värmekamera som är utformad för användning i de mest extrema förhållanden. Den har ett intuitivt gränssnitt,‎ med en design som gör den enkel att hantera även med handskar på. Den skarpa och klara bilden hjälper dig att hitta fram genom röken och fatta rätt beslut snabbt.
Genom att ansluta en FLIR Kx3- eller FLIR Kx5-kamera till FLIR Tools/Tools+ kan du få åtkomst till en mängd olika inställningar i kameran.

20.2.2  Fliken Allmänna inställningar

20.2.2.1  Figur

Graphic

20.2.2.2  Förklaring

Området Regionala inställningar: Markera kryssrutan om du vill synkronisera kamerans datum- och tidsinställningar med datorn.
Området Firmware info: Om du vill kontrollera om det finns en nyare version av kamerans inbyggda programvara klickar du på Check for updates och följer sedan anvisningarna som visas på skärmen.
Området Återställa till fabriksinställningarna: Återställ alla kamerainställningar till fabriksvärdena genom att klicka på Återställ.

20.2.3  Fliken Användargränssnitt

20.2.3.1  Figur

Graphic

20.2.3.2  Förklaring

Kameralägen area:
  • Gäller för FLIR Kx5: Markera kameralägen för att ange vilka kameralägen som ska aktiveras i kameran. Det finns mer information om de olika kameralägena i avsnittet 20.2.4 Beskrivningar av de olika kameralägena.
  • Gäller för FLIR Kx3: Kameran har ett kameraläge: grundläget. Läs mer i avsnitt 20.2.4.1.
Avtryckarområdet: Kameran har en avtryckare. Med inställningarna i avtryckarområdet kan du välja avtryckarens funktion. Du kan välja vad som händer när du klickar (kort tryckning)‎ på avtryckaren och vad som händer när du håller in (lång tryckning)‎ avtryckaren.
  • Ingen åtgärd,‎ Ingen åtgärd: Välj detta alternativ för att stänga av avtryckarens funktion. Inget händer när du trycker på avtryckaren.
  • Ingen åtgärd,‎ Frys bild: Välj detta alternativ för att göra så att kameran fryser bilden när du trycker på och håller in avtryckaren. Bilden återgår när du släpper avtryckaren. Inget händer när du trycker kort på avtryckaren.
  • Ingen åtgärd,‎ Spela in video (gäller inte FLIR K33 och FLIR K45)‎: Välj detta alternativ för att göra så att kameran startar en inspelning när du trycker på och håller in avtryckaren. Inspelningen stoppas när du släpper avtryckaren. Inget händer när du trycker kort på avtryckaren.
  • Spara bild,‎ Ingen åtgärd (gäller ej FLIR K33)‎: Välj det här alternativet om du vill att en bild ska sparas när du trycker kort på avtryckaren. Inget händer när du håller in avtryckaren.
  • Spara bild,‎ Frys bild (gäller ej FLIR K33)‎: Välj det här alternativet om du vill att en bild sparas när du trycker kort på avtryckaren och frysa bilden när du håller in avtryckaren. Bilden återgår när du släpper avtryckaren.
  • Spara bild,‎ Spela in video (gäller inte FLIR K33 och FLIR K45)‎: Välj detta alternativ för att göra så att kameran sparar en bild när du trycker kort på avtryckaren och startar en inspelning när du trycker på och håller in avtryckaren. Inspelningen stoppas när du släpper avtryckaren.
  • Inspeln. på/av,‎ Ingen åtgärd (gäller inte FLIR K33 och FLIR K45)‎: Välj detta alternativ för att göra så att kameran startar en inspelning när du trycker på avtryckaren och stoppar inspelningen när du trycker på avtryckaren igen. Inget händer när du trycker ned och håller in avtryckaren.
  • Kontinuerlig inspeln. (avtryckare avstängd)‎ (gäller inte FLIR K33 och FLIR K45)‎: Välj detta alternativ för att göra så att kameran startar en kontinuerlig videoinspelning när du slår på kameran. Inspelningen kan inte stoppas. Inget händer när du trycker på avtryckaren.
Förstärkningslägesområde:
  • Automatiskt förstärkningsläge: Välj detta om du vill att kameran automatiskt ska växla mellan högkänslighetsintervall och lågkänslighetsintervall. Temperaturnivån då kameran växlar mellan de två lägena är 150°C.
  • Lågt förstärkningsläge: Välj detta om du vill att kameran endast ska användas i lågkänslighetsintervallet. Det ha fördelen att kameran inte utför en icke-linjär korrigering (NUC)‎ när ett objekt med en temperatur högre än 150 °C kommer in i motivet. Nackdelen är dock lägre känslighet och en högre nivå av signalbrus.
Området Temperaturenhet: Välj en annan temperaturenhet genom att klicka på Celsius eller Fahrenheit.
Området Thermal indication:
  • Digital readout only: Välj om du endast vill visa bildens termiska information som temperaturen för en mätpunkt. I lägen med automatisk värmefärgläggning kommer bildens färgläggning att vara kvar,‎ men den statiska värmefärgreferensikonen visas inte.
  • Reference bar: I lägen med automatisk värmefärgläggning visas en lodrät värmefärgreferensstapel i värmeindikationsområdet. Den här ikonen visar hur värmefärgerna tillämpas på intervallerna för kameraläget. Färgerna gul,‎ orange och röd motsvarar temperaturberoende nyansskillnader där temperaturerna är högre.
  • Temp bar: Välj för att visa värmeinformationen i bilden som en temperaturstapel,‎ som en termometer. Då visas en dynamisk lodrät temperaturstapel till höger i bilden. Den dynamiska stapelns ovankant motsvarar temperaturen vid mätpunkten. I lägen med automatisk värmefärgläggning blir bildens färgläggning kvar och den statiska värmefärgreferensikonen visas intill temperaturstapeln.
Området Lägg till anpassad startbild: Om du vill ange en egen bild som ska visas vid start klickar du på Browse och bläddrar sedan till bildfilen. Det här är en praktisk funktion,‎ t.ex. när man behöver identifiera olika kameror inom kåren. Genom att lägga till brandkårens logotyp och ett unikt ID-nummer i bilden kan ni hålla reda på era kameror. Bilden kan även visas från kameramenyn.

20.2.4  Beskrivningar av de olika kameralägena

20.2.4.1  Grundläge

Graphic

Figur 20.1  Grundläge.

Grundläget är kamerans standardläge. Det är ett läge med flera syften för den ursprungliga insatsen med livräddningsåtgärder och brandkontroll. Kameran växlar automatiskt mellan intervallerna för hög och låg känslighet,‎ för att bibehålla en optimal infraröd bild samtidigt som brandplatsen värmefärgläggs på ett säkert och konsekvent sätt.
  • Automatiskt intervall.
  • Värmefärgläggning: +‎150 till +‎650 °C.
  • Intervall med hög känslighet: –20 till +‎150 °C.
  • Intervall med låg känslighet: 0 till +‎650 °C.

20.2.4.2  Svartvitt brandbekämpningsläge

Graphic

Figur 20.2  Svartvitt brandbekämpningsläge.

Svartvitt brandbekämpningsläge är ett standardbrandbekämpningsläge baserat på grundläget. Det är ett läge med flera syften,‎ för den första insatsen med livräddningsåtgärder och brandkontroll. Den är särskilt utformad för brandtjänster som inte vill använda värmefärgläggningsfunktionen.
Kameran växlar automatiskt mellan intervallerna för hög och låg känslighet,‎ för att bibehålla en optimal infraröd bild.
  • Automatiskt intervall.
  • Intervall med hög känslighet: –20 till +‎150 °C.
  • Intervall med låg känslighet: 0 till +‎650 °C.

20.2.4.3  Brandläge

Graphic

Figur 20.3  Brandläge.

Brandläget liknar grundläget,‎ men har en högre starttemperatur för värmefärgläggningen. Det passar för brandplatser med högre bakgrundstemperaturer,‎ där det redan förekommer många öppna lågor. Kameran växlar automatiskt mellan intervallerna för hög och låg känslighet,‎ för att bibehålla en optimal infraröd bild samtidigt som värmefärgläggningen hålls säker och konsekvent.
  • Automatiskt intervall.
  • Värmefärgläggning: +‎250 till +‎650 °C.
  • Intervall med hög känslighet: –20 till +‎150 °C.
  • Intervall med låg känslighet: 0 till +‎650 °C.

20.2.4.4  Räddningsläge

Graphic

Figur 20.4  Räddningsläge.

Sök- och räddningsläget är optimerat för att bibehålla hög kontrast i den infraröda bilden medan man söker efter människor i landskap,‎ i byggnader eller på trafikolycksplatser.
  • Endast intervall för hög känslighet.
  • Värmefärgläggning: +‎100 till +‎150°C.
  • Intervall med hög känslighet: –20 till +‎150 °C.

20.2.4.5  Värmedetekteringsläge

Graphic

Figur 20.5  Värmedetekteringsläge.

Värmedetekteringsläget är optimerat för sökning efter varma punkter under genomgången när branden har släckts,‎ oftast för att säkerställa att ingen dold brand finns kvar. Det här läget kan även användas för att upptäcka termiska mönster (t.ex. spår av människor i bilsäten efter olyckor)‎ för att kontrollera att ingen saknas. Det här läget kan även användas vid sökning efter personer i vatten och öppna landskap.
  • Endast intervall för hög känslighet.
  • Värmefärgläggning: de 20 % högsta temperaturerna i bilden.
  • Intervall med hög känslighet: –20 till +‎150 °C.

20.3  Inställningar för FLIR Kx‎-kameror

20.3.1  Allmänt

FLIR K är en robust och tillförlitlig värmekamera som är utformad för användning i de mest extrema förhållanden. Den har ett intuitivt gränssnitt,‎ med en design som gör den enkel att hantera även med handskar på. Den skarpa och klara bilden hjälper dig att hitta fram genom röken och fatta rätt beslut snabbt.
Genom att ansluta en FLIR Kx-kamera till FLIR Tools/Tools+ kan du få åtkomst till en mängd olika inställningar i kameran.

20.3.2  Fliken Allmänna inställningar

20.3.2.1  Figur

Graphic

20.3.2.2  Förklaring

Området Info om inbyggd programvara: Om du vill kontrollera om det finns en nyare version av kamerans inbyggda programvara klickar du på Sök efter uppdateringar och följer sedan anvisningarna som visas på skärmen.
Området Återställa till fabriksinställningarna: Återställ alla kamerainställningar till fabriksvärdena genom att klicka på Återställ.

20.3.3  Fliken Användargränssnitt

20.3.3.1  Figur

Graphic

20.3.3.2  Förklaring

Området Kameralägen: Markera kameralägen för att ange vilka kameralägen som ska aktiveras i kameran. Det finns mer information om de olika kameralägena i avsnittet 20.3.4 Beskrivningar av de olika kameralägena.
Förstärkningslägesområde:
  • Automatiskt förstärkningsläge: Välj detta om du vill att kameran automatiskt ska växla mellan högkänslighetsintervall och lågkänslighetsintervall. Temperaturnivån då kameran växlar mellan de två lägena är +‎150 °C.
  • Lågt förstärkningsläge: Välj detta om du vill att kameran endast ska användas i lågkänslighetsintervallet. Det ha fördelen att kameran inte utför en icke-linjär korrigering när ett objekt med en temperatur högre än +‎150 °C kommer in i motivet. Nackdelen är dock lägre känslighet och en högre nivå av signalbrus.
Området Lägg till anpassad startbild: Om du vill ange en egen bild som ska visas vid start klickar du på Browse och bläddrar sedan till bildfilen. Det här är en praktisk funktion,‎ t.ex. när man behöver identifiera olika kameror inom kåren. Genom att lägga till brandkårens logotyp och ett unikt ID-nummer i bilden kan ni hålla reda på era kameror.

20.3.4  Beskrivningar av de olika kameralägena

20.3.4.1  Grundläge

Graphic

Figur 20.6  Grundläge.

Grundläget är kamerans standardläge. Det är ett läge med flera syften,‎ för den ursprungliga insatsen med livräddningsåtgärder och brandkontroll. Kameran växlar automatiskt mellan intervallerna för hög och låg känslighet,‎ för att bibehålla en optimal infraröd bild samtidigt som brandplatsen värmefärgläggs på ett säkert och konsekvent sätt.
  • Automatiskt intervall.
  • Värmefärgläggning: +‎150 till +‎500 °C.
  • Intervall för hög känslighet: -20 till +‎150 °C
  • Intervall med låg känslighet: 0 till +‎500 °C.

20.3.4.2  Svartvitt brandbekämpningsläge

Graphic

Figur 20.7  Svartvitt brandbekämpningsläge.

Svartvitt brandbekämpningsläge är ett standardbrandbekämpningsläge baserat på grundläget. Det är ett läge med flera syften,‎ för den ursprungliga insatsen med livräddningsåtgärder och brandkontroll. Den är särskilt utformad för brandtjänster som inte vill använda värmefärgläggningsfunktionen.
Kameran växlar automatiskt mellan intervallerna för hög och låg känslighet,‎ för att bibehålla en optimal infraröd bild.
  • Automatiskt intervall.
  • Intervall för hög känslighet: -20 till +‎150 °C
  • Intervall med låg känslighet: 0 till +‎500 °C.

20.3.4.3  Brandläge

Graphic

Figur 20.8  Brandläge.

Brandläget liknar grundläget,‎ men har en högre starttemperatur för värmefärgläggningen. Det passar för brandplatser med högre bakgrundstemperaturer,‎ där det redan förekommer många öppna lågor. Kameran växlar automatiskt mellan intervallerna för hög och låg känslighet,‎ för att bibehålla en optimal infraröd bild samtidigt som värmefärgläggningen hålls säker och konsekvent.
  • Automatiskt intervall.
  • Värmefärgläggning: +‎250 till +‎500 °C.
  • Intervall för hög känslighet: -20 till +‎150 °C
  • Intervall med låg känslighet: 0 till +‎500 °C.

20.3.4.4  Räddningsläge

Graphic

Figur 20.9  Räddningsläge.

Räddningsläget är optimerat för att bibehålla hög kontrast i den infraröda bilden när man söker efter personer i landskap,‎ byggnader eller vid olycksplatser.
  • Endast intervall för hög känslighet.
  • Värmefärgläggning: +‎100 to +‎150 °C
  • Intervall för hög känslighet: -20 till +‎150 °C

20.3.4.5  Värmedetekteringsläge

Graphic

Figur 20.10  Värmedetekteringsläge.

Värmedetekteringsläget är optimerat för sökning efter varma punkter under genomgången när branden har släckts,‎ oftast för att säkerställa att ingen dold brand finns kvar. Det här läget kan även användas för att upptäcka termiska mönster (t.ex. spår av människor i bilsäten efter olyckor)‎ för att kontrollera att ingen saknas. Det här läget kan även användas vid sökning efter personer i vatten och öppna landskap.
  • Endast intervall för hög känslighet.
  • Värmefärgläggning: de 20 % högsta temperaturerna i bilden.
  • Intervall för hög känslighet: -20 till +‎150 °C

20.3.4.6  Läge för detektering av kyla

Graphic

Figur 20.11  Läge för detektering av kyla.

Läget för detektering av kyla är optimerat för att söka efter kalla områden – vanligtvis för att hitta luftdrag och luftflöden.
  • Endast intervall för hög känslighet.
  • Färgläggning av kyla: de 20 % lägsta temperaturerna i bilden.
  • Intervall för hög känslighet: -20 till +‎150 °C

20.3.4.7  Läge för analys av byggnader

Graphic

Figur 20.12  Läge för analys av byggnader.

Läget för analys av byggnader används för att analysera byggnader och detektera avvikelser vad gäller byggnadsrelaterade aspekter. Värmebilden kan ge information om konstruktioner som rör struktur,‎ mekanik,‎ rörmokeri och elektricitet samt ge indikationer på fukt,‎ väta och luftintrång.
I det här läget använder kameran en järnfärgpalett för att visa de olika temperaturerna. De kallaste områdena är svarta,‎ blå och lila,‎ mellanintervallen representeras av rött,‎ orange och gult,‎ och de varmaste områdena är vita. Temperaturskalan justeras automatiskt till bildens termiska innehåll.

21  Filformat som stöds

21.1  Allmänt

FLIR Tools/Tools+‎ stöder flera olika radiometriska och icke-radiometriska filformat.

21.2  Radiometriska filformat

FLIR Tools/Tools+‎ stöder följande radiometriska filformat:
  • FLIR Systems radiometrisk *.jpg.
  • FLIR Systems radiometrisk *.img.
  • FLIR Systems radiometrisk *.fff.
  • FLIR Systems radiometrisk *.seq (video files)‎.
  • FLIR Systems radiometrisk *.csq (video files)‎.

21.3  Icke-radiometriska filformat

FLIR Tools/Tools+‎ stödjer följande icke-radiometriska filformat:
  • *.jpg.
  • *.mp4 (videofiler)‎.
  • *.avi (videofiler)‎.
  • *.pdf (rapporter och bildark)‎.
  • *.docx (som rapporter)‎.

22  Om FLIR Systems

FLIR Systems grundades 1978 och banade väg för utvecklingen av avancerade värmebildsystem. Företaget är världsledande inom utveckling,‎ tillverkning och försäljning av värmebildsystem för ett stort antal användningsområden inom den kommersiella och industriella sektorn samt inom olika myndigheter. Idag förvaltar FLIR Systems det historiska arvet från fem större företag som har gjort stora insatser inom infraröd teknik sedan 1958: det svenska AGEMA Infrared Systems (tidigare AGA Infrared Systems)‎,‎ de tre amerikanska företagen Indigo Systems,‎ FSI,‎ och Inframetrics samt det franska företaget Cedip.
Sedan 2007 har FLIR Systems förvärvat flera företag med världsledande expertis inom sensorteknik:
  • Extech Instruments (2007)‎
  • Ifara Tecnologías (2008)‎
  • Salvador Imaging (2009)‎
  • OmniTech Partners (2009)‎
  • Directed Perception (2009)‎
  • Raymarine (2010)‎
  • ICx Technologies (2010)‎
  • TackTick Marine Digital Instruments (2011)‎
  • Aerius Photonics (2011)‎
  • Lorex Technology (2012)‎
  • Traficon (2012)‎
  • MARSS (2013)‎
  • DigitalOptics mikrooptikföretag (2013)‎
  • DVTEL (2015)‎
  • Point Grey Research (2016)‎
  • Prox Dynamics (2016)‎
Graphic

Figur 22.1  Patentdokument från tidigt 1960-tal

FLIR Systems har tre produktionsanläggningar i USA (Portland,‎ OR,‎ Boston,‎ MA samt Santa Barbara,‎ CA)‎ och en i Sverige (Stockholm)‎. Sedan 2007 finns även en produktionsanläggning i Tallinn,‎ Estland. Vi har direktförsäljningskontor i Belgien,‎ Brasilien,‎ Kina,‎ Frankrike,‎ Tyskland,‎ Storbritannien,‎ Hongkong,‎ Italien,‎ Japan,‎ Korea,‎ Sverige och USA,‎ samt ett globalt nätverk med återförsäljare,‎ som våra kunder från hela världen kan vända sig till.
FLIR Systems är innovationsledande inom utvecklingen av värmekameror. Vi förutser marknadens krav genom att hela tiden förbättra våra nuvarande kameror samtidigt som vi utvecklar nya. Företaget har bland annat introducerat den första batteridrivna bärbara kameran för industriella besiktningar och den första okylda värmekameran – båda är milstolpar inom branschen.
Graphic

Figur 22.2  1969: Thermovision-modell 661. Kameran vägde cirka 25 kg,‎ oscilloskopet 20 kg och stativet 15 kg. Operatören behövde dessutom en 220 V växelströmsgenerator och en 10-litersbehållare med flytande kväve. Till vänster om oscilloskopet syns Polaroidtillsatsen (6 kg)‎.

Graphic

Figur 22.3  2015: FLIR One,‎ ett tillbehör till iPhone- och Android-mobiltelefoner. Vikt: 90 g.

FLIR Systems tillverkar själva alla vitala mekaniska och elektroniska komponenter till kamerasystemen – från utveckling och tillverkning av detektorn,‎ via linser och systemelektronik,‎ till slutlig testning och kalibrering. Alla steg utförs och övervakas av våra egna tekniker. Dessa specialister har kunskaper inom infraröd teknik som garanterar exakthet och driftsäkerhet hos alla vitala komponenter som finns i våra kameror.

22.1  Mer än bara en värmekamera

FLIR Systems vet att vi måste göra mer än att bara producera de bästa värmekamerorna. Vi vill att alla som använder våra kameror ska kunna arbeta så effektivt som möjligt. Därför strävar vi efter den mest kraftfulla kombinationen av kamera och programvara. Vi har själva utvecklat särskilda program för förebyggande underhåll,‎ FoU och processövervakning. De flesta programmen finns på en mängd olika språk.
Vi har tagit fram en mängd olika tillbehör så att du kan anpassa din utrustning för de mest krävande arbeten.

22.2  Vi delar med oss av vår kunskap

Även om våra kameror är användarvänliga handlar termografi om så mycket mer än att bara veta hur kameran ska hanteras. Därför har vi här på FLIR Systems grundat ITC (Infrared Training Center)‎,‎ en separat affärsenhet som erbjuder certifierade utbildningar. Genom att gå på en av ITC-utbildningarna får du mycket praktisk erfarenhet.
Personalen på ITC ger dig också allt stöd du behöver när du ska omsätta teorin i praktiken.

22.3  Stöd för våra kunder

FLIR Systems har ett globalt servicenätverk som ser till att din kamera alltid fungerar. Om det uppstår problem med kameran finns all utrustning och kunskap på ditt lokala servicecenter,‎ för snabbast tänkbara lösning. Du behöver inte skicka kameran till andra sidan jorden eller prata med någon som inte talar ditt språk.

23  Definitioner och lagar

Term

Definition

Absorption och emission1
Kapaciteten eller förmågan hos ett föremål att absorbera infallande utstrålad energi är alltid samma som kapaciteten att avge sin egen energi som strålning
Diagnostik
undersökning av symptom och syndrom för att avgöra typ av fel eller haveri2
Emissivitet
förhållandet mellan den energi som utstrålas av verkliga kroppar och den effekt som utstrålas av en svartkropp vid samma temperatur och vid samma våglängd3
Energins bevarande4
Summan av det totala energiinnehållet i ett slutet system är konstant
Färgpalett
tilldelar olika färger för att visa specifika nivåer av skenbar temperatur. Paletter kan ge hög eller låg kontrast,‎ beroende på vilka färger som används i dem
Infallande strålning
strålning som träffar ett föremål från dess omgivning
IR-termografi
process för insamling och analys av termisk information från beröringsfria värmekameraenheter
Isoterm
ersätter vissa färger i skalan med en kontrasterande färg. Det markerar ett intervall av skenbart lika temperatur5
Konvektion
ett värmeöverföringsläge där en vätska sätts i rörelse,‎ antingen genom gravitation eller någon annan kraft,‎ varvid värme överförs från en plats till en annan
Kvalitativ termografi
termografi som förlitar sig på analys av värmemönster för att se om det finns avvikelser och var de isåfall finns6
Kvantitativ termografi
termografi som använder temperaturmätning för att avgöra hur allvarlig en avvikelse är så man kan bedöma reparationsprioritering7
Ledning
direktöverföring av termisk energi från molekyl till molekyl,‎ orsakad av kollisioner mellan molekylerna
Reflekterad skenbar temperatur
skenbar temperatur för omgivningen som reflekteras av målet i IR-kameran8
Skenbar temperatur
okompenserad avläsning från ett infrarött instrument,‎ som innehåller all infallande strålning på instrumentet,‎ oavsett dess källa9
Spatial upplösning
en IR-kameras förmåga att fokusera på små föremål eller detaljer
Temperatur
mått på den genomsnittliga kinetiska energin hos molekylerna och atomerna som utgör substansen
Termisk energi
total kinetisk energi hos molekylerna som utgör föremålet10
Termisk finjustering
processen att färglägga bilden av föremålet som analyseras,‎ för att maximera kontrasten
Utgående strålning
strålning som lämnar ett objekts yta,‎ oavsett dess ursprungliga källor
Värme
termisk energi som överförs mellan två föremål (system)‎ på grund av deras temperaturskillnad
Värmegradient
gradvisa förändringar av temperaturen över distans11
Värmeöverföring via strålning
Värmeöverföring via emission och absorption av värmestrålning
Värmeöverföringens riktning12
Värme flödar spontant från värme till kyla och därmed överförs värmeenergi från en plats till en annan13
Värmeöverföringshastighet14
Värmeöverföringshastigheten under jämviktsförhållande är direkt proportionell mot föremålets värmeledningsförmåga,‎ föremålets tvärsnittsarea genom vilken värme flödar och temperaturskillnaden mellan föremålets två ändar. Den är omvänt proportionell mot föremålets längd eller tjocklek.15

24  Termografiska mätmetoder

24.1  Inledning

En värmekamera mäter och avbildar den infraröda strålning som sänds ut från ett objekt. Strålningen är en funktion av objektets yttemperatur,‎ vilket gör att kameran kan beräkna och visa denna temperatur.
Den strålning som mäts av kameran beror inte bara på objektets temperatur utan även på emissiviteten. Strålning kommer även från omgivningen och reflekteras av objektet. Objektets strålning och den reflekterade strålningen påverkas även av atmosfärens absorptionsfaktor.
Det är därför nödvändigt att kompensera effekterna från ett antal olika strålningskällor så att temperaturmätningen blir korrekt. Det görs automatiskt av kameran online. Följande objektparametrar måste dock anges:
  • Objektets emissivitet
  • Reflekterad skenbar temperatur
  • Avståndet mellan objektet och kameran
  • Relativ luftfuktighet
  • Atmosfärens temperatur

24.2  Emissivitet

Den viktigaste objektparametern är emissiviteten,‎ som är ett mått på hur mycket strålning som sänds från objektet i förhållande till strålningen från en perfekt svartkropp med samma temperatur.
Objektmaterial och ytbehandlingar har vanligen en emissivitet på mellan 0,‎1 och 0,‎95. En välpolerad yta (spegel)‎ har ett värde under 0,‎1 medan en oxiderad eller målad yta har en högre emissivitet. Oljebaserad färg,‎ oavsett färg i ett synligt spektrum,‎ har en emissivitet på över 0,‎9 i det infraröda spektrumet. Människohud har en emissivitet på mellan 0,‎97 och 0,‎98.
Icke oxiderade metaller har perfekt opacitet och hög reflexivitet med liten variation i våglängder. Emissiviteten hos metaller är låg och ökar endast med temperaturen. Emissiviteten hos icke-metaller tenderar att vara hög och minskar med temperaturen.

24.2.1  Hitta emissiviteten hos ett prov

24.2.1.1  Steg 1: Fastställa den reflekterade skenbara temperaturen

Använd en av följande två metoder för att fastställa reflekterad skenbar temperatur:
24.2.1.1.1  Metod 1: Direktmetoden
Undvik att mäta reflekterad skenbar temperatur med hjälp av ett termoelement av följande två skäl:
  • Ett termoelement mäter inte strålningsintensiteten.
  • Ett termoelement kräver mycket god termisk kontakt med ytan,‎ vilket man erhåller genom att limma fast och täta givaren vid en värmeisolator.
24.2.1.1.2  Metod 2: Reflektormetoden

24.2.1.2  Steg 2: Fastställa emissiviteten

24.3  Reflekterad skenbar temperatur

Du använder den här parametern för att kompensera för den strålning som reflekteras i objektet. Om emissiviteten är låg och objektets temperatur ligger relativt långt från den reflekterade temperaturen är det viktigt att ange och kompensera för den reflekterade skenbara temperaturen på rätt sätt.

24.4  Avstånd

Avståndet är avståndet mellan objektet och kamerans frontobjektiv. Du använder den här parametern för att kompensera för följande:
  • När strålningen från målet absorberas av atmosfären mellan objektet och kameran.
  • När strålningen från själva atmosfären upptäcks av kameran.

24.5  Relativ luftfuktighet

Kameran kan även kompensera för det faktum att överföringen även är beroende av atmosfärens relativa luftfuktighet. Det gör du genom att ange det rätta värdet för relativ luftfuktighet. Vid korta avstånd och normal luftfuktighet kan du i de flesta fall behålla standardvärdet för relativ luftfuktighet som är 50 %.

24.6  Övriga parametrar

Med vissa kameror och analysprogram från FLIR Systems kan följande parametrar kompenseras:
  • Lufttemperatur – dvs. temperaturen i luften mellan kameran och målobjektet
  • Temperatur på extern optik – dvs. temperaturen på extra objektiv och fönster som används framför kameran
  • Överföring från extern optik,‎ – dvs. överföringen från extra objektiv och fönster som används framför kameran

25  Den infraröda teknikens historia

Före år 1800 var det ingen som ens trodde att den infraröda delen av det elektromagnetiska spektrat existerade. Den ursprungliga betydelsen av det infraröda spektrat,‎ eller ”det infraröda” som det ofta kallas,‎ som en form av värmesstrålning är kanske mindre uppenbar idag än den var då den upptäcktes av Herschel år 1800.
Graphic

Figur 25.1  Sir William Herschel (1738–1822)‎

Upptäckten gjordes av en händelse under sökning efter nya optiska material. Sir William Herschel – kunglig astronom hos kung George III av England,‎ och redan berömd för upptäckten av planeten Uranus – sökte efter ett optiskt filtermaterial för att minska klarheten av solbilden i teleskop vid solobservationer. Medan han testade olika prover av färgat glas som gav liknande minskning av ljusstyrkan fann han att en del av proven släppte igenom väldigt lite av solens värme medan andra släppte igenom så mycket värme att han riskerade ögonskador efter endast några få sekunders observation.
Herschel blev snart övertygad om att det behövdes ett systematiskt experiment med målet att finna ett enda material som gav önskad minskning av ljusstyrkan och samtidigt gav maximal värmereduktion. Han började experimentet genom att upprepa Newtons prismaexperiment men sökte efter värmeeffekten snarare än den visuella intensiteten i spektrat. Först färgade han kulan på en känslig kvicksilvertermometer i glas med bläck. Med den som strålningsdetektor fortsatte han att testa värmeeffekten för olika färger i spektrat som bildades ovanpå ett bord genom att solljus passerade genom ett glasprisma. Andra termometrar,‎ utanför solens strålar,‎ användes för kontroll.
När den färgade termometern sakta flyttades längs färgerna i spektrat visade temperaturavläsningarna en stadig ökning från slutet av det violetta till slutet av det röda. Det var inte helt oväntat eftersom den italienska forskaren Landriani,‎ i ett liknande experiment år 1777,‎ hade observerat en liknande effekt. Det var emellertid Herschel som var den förste att konstatera att det måste finnas en punkt när värmeeffekten når ett maximum och att mätmetoderna för det synliga spektrat inte kunde upptäcka den här punkten.
Graphic

Figur 25.2  Marsilio Landriani (1746–1815)‎

Herschel bekräftade att värmen fortsatte att stiga när termometern flyttades till det mörka området bortom det röda. Maximipunkten låg,‎ när han fann den,‎ långt bortom det röda – i det som idag är känt som de infraröda våglängderna.
När Herschel tillkännagav upptäckten refererade han till denna nya del av det elektromagnetiska spektrat som det ”termometriska spektrat”. Strålningen kallade han mörk värme eller helt enkelt de osynliga strålarna. Ironiskt nog,‎ och emot den vanliga uppfattningen,‎ var det inte Herschel som myntade uttrycket ”infraröd”. Ordet började dyka upp i skrift ca 75 år senare och det är fortfarande oklart vem upphovsmannen är.
Herschels användning av glas i prismat i det ursprungliga experimentet ledde till tidiga kontroverser med samtida kolleger om existensen av de infraröda våglängderna. Olika forskare använde,‎ i försök att bekräfta hans arbete,‎ olika typer av glas med olika genomskinlighet i det infraröda. Genom sina senare experiment var Herschel medveten om den begränsade genomskinligheten hos glas i förhållande till den nyupptäckta termiska strålningen och han tvingades konstatera att infraröd optik förmodligen måste använda reflekterande element (dvs. plana och svängda speglar)‎. Som tur var förblev detta sant endast till 1830 då den italienska forskaren Melloni,‎ gjorde den stora upptäckten att det i naturen förekommande bergsaltet (NaCl)‎ – som fanns i tillräckligt stora kristaller för linser och prisman – är osedvanligt genomskinligt för det infraröda. Resultatet blev att bergsalt användes som infrarött optiskt material under de kommande hundra åren tills konsten att skapa syntetiska kristaller behärskades på 1930-talet.
Graphic

Figur 25.3  Macedonio Melloni (1798–1854)‎

Termometern,‎ i egenskap av strålningsdetektor,‎ användes ända till 1829 då Nobili uppfann termoelementet. (Herschels egen termometer kunde avläsas till 0,‎2 °C och senare modeller kunde avläsas till 0,‎05 °C)‎. Sedan kom ett genombrott: Melloni kopplade ett antal termoelement i en serie så att den första termostapeln bildades. Den nya enheten var minst 40 gånger känsligare än den bästa termometern som fanns för att upptäcka värmestrålning – kapabel att upptäcka värmen från en person som stod på tre meters avstånd.
Den första så kallade värmebilden blev möjlig år 1840,‎ och är resultatet av Sir John Herschels arbete,‎ son till den berömda astronomen och upptäckaren av det infraröda. Utifrån den differentiella avdunstningen hos tunn oljefilm som fokuseras med ett värmemönster,‎ kunde värmebilden ses med reflekterande ljus där de störande effekterna från oljefilmen gjorde bilden synlig för ögat. Sir John lyckades även göra en primitiv utskrift av värmebilden på papper,‎ som han kallade en termograf.
Graphic

Figur 25.4  Samuel P. Langley (1834–1906)‎

Förbättringen av infraröddetektorns känslighet fortskred långsamt. Ett annat stort genombrott,‎ gjordes av Langley år 1880,‎ som uppfann bolometern. Den bestod av en tunn svart remsa av platina ansluten till en arm på en Wheatstone-bryggkrets som den infraröda strålningen fokuserades på och som en känslig galvanometer svarade på. Det här instrumentet sades vara kapabelt att upptäcka värme från en ko på 400 meters avstånd.
En engelsk vetenskapsman,‎ Sir James Dewar,‎ introducerade först användningen av flytande gaser som avkylningsagenter (t.ex. flytande kväve vid en temperatur av -196 °C)‎ i lågtemperaturforskning. År 1892 uppfann han en unik isolerande vakuumbehållare som kunde lagra flytande gaser under flera dagar. Den vanliga ”termosflaskan”,‎ som används för varma och kalla drycker,‎ grundas på hans uppfinning.
Mellan åren 1900 och 1920 upptäcktes det infraröda av världens uppfinnare. Många patent utfärdades för upptäckt av personal,‎ artilleri,‎ flygplan,‎ fartyg – och även isberg. Det första fungerande systemet,‎ i modern mening,‎ började utvecklas under kriget 1914–18,‎ när båda sidorna hade forskningsprogram för militär exploatering av det infraröda. De här programmen innehöll experimentella system för fiendeintrång och upptäckt,‎ fjärravkänning av temperaturer,‎ säker kommunikation och riktlinjer för flygande torpeder. Ett infrarött söksystem som testades under den här perioden kunde upptäcka ett annalkande flygplan på ett avstånd av 1,‎5 km eller en person på mer än 300 meters håll.
De mest känsliga systemen vid den tiden baserades alla på variationer av bolometern,‎ men under mellankrigstiden kom två revolutionära nya infraröda detektorer: bildkonverteraren och fotondetektorn. Till en början fick bildkonverteraren störst uppmärksamhet i militära sammanhang eftersom en observatör för första gången i historien kunde ”se i mörkret”. Känsligheten hos bildkonverteraren var begränsad till nästan infraröda våglängder och de flesta intressanta militäriska mål (dvs. fiendesoldater)‎ måste belysas med infraröda sökstrålar. Eftersom det medförde en risk att avslöja observatörens position till en liknande utrustad fiendeobservatör förstår man att militärens intresse för bildkonverteraren så småningom avtog.
De taktiska militära nackdelarna av s.k. aktiva (dvs. sökstråleutrustade)‎ termobildsystem satte efter kriget 1939–45 fart på utvecklingen av passiva infraröda system (utan sökstrålar)‎ kring den extremt känsliga fotondetektorn. Under den här perioden förhindrade militära säkerhetsregler all information om status för infraröd teknologi. Sekretessen började släppas i mitten av 1950-talet och då blev termobildsenheter äntligen tillängliga för civil forskning och industri.

26  Termografiteori

26.1  Inledning

Ämnesområdet infraröd strålning och den termografiteknik som används inom området är fortfarande nytt för många som kommer att använda en värmekamera. I det här avsnittet beskrivs teorin bakom termografi.

26.2  Det elektromagnetiska spektrat

Det elektromagnetiska spektrat delas godtyckligt in i ett antal våglängdsområden som kallas band och som särskiljs via de metoder som används för att skapa och upptäcka strålning. Det finns ingen grundläggande skillnad mellan strålning i olika band i det elektromagnetiska spektrat. De styrs alla av samma lagar och det enda som skiljer är våglängden.
Graphic

Figur 26.1  Det elektromagnetiska spektrat. 1: Röntgen; 2: UV; 3: Synlig; 4: IR; 5: Mikrovågor; 6: Radiovågor.

Termografi arbetar med det infraröda våglängdsområdet. Dess nedre del tangerar visuella våglängder (mörkrött ljus)‎ medan dess övre del närmar sig mikrovågor med våglängder omkring en millimeter.
Det infraröda bandet delas ofta upp i fyra mindre band,‎ vilkas gränser också väljs godtyckligt. De innefattar: det nästan infraröda (0,‎75–3 μm)‎,‎ det medelinfraröda (3–6 μm)‎,‎ det mycket infraröda (6–15 μm)‎ och det extremt infraröda (15–100 μm)‎. Även om våglängderna anges i μm (mikrometer)‎ används ofta andra enheter för att mäta våglängder i det här spektralområdet,‎ t.ex. nanometer (nm)‎ och Ångström (Å)‎.
Förhållandet mellan de olika enheterna är:
formula

26.3  Svartkroppsstrålning

En svartkropp definieras som ett objekt som absorberar all inkommande strålning oavsett våglängd. Den missvisande benämningen svart syftar på ett objekt som avger strålning och förklaras av Kirchhoffs lag (efter Gustav Robert Kirchhoff,‎ 1824–1887)‎,‎ som konstaterar att en kropp som är kapabel att absorbera all strålning i samtliga våglängdsområden även är lika kapabel att avge strålning.
Graphic

Figur 26.2  Gustav Robert Kirchhoff (1824–1887)‎

En svartkroppskällas konstruktion är i princip väldigt enkel. Strålningsegenskaperna hos en öppning i en termiskt jämn kavitet gjord av ett ogenomskinligt absorberande material är nästan samma som egenskaperna hos en svartkropp. En praktisk tillämpning av principen av konstruktion för ett objekt med total absorbering av strålning består av en låda som är helt försluten på alla sidor men med en minimal öppning på en av sidorna. Den strålning som kommer in genom öppningen skingras och absorberas av upprepade reflektioner,‎ vilket gör att endast en oändligt liten del kan försvinna. Svärtan vid öppningen är nästan identisk med den hos en svartkropp och nästan perfekt för alla våglängdsområden.
Genom att förse en sådan termiskt jämn kavitet med en passande värmekälla blir det en kavitetsstrålare. En termiskt jämn kavitet uppvärmd till en enhetlig temperatur genererar svartkroppsstrålning vars egenskaper endast bestäms av kavitetstemperaturen. Sådana kavitetsstrålare används ofta som källor till strålning för temperaturreferensstandard i laboratoriet för att kalibrera termografiska instrument,‎ t.ex. en kamera från FLIR Systems.
Om temperaturen hos en svartkroppsstrålare stiger till mer än 525 °C närmar sig källan det synliga området och ögat uppfattar den därför inte som svart. Det är strålarens begynnande rödglödstemperatur som sedan blir orange eller gul allteftersom temperaturen stiger. Begreppet färgtemperatur refererar till hur mycket en svartkroppsstrålare måste värmas upp för att anta en viss färg.
Beakta följande tre formler som beskriver strålningen från en svartkropp.

26.3.1  Plancks lag

Graphic

Figur 26.3  Max Planck (1858–1947)‎

Max Planck (1858–1947)‎ beskrev de spektrala proportionerna hos strålningen från en svartkropp med följande formel:
formula
där:
Wλb
Svartkroppens spektrala emittans vid våglängden λ.
c
Ljusets hastighet = 3 × 108 m/s.
h
Plancks konstant = 6,‎6 × 10-34 Js.
k
Boltzmanns konstant = 1,‎4 × 10-23 J/K.
T
Svartkroppens absoluta temperatur i Kelvingrader (K)‎.
λ
Våglängd (μm)‎.
Om man grafiskt åskådliggör resultaten från Plancks formel vid ett antal olika temperaturer får man en serie kurvor. Följer man vilken kurva som helst ser man att den spektrala strålningen är noll då λ = 0 varefter den ökar snabbt för att nå ett maximum vid våglängden λmax och åter närmar sig noll vid mycket långa våglängder. Ju högre temperatur,‎ desto kortare är den våglängd där maximum nås.
Graphic

Figur 26.4  En svartkropps spektrala strålning,‎ enligt Plancks lag,‎ grafiskt åskådliggjord vid olika temperaturer. 1: Spektral emittans (W/cm2 × 103(μm)‎)‎; 2: Våglängd (μm)‎

26.3.2  Wiens förskjutningslag

Genom att derivera Plancks lag med avseende på λ och finna maximum får vi följande:
formula
Det här är Wiens förskjutningslag (efter Wilhelm Wien,‎ 1864–1928)‎ som matematiskt uttrycker det faktum att färgen varierar från röd till orange eller gul när temperaturen på en termisk strålare stiger. Färgens våglängd är samma som våglängden som beräknats för λmax. Ett bra ungefärligt värde på λmax vid en given svartkroppstemperatur fås genom att tillämpa tumregeln 3 000/T μm. En väldigt het stjärna som Sirius (11 000 K)‎,‎ som avger ett blåvitt ljus,‎ strålar därför med ett maximum av spektral emittans som uppstår inom det osynliga,‎ ultravioletta området vid våglängden 0,‎27 μm.
Graphic

Figur 26.5  Wilhelm Wien (1864–1928)‎

Solen (ca 6 000 K)‎ avger gult ljus och når sitt maximum vid ungefär 0,‎5 μm i mitten av det synliga ljusspektrat.
Vid rumstemperatur (300 K)‎ ligger maximum för strålningen vid 9,‎7 μm i det mycket infraröda,‎ medan maximum inträffar vid 38 μm i de extremt infraröda våglängderna vid temperaturen för flytande kväve (77 K)‎.
Graphic

Figur 26.6  Plancks kurvor grafiskt åskådliggjorda längs en semilogaritmisk skala mellan 100 K och 1 000 K. De prickade kurvorna markerar punkten för den maximala strålningen vid varje temperatur,‎ enligt Wiens förskjutningslag. 1: Spektral emittans (W/cm2 (μm)‎)‎; 2: Våglängd (μm)‎.

26.3.3  Stefan-Boltzmanns lag

Genom att integrera Plancks formel från λ = 0 till λ = ∞ får vi den totala strålningen (Wb)‎ hos en svartkropp:
formula
Detta är Stefan-Boltzmanns formel (efter Josef Stefan,‎ 1835–1893,‎ och Ludwig Boltzmann,‎ 1844–1906)‎,‎ som säger att den totala emissiviteten hos en svartkropp är proportionell i förhållande till den fjärde kraften av dess absoluta temperatur. Grafiskt motsvarar Wb rområdet nedanför Planck-kurvan vid en given temperatur. Det kan visas att emittansen i intervallet λ = 0 to λmax endast är 25 % av den totala strålningen,‎ vilket ungefär motsvarar solens strålning inom det synliga våglängdsområdet.
Graphic

Figur 26.7  Josef Stefan (1835–1893)‎ och Ludwig Boltzmann (1844–1906)‎

Genom att använda Stefan-Boltzmanns formel för att beräkna den effekt som en människas kropp avger vid en temperatur av 300 K och en total yta på ca 2 m2 får vi 1 kW. Denna värmeförlust skulle kroppen inte kunna klara av om den inte kompenserade förlusten genom absorption av strålning från omgivningen som normalt har nästan samma temperatur,‎ samt genom det skydd som klädernas isolering erbjuder.

26.3.4  Icke-svartkroppsstrålare

Hittills har endast svartkroppsstrålare och svartkroppsstrålning beskrivits. Verkliga objekt följer emellertid sällan de här lagarna över ett längre våglängdsområde – även om de närmar sig svartkroppens egenskaper i vissa spektrala områden. Ett exempel är att en viss typ av vit färg kan se helt vitut i det synliga våglängdsområdet medan den blir helt gråvid ca 2 μm och bortom 3 μm är nästan svart.
Det finns tre omständigheter som kan förhindra att ett verkligt objekt uppför sig som en svartkropp: en bråkdel av den infallande strålningen α kan absorberas,‎ en bråkdel ρ kan reflekteras och en bråkdel τ kan överföras. Eftersom alla dessa faktorer är mer eller mindre våglängdsberoende används tecknet λ för att markera detta beroende. Följaktligen:
  • Den spektrala absorptionen αλ= kvoten mellan den spektrala strålningen som ett objekt absorberar och den totala strålning det utsätts för.
  • Den spektrala reflektionen ρλ= kvoten mellan den spektrala strålningen som ett objekt reflekterar och den totala strålning det utsätts för.
  • Den spektrala transmissionen τλ= kvoten mellan den spektrala strålning som överförs via ett objekt och den totala strålning det utsätts för.
Summan av dessa tre faktorer måste alltid bli 1 vid alla våglängder vilket ger oss följande formel:
formula
För ogenomskinliga material är τλ = 0 och formeln kan förenklas till:
formula
En annan faktor,‎ emissiviteten,‎ krävs för att beskriva bråkdelen ε av den spektrala strålning som ett objekt producerar vid en viss temperatur,‎ jämfört med strålningen från en svartkropp vid samma temperatur. Sålunda får vi följande definition:
Den spektrala emissiviteten ελ = kvoten mellan den spektrala strålningen från ett objekt och den från en svartkropp med samma temperatur och våglängd.
Uttryckt matematiskt kan det skrivas som kvoten mellan objektets och svartkroppens spektrala strålning på följande sätt:
formula
Generellt sett kan man säga att de finns tre typer av strålningskällor som skiljs åt av de olika våglängderna vid spektral emittans.
  • En svartkropp för vilken ελ = ε = 1
  • En gråkropp för vilken ελ = ε = en konstant mindre än 1
  • En selektiv strålare för vilken ε varierar med våglängden
Enligt Kirchhoffs lag är spektral emissitivet och spektral absorption för en kropp lika vid alla temperaturer och våglängder,‎ det vill säga:
formula
Då får vi,‎ för ett ogenomskinligt material (eftersom αλ +‎ ρλ = 1)‎:
formula
För högglanspolerade material närmar sig ελ noll,‎ vilket för perfekt reflekterande material (dvs. en spegel)‎ skulle ge:
formula
För gråkroppsstrålare blir Stefan-Boltzmanns formel:
formula
Det betyder att den totala emissiviteten för en gråkropp är samma som för en svartkropp vid samma temperatur minskad proportionellt till värdet på ε hos gråkroppen.
Graphic

Figur 26.8  Spektral emittans för tre typer av strålare. 1: Spektral emittans; 2: Våglängd; 3: Svartkropp; 4: Selektiv strålare; 5: Gråkropp.

Graphic

Figur 26.9  Spektral emissivitet för tre typer av strålare. 1: Spektral emissivitet; 2: Våglängd; 3: Svartkropp; 4: Gråkropp; 5: Selektiv strålare.

26.4  Infraröda halvtransparenta material

Tänk på en icke-metallisk,‎ halvtransparent kropp – t.ex. en tjock,‎ plan plastplatta. När plattan värms upp måste den strålning som uppstår i plattans inre ta sig igenom materialet mot ytan,‎ där den delvis absorberas. När strålningen når ytan återreflekteras en del av den till plattans inre. Den återreflekterade strålningen absorberas delvis men en del av den når till den andra ytan där det mesta av den försvinner; en del av den återreflekteras igen. Även om reflektionerna blir svagare och svagare måste de räknas in om man ska beräkna den totala strålningen hos plattan. När den geometriska serien summeras fås den effektiva emissiviteten hos en halvtransparent platta på följande sätt:
formula
När plattan blir ogenomskinlig reduceras formeln till följande enkla formel:
formula
Den sista formeln är praktisk eftersom det ofta är enklare att mäta reflektion än emissivitet direkt.

27  Mätformeln

Som vi redan nämnt tar kameran när den är inriktad mot ett objekt inte bara emot strålning från objektet. Den fångar också upp den strålning från omgivningen som reflekteras mot objektets yta. Båda de här strålningsbidragen dämpas i viss utsträckning av atmosfären på mätvägen. Till detta kommer ett tredje strålningsbidrag från själva atmosfären.
Den här beskrivningen av mätsituationen,‎ ger en ganska rättvisande bild av de verkliga förhållandena (se vidare figuren nedan)‎. Vissa faktorer är dock inte medtagna,‎ t.ex. solljusets spridning i atmosfären eller vagabonderande strålning från starka strålningskällor utanför synfältet. Störningar av de här slagen är svåra att kvantifiera,‎ men lyckligtvis är de normalt så små att de kan försummas. Om de inte är försumbara är mätkonfigurationen sannolikt sådan att risken för störningar är uppenbar,‎ åtminstone för en erfaren operatör. Han måste då på eget initiativ förändra mätsituationen så att störningarna elimineras,‎ t.ex. genom att ändra kamerariktningen,‎ skärma av starka strålningskällor osv.
Om vi godtar den här beskrivningen kan vi med hjälp av figuren nedan härleda en formel för att beräkna objektets temperatur med ledning av den kalibrerade utsignalen från kameran.
Graphic

Figur 27.1  En schematisk framställning av den allmänna termografiska mätsituationen.1: Omgivning; 2: Objekt; 3: Atmosfär; 4: Kamera

Anta att den mottagna strålningseffekten W från en svartkroppstemperaturkälla Tsource på kort avstånd genererar en utsignal från kameran Usource som är proportionell mot den inkommande effekten (effektlinjär kamera)‎. Vi kan då skriva (ekvation 1)‎:
formula
Eller,‎ förenklat:
formula
där C är en konstant.
Om källan istället är en gråkropp med emittansen ε blir den mottagna strålningen följaktligen lika med εWsource.
Vi kan nu skriva de tre termerna för mottagen strålningseffekt:
Den totala mottagna strålningseffekten kan nu skrivas (ekvation 2)‎:
formula
Multiplicera varje term med konstanten C i ekvation 1 och ersätt CW-produkterna med motsvarande U enligt samma ekvation. Vi får (ekvation 3)‎:
formula
Lös ut Uobj ur ekvation 3 (ekvation 4)‎:
formula
Detta är den allmänna mätformel som används i all termografisk utrustning från FLIR Systems. Spänningarna i formeln är:

Tabell 27.1  Spänningar

Uobj
Beräknad kamerautspänning för en svartkropp med temperaturen Tobj,‎ dvs. en spänning som direkt kan omvandlas till en verklig sökt objekttemperatur.
Utot
Uppmätt kamerautspänning i det aktuella fallet.
Urefl
Teoretisk kamerautspänning för en svartkropp med temperaturen Trefl enligt kalibreringen.
Uatm
Teoretisk kamerautspänning för en svartkropp med temperaturen Tatm enligt kalibreringen.
Operatören måste mata in ett antal parametervärden för beräkningen:
  • objektets emittans ε
  • den relativa luftfuktigheten
  • Tatm
  • objektavståndet (Dobj)‎
  • den (effektiva)‎ temperaturen hos objektets omgivning eller den reflekterade omgivningstemperaturen Trefl,‎ samt
  • atmosfärens temperatur Tatm
Detta kan innebära mycket arbete för operatören,‎ eftersom det vanligen inte finns några enkla sätt att bestämma noggranna värden för emittans och atmosfärtransmittans i det enskilda fallet. De två temperaturerna är normalt mindre problematiska,‎ förutsatt att det inte finns några stora och intensiva strålningskällor i omgivningen.
En naturlig fråga i detta sammanhang är: Hur viktigt är det att känna till de rätta värdena på parametrarna? Det kan vara intressant att redan här få en uppfattning om problemet genom att titta på några olika mätfall och jämföra de relativa magnituderna hos de tre strålningstermerna. Det kan ge oss en indikation på när det är viktigt att använda korrekta värden på olika parametrar.
Figurerna nedan visar de relativa magnituderna hos de tre strålningsbidragen för tre olika objekttemperaturer,‎ två emittanser och två spektrumområden: KV och LV. De återstående parametrarna har följande fasta värden:
  • τ = 0,‎88
  • Trefl = +‎20 °C
  • Tatm = +‎20 °C
Det är uppenbart att en korrekt temperaturmätning är mer avgörande vid låga objekttemperaturer än vid höga,‎ eftersom ”störningsstrålningskällorna” relativt sett är mycket starkare i det förstnämnda fallet. Om dessutom objektets emittans är låg blir situationen ännu besvärligare.
Till sist måste vi besvara frågan om betydelsen av att få använda kalibreringskurvan ovanför den högsta kalibreringspunkten,‎ alltså vad vi kallar att extrapolera. Anta att vi i ett visst fall mäter Utot = 4,‎5 volt. Kamerans högsta kalibreringspunkt låg vid ungefär 4,‎1 volt,‎ vilket operatören inte kände till. Även om objektet hade varit en svartkropp,‎ dvs. Uobj = Utot,‎ gör vi alltså i själva verket en extrapolering av kalibreringskurvan när vi omvandlar 4,‎5 volt till en temperatur.
Anta nu att objektet inte är svart utan har emittansen 0,‎75,‎ och att transmittansen är 0,‎92. Vi antar också att de två andra termerna i ekvation 4 tillsammans blir 0,‎5 volt. Om vi beräknar Uobj med ekvation 4 får vi då Uobj = 4,‎5 / 0,‎75 / 0,‎92 – 0,‎5 = 6,‎0. Det är en ganska extrem extrapolering,‎ särskilt med tanke på att videoförstärkaren kanske begränsar utspänningen till 5 volt! Observera dock att tillämpningen av kalibreringskurvan är en teoretisk procedur som kan användas när det inte finns några elektroniska eller andra begränsningar. Vi litar på att kameran,‎ om den inte hade haft några signalbegränsningar,‎ och om den hade kalibrerats för långt högre spänningar än 5 volt,‎ hade haft en kalibreringskurva som i stort sett hade sett likadan ut som vår verkliga kurva när vi extrapolerade den ovanför 4,‎1 volt,‎ förutsatt att kalibreringsalgoritmen i likhet med FLIR Systems algoritm är baserad på strålningsfysikalgorithm. Givetvis måste man sätta en gräns för sådana extrapoleringar.
Graphic

Figur 27.2  Relativa magnituder hos strålningskällor under varierande mätförhållanden (KV-kamera)‎. 1: Objektets temperatur; 2: Emittans; Obj: Objektets strålning; Refl: Reflekterad strålning; Atm: atmosfärstrålning. Fasta parametrar: τ = 0,‎88; Trefl = 20 °C; Tatm = 20 °C.

Graphic

Figur 27.3  Relativa magnituder hos strålningskällor under varierande mätförhållanden (LV-kamera)‎. 1: Objektets temperatur; 2: Emittans; Obj: Objektets strålning; Refl: Reflekterad strålning; Atm: atmosfärstrålning. Fasta parametrar: τ = 0,‎88; Trefl = 20 °C; Tatm = 20 °C.

28  Emissivitetstabeller

I det här avsnittet visas en sammanställning över emissivitetsdata från litteratur om infraröd strålning och mätningar gjorda med FLIR Systems.

28.1  Referenslitteratur

28.2  Tabeller

Tabell 28.1  T: Totalt spektrum; KV: 2–5 µm; LV: 8–14 µm,‎ LLV: 6.5–20 µm; 1: Material; 2: Specifikation; 3:Temperatur i °C; 4: Spektrum; 5: Emissivitet: 6:Referens

1

2

3

4

5

6

3M,‎ typ 35
Eltejp av vinyl (flera färger)‎
< 80
LV
≈ 0,‎96
13
3M,‎ typ 88
Eltejp av svart vinyl
< 105
LV
≈ 0,‎96
13
3M,‎ typ 88
Eltejp av svart vinyl
< 105
MW
< 0,‎96
13
3M,‎ typ Super 33+‎
Eltejp av svart vinyl
< 80
LV
≈ 0,‎96
13
Aluminium
anodiserad plåt
100
T
0,‎55
2
Aluminium
anodiserad,‎ ljusgrå,‎ matt
70
KV
0,‎61
9
Aluminium
anodiserad,‎ ljusgrå,‎ matt
70
LV
0,‎97
9
Aluminium
anodiserad,‎ svart,‎ matt
70
KV
0,‎67
9
Aluminium
anodiserad,‎ svart,‎ matt
70
LV
0,‎95
9
Aluminium
doppad i HNO3,‎ platta
100
T
0,‎05
4
Aluminium
folie
27
10 µm
0,‎04
3
Aluminium
folie
27
3 µm
0,‎09
3
Aluminium
gjuten,‎ blästrad
70
KV
0,‎47
9
Aluminium
gjuten,‎ blästrad
70
LV
0,‎46
9
Aluminium
grov yta
20-50
T
0,‎06-0,‎07
1
Aluminium
oxiderad,‎ starkt
50-500
T
0,‎2-0,‎3
1
Aluminium
plåt,‎ fyra prover med olika repning
70
KV
0,‎05-0,‎08
9
Aluminium
plåt,‎ fyra prover med olika repning
70
LV
0,‎03-0,‎06
9
Aluminium
polerad
50-100
T
0,‎04-0,‎06
1
Aluminium
polerad platta
100
T
0,‎05
4
Aluminium
polerad,‎ plåt
100
T
0,‎05
2
Aluminium
som mottagen,‎ platta
100
T
0,‎09
4
Aluminium
som mottagen,‎ plåt
100
T
0,‎09
2
Aluminium
uppruggad
27
10 µm
0,‎18
3
Aluminium
uppruggad
27
3 µm
0,‎28
3
Aluminium
vakuumytbehandling
20
T
0,‎04
2
Aluminium
vädergrånad,‎ starkt
17
KV
0,‎83-0,‎94
5
Aluminiumbrons
 
20
T
0,‎60
1
Aluminiumhydroxid
pulver
 
T
0,‎28
1
Aluminiumoxid
aktiverat,‎ pulver
 
T
0,‎46
1
Aluminiumoxid
rent,‎ pulver (aluminiumoxid)‎
 
T
0,‎16
1
Asbest
klinker
35
KV
0,‎94
7
Asbest
papper
40-400
T
0,‎93-0,‎95
1
Asbest
pulver
 
T
0,‎40-0,‎60
1
Asbest
skiffer
20
T
0,‎96
1
Asbest
skiva
20
T
0,‎96
1
Asbest
tyg
 
T
0,‎78
1
Asfaltsbeläggning
 
4
LLV
0,‎967
8
Betong
 
20
T
0,‎92
2
Betong
grov
17
KV
0,‎97
5
Betong
torr
36
KV
0,‎95
7
Betong
trottoarsten
5
LLV
0,‎974
8
Bly
blankt
250
T
0,‎08
1
Bly
ooxiderat,‎ polerat
100
T
0,‎05
4
Bly
oxiderad vid 200°C
200
T
0,‎63
1
Bly
oxiderat,‎ grått
20
T
0,‎28
1
Bly
oxiderat,‎ grått
22
T
0,‎28
4
Bly,‎ rött
 
100
T
0,‎93
4
Bly,‎ rött,‎ pulver
 
100
T
0,‎93
1
Brons
fosforbrons
70
KV
0,‎08
9
Brons
fosforbrons
70
LV
0,‎06
9
Brons
polerad
50
T
0,‎1
1
Brons
porös,‎ grov
50-150
T
0,‎55
1
Brons
pulver
 
T
0,‎76-0,‎80
1
Bränd kalk
   
T
0,‎3-0,‎4
1
Ebonit
   
T
0,‎89
1
Emalj
 
20
T
0,‎9
1
Emalj
lackfärg
20
T
0,‎85-0,‎95
1
Fernissa
på ekparkettgolv
70
KV
0,‎90
9
Fernissa
på ekparkettgolv
70
LV
0,‎90-0,‎93
9
Fernissa
slät
20
KV
0,‎93
6
Fiberplatta
hård,‎ obehandlad
20
KV
0,‎85
6
Fiberplatta
masonit
70
KV
0,‎75
9
Fiberplatta
masonit
70
LV
0,‎88
9
Fiberplatta
porös,‎ obehandlad
20
KV
0,‎85
6
Fiberplatta
spånskiva
70
KV
0,‎77
9
Fiberplatta
spånskiva
70
LV
0,‎89
9
Flerskiktskartong
obehandlad
20
KV
0,‎90
6
Frigolit
isolering
37
KV
0,‎60
7
Färg
8 olika färger och kvaliteter
70
KV
0,‎88-0,‎96
9
Färg
8 olika färger och kvaliteter
70
LV
0,‎92-0,‎94
9
Färg
aluminium,‎ varierande åldrar
50-100
T
0,‎27-0,‎67
1
Färg
kadmium,‎ gul
 
T
0,‎28-0,‎33
1
Färg
kobolt,‎ blå
 
T
0,‎7-0,‎8
1
Färg
krom,‎ grön
 
T
0,‎65-0,‎70
1
Färg
olje-
17
KV
0,‎87
5
Färg
olje-,‎ grå blank
20
KV
0,‎96
6
Färg
olje-,‎ grå matt
20
KV
0,‎97
6
Färg
olje-,‎ svart blank
20
KV
0,‎92
6
Färg
olje-,‎ svart matt
20
KV
0,‎94
6
Färg
olje-,‎ varierande färger
100
T
0,‎92-0,‎96
1
Färg
oljebaserad,‎ 16 färger medeltal
100
T
0,‎94
2
Färg
plast,‎ svart
20
KV
0,‎95
6
Färg
plast,‎ vit
20
KV
0,‎84
6
Gips
 
17
KV
0,‎86
5
Gips
 
20
T
0,‎8-0,‎9
1
Gips
gipsskiva,‎ obehandlad
20
KV
0,‎90
6
Gips
tjockt lager
20
T
0,‎91
2
Glasruta (flytglas)‎
utan beläggning
20
LV
0,‎97
14
Granit
grov
21
LLV
0,‎879
8
Granit
grov,‎ 4 olika prover
70
KV
0,‎95-0,‎97
9
Granit
grov,‎ 4 olika prover
70
LV
0,‎77-0,‎87
9
Granit
polerad
20
LLV
0,‎849
8
Guld
polerad
130
T
0,‎018
1
Guld
polerad,‎ extra
100
T
0,‎02
2
Guld
polerat,‎ noggrant
200-600
T
0,‎02-0,‎03
1
Gummi
hårt
20
T
0,‎95
1
Gummi
mjukt,‎ grått,‎ grovt
20
T
0,‎95
1
Hud
mänsklig
32
T
0,‎98
2
Is: Se vatten
         
Jord
torr
20
T
0,‎92
2
Jord
vattenmättad
20
T
0,‎95
2
Järn och stål
bearbetad,‎ noggrant polerad
40-250
T
0,‎28
1
Järn och stål
blank,‎ etsad
150
T
0,‎16
1
Järn och stål
blankt oxidlager,‎ plåt
20
T
0,‎82
1
Järn och stål
elektrolytisk
100
T
0,‎05
4
Järn och stål
elektrolytisk
22
T
0,‎05
4
Järn och stål
elektrolytisk
260
T
0,‎07
4
Järn och stål
elektrolytisk,‎ noggrant polerad
175-225
T
0,‎05-0,‎06
1
Järn och stål
grov,‎ plan yta
50
T
0,‎95-0,‎98
1
Järn och stål
kallvalsad
70
KV
0,‎20
9
Järn och stål
kallvalsad
70
LV
0,‎09
9
Järn och stål
korroderad plåt
20
T
0,‎69
2
Järn och stål
nyligen smärglad
20
T
0,‎24
1
Järn och stål
oxiderad
100
T
0,‎74
4
Järn och stål
oxiderad
100
T
0,‎74
1
Järn och stål
oxiderad
1227
T
0,‎89
4
Järn och stål
oxiderad
125-525
T
0,‎78-0,‎82
1
Järn och stål
oxiderad
200
T
0,‎79
2
Järn och stål
oxiderad
200-600
T
0,‎80
1
Järn och stål
polerad
100
T
0,‎07
2
Järn och stål
polerad
400-1000
T
0,‎14-0,‎38
1
Järn och stål
polerad plåt
750-1050
T
0,‎52-0,‎56
1
Järn och stål
polerad plåt
950-1100
T
0,‎55-0,‎61
1
Järn och stål
rostig,‎ korroderad
17
KV
0,‎96
5
Järn och stål
rostig,‎ röd
20
T
0,‎69
1
Järn och stål
rödrostig,‎ plåt
22
T
0,‎69
4
Järn och stål
starkt oxiderad
50
T
0,‎88
1
Järn och stål
starkt oxiderad
500
T
0,‎98
1
Järn och stål
täckt med röd rost
20
T
0,‎61-0,‎85
1
Järn och stål
valsad plåt
50
T
0,‎56
1
Järn och stål
valsad,‎ nyligen
20
T
0,‎24
1
Järn och stål
varmvalsad
130
T
0,‎60
1
Järn och stål
varmvalsad
20
T
0,‎77
1
Järn,‎ förtent
plåt
24
T
0,‎064
4
Järn,‎ galvaniserat
plåt
92
T
0,‎07
4
Järn,‎ galvaniserat
plåt,‎ oxiderad
20
T
0,‎28
1
Järn,‎ galvaniserat
plåt,‎ tryckpolerad
30
T
0,‎23
1
Järn,‎ galvaniserat
starkt oxiderat
70
KV
0,‎64
9
Järn,‎ galvaniserat
starkt oxiderat
70
LV
0,‎85
9
Järn,‎ gjutet
flytande
1300
T
0,‎28
1
Järn,‎ gjutet
fräst
800-1000
T
0,‎60-0,‎70
1
Järn,‎ gjutet
göt
50
T
0,‎81
1
Järn,‎ gjutet
obearbetat
900-1100
T
0,‎87-0,‎95
1
Järn,‎ gjutet
oxiderad
100
T
0,‎64
2
Järn,‎ gjutet
oxiderad
260
T
0,‎66
4
Järn,‎ gjutet
oxiderad
38
T
0,‎63
4
Järn,‎ gjutet
oxiderad
538
T
0,‎76
4
Järn,‎ gjutet
oxiderad vid 600 °C
200-600
T
0,‎64-0,‎78
1
Järn,‎ gjutet
polerad
200
T
0,‎21
1
Järn,‎ gjutet
polerad
38
T
0,‎21
4
Järn,‎ gjutet
polerad
40
T
0,‎21
2
Järn,‎ gjutet
tackor
1000
T
0,‎95
1
Klinker
glaserat
17
KV
0,‎94
5
Kol
grafit,‎ filad yta
20
T
0,‎98
2
Kol
grafitpulver
 
T
0,‎97
1
Kol
kimrök
20-400
T
0,‎95-0,‎97
1
Kol
kolpulver
 
T
0,‎96
1
Kol
ljussot
20
T
0,‎95
2
Koppar
elektrolytisk,‎ noggrant polerad
80
T
0,‎018
1
Koppar
elektrolytisk,‎ polerad
-34
T
0,‎006
4
Koppar
handelskvalitet,‎ tryckpolerad
20
T
0,‎07
1
Koppar
oxiderad
50
T
0,‎6-0,‎7
1
Koppar
oxiderad till svarthet
 
T
0,‎88
1
Koppar
oxiderad,‎ starkt
20
T
0,‎78
2
Koppar
oxiderad,‎ svart
27
T
0,‎78
4
Koppar
polerad
50-100
T
0,‎02
1
Koppar
polerad
100
T
0,‎03
2
Koppar
polerad,‎ handelskvalitet
27
T
0,‎03
4
Koppar
polerad,‎ mekaniskt
22
T
0,‎015
4
Koppar
ren,‎ noggrant förberedd yta
22
T
0,‎008
4
Koppar
repad
27
T
0,‎07
4
Koppar
smält
1100-1300
T
0,‎13-0,‎15
1
Koppardioxid
pulver
 
T
0,‎84
1
Kopparoxid
röd,‎ pulver
 
T
0,‎70
1
Krom
polerad
50
T
0,‎10
1
Krom
polerad
500-1000
T
0,‎28-0,‎38
1
Kromnickellegering
sandblästrad
700
T
0,‎70
1
Kromnickellegering
tråd,‎ blank
50
T
0,‎65
1
Kromnickellegering
tråd,‎ blank
500-1000
T
0,‎71-0,‎79
1
Kromnickellegering
tråd,‎ oxiderad
50-500
T
0,‎95-0,‎98
1
Kromnickellegering
valsad
700
T
0,‎25
1
Krylon Ultra-flat black 1602
Matt svart
Rumstemperatur upp till 175
LV
≈ 0,‎96
12
Krylon Ultra-flat black 1602
Matt svart
Rumstemperatur upp till 175
MW
≈ 0,‎97
12
Lackfärg
3 färger sprutade på aluminium
70
KV
0,‎50-0,‎53
9
Lackfärg
3 färger sprutade på aluminium
70
LV
0,‎92-0,‎94
9
Lackfärg
aluminium på grov yta
20
T
0,‎4
1
Lackfärg
bakelit
80
T
0,‎83
1
Lackfärg
svart,‎ blank,‎ sprutad på järn
20
T
0,‎87
1
Lackfärg
svart,‎ halvblank
100
T
0,‎97
2
Lackfärg
svart,‎ matt
40-100
T
0,‎96-0,‎98
1
Lackfärg
vit
100
T
0,‎92
2
Lackfärg
vit
40-100
T
0,‎8-0,‎95
1
Lackfärg
värmeresistent
100
T
0,‎92
1
Lera
bränd
70
T
0,‎91
1
Läder
garvat
 
T
0,‎75-0,‎80
1
Magnesium
 
22
T
0,‎07
4
Magnesium
 
260
T
0,‎13
4
Magnesium
 
538
T
0,‎18
4
Magnesium
polerad
20
T
0,‎07
2
Magnesium,‎ pulver
   
T
0,‎86
1
Molybden
 
1500-2200
T
0,‎19-0,‎26
1
Molybden
 
600-1000
T
0,‎08-0,‎13
1
Molybden
tråd
700-2500
T
0,‎1-0,‎3
1
Murbruk
 
17
KV
0,‎87
5
Murbruk
torr
36
KV
0,‎94
7
Mässing
matt,‎ urblekt
20-350
T
0,‎22
1
Mässing
oxiderad
100
T
0,‎61
2
Mässing
oxiderad
70
KV
0,‎04-0,‎09
9
Mässing
oxiderad
70
LV
0,‎03-0,‎07
9
Mässing
oxiderad vid 600 °C
200-600
T
0,‎59-0,‎61
1
Mässing
plåt,‎ smärglad
20
T
0,‎2
1
Mässing
plåt,‎ valsad
20
T
0,‎06
1
Mässing
polerad
200
T
0,‎03
1
Mässing
polerad,‎ extra
100
T
0,‎03
2
Mässing
slipad med smärgelpapper nr. 80
20
T
0,‎20
2
Nextel Velvet 811-21 Black
Matt svart
-60-150
LV
> 0,‎97
10 och 11
Nickel
elektrolytisk
22
T
0,‎04
4
Nickel
elektrolytisk
260
T
0,‎07
4
Nickel
elektrolytisk
38
T
0,‎06
4
Nickel
elektrolytisk
538
T
0,‎10
4
Nickel
elektropläterad på järn,‎ ej polerad
20
T
0,‎11-0,‎40
1
Nickel
elektropläterad på järn,‎ ej polerad
22
T
0,‎11
4
Nickel
elektropläterad på järn,‎ polerad
22
T
0,‎045
4
Nickel
elektropläterad,‎ polerad
20
T
0,‎05
2
Nickel
halvblank
122
T
0,‎041
4
Nickel
handelskvalitet,‎ ren,‎ polerad
100
T
0,‎045
1
Nickel
handelskvalitet,‎ ren,‎ polerad
200-400
T
0,‎07-0,‎09
1
Nickel
oxiderad
1227
T
0,‎85
4
Nickel
oxiderad
200
T
0,‎37
2
Nickel
oxiderad
227
T
0,‎37
4
Nickel
oxiderad vid 600 °C
200-600
T
0,‎37-0,‎48
1
Nickel
polerad
122
T
0,‎045
4
Nickel
tråd
200-1000
T
0,‎1-0,‎2
1
Nickeloxid
 
1000-1250
T
0,‎75-0,‎86
1
Nickeloxid
 
500-650
T
0,‎52-0,‎59
1
Olja,‎ smörj-
0,‎025 mm film
20
T
0,‎27
2
Olja,‎ smörj-
0,‎050 mm film
20
T
0,‎46
2
Olja,‎ smörj-
0,‎125 mm film
20
T
0,‎72
2
Olja,‎ smörj-
film på Ni-bas: Endast Ni-baserad
20
T
0,‎05
2
Olja,‎ smörj-
tjock hinna
20
T
0,‎82
2
Papper
4 olika färger
70
KV
0,‎68-0,‎74
9
Papper
4 olika färger
70
LV
0,‎92-0,‎94
9
Papper
blått,‎ mörkt
 
T
0,‎84
1
Papper
grönt
 
T
0,‎85
1
Papper
gult
 
T
0,‎72
1
Papper
rött
 
T
0,‎76
1
Papper
svart
 
T
0,‎90
1
Papper
svart,‎ matt
 
T
0,‎94
1
Papper
svart,‎ matt
70
KV
0,‎86
9
Papper
svart,‎ matt
70
LV
0,‎89
9
Papper
täckt med svart lackfärg
 
T
0,‎93
1
Papper
vit
20
T
0,‎7-0,‎9
1
Papper
vitt tryckpapper
20
T
0,‎93
2
Papper
vitt,‎ 3 olika blankhetsgrader
70
KV
0,‎76-0,‎78
9
Papper
vitt,‎ 3 olika blankhetsgrader
70
LV
0,‎88-0,‎90
9
Plast
glasfiberlaminat (tryckta kretskort)‎
70
KV
0,‎94
9
Plast
glasfiberlaminat (tryckta kretskort)‎
70
LV
0,‎91
9
Plast
isolerskiva av polyuretan
70
LV
0,‎55
9
Plast
isolerskiva av polyuretan
70
KV
0,‎29
9
Plast
PVC,‎ plastgolv,‎ matt,‎ struktur
70
KV
0,‎94
9
Plast
PVC,‎ plastgolv,‎ matt,‎ struktur
70
LV
0,‎93
9
Platina
 
100
T
0,‎05
4
Platina
 
1000-1500
T
0,‎14-0,‎18
1
Platina
 
1094
T
0,‎18
4
Platina
 
17
T
0,‎016
4
Platina
 
22
T
0,‎03
4
Platina
 
260
T
0,‎06
4
Platina
 
538
T
0,‎10
4
Platina
band
900-1100
T
0,‎12-0,‎17
1
Platina
ren,‎ polerad
200-600
T
0,‎05-0,‎10
1
Platina
tråd
1400
T
0,‎18
1
Platina
tråd
50-200
T
0,‎06-0,‎07
1
Platina
tråd
500-1000
T
0,‎10-0,‎16
1
Porslin
glaserat
20
T
0,‎92
1
Porslin
vitt,‎ glänsande
 
T
0,‎70-0,‎75
1
Rostfritt stål
legering,‎ 8 % Ni,‎ 18 % Cr
500
T
0,‎35
1
Rostfritt stål
plåt,‎ obehandlad,‎ något repad
70
KV
0,‎30
9
Rostfritt stål
plåt,‎ obehandlad,‎ något repad
70
LV
0,‎28
9
Rostfritt stål
plåt,‎ polerad
70
KV
0,‎18
9
Rostfritt stål
plåt,‎ polerad
70
LV
0,‎14
9
Rostfritt stål
sandblästrad
700
T
0,‎70
1
Rostfritt stål
typ 18-8,‎ oxiderad vid 800 °C
60
T
0,‎85
2
Rostfritt stål
typ 18-8,‎ putsad
20
T
0,‎16
2
Rostfritt stål
valsad
700
T
0,‎45
1
Sand
   
T
0,‎60
1
Sand
 
20
T
0,‎90
2
Sandsten
grov
19
LLV
0,‎935
8
Sandsten
polerad
19
LLV
0,‎909
8
Silver
polerad
100
T
0,‎03
2
Silver
ren,‎ polerad
200-600
T
0,‎02-0,‎03
1
Slagg
panna
0-100
T
0,‎97-0,‎93
1
Slagg
panna
1400-1800
T
0,‎69-0,‎67
1
Slagg
panna
200-500
T
0,‎89-0,‎78
1
Slagg
panna
600-1200
T
0,‎76-0,‎70
1
Slätputs
grov,‎ bränd kalk
10-90
T
0,‎91
1
Smärgelduk
grov
80
T
0,‎85
1
Snö: Se vatten
         
Tapet
lätt mönstrad,‎ ljust grå
20
KV
0,‎85
6
Tapet
lätt mönstrad,‎ röd
20
KV
0,‎90
6
Tegel
aluminiumoxid
17
KV
0,‎68
5
Tegel
aluminiumsilikat från Dinas-brotten,‎ eldfast material
1000
T
0,‎66
1
Tegel
aluminiumsilikat från Dinas-brotten,‎ oglaserat,‎ grovt
1000
T
0,‎80
1
Tegel
aluminiumsilikat från Dinas-brotten,‎ oglaserat,‎ grovt
1100
T
0,‎85
1
Tegel
aluminiumsilikat,‎ 33 % SiO2,‎ 64 % Al2O3
1500
T
0,‎29
1
Tegel
chamotte
1000
T
0,‎75
1
Tegel
chamotte
1200
T
0,‎59
1
Tegel
chamotte
20
T
0,‎85
1
Tegel
chamottetegel
17
KV
0,‎68
5
Tegel
eldfast material,‎ korund
1000
T
0,‎46
1
Tegel
eldfast material,‎ magnesit
1000-1300
T
0,‎38
1
Tegel
eldfast material,‎ starkt strålande
500-1000
T
0,‎8-0,‎9
1
Tegel
eldfast material,‎ svagt strålande
500-1000
T
0,‎65-0,‎75
1
Tegel
kiselsyra,‎ 95 % SiO2
1230
T
0,‎66
1
Tegel
murtegel
35
KV
0,‎94
7
Tegel
murtegel,‎ putsat
20
T
0,‎94
1
Tegel
rött,‎ grovt
20
T
0,‎88-0,‎93
1
Tegel
rött,‎ vanligt
20
T
0,‎93
2
Tegel
vanligt
17
KV
0,‎86-0,‎81
5
Tegel
vattentätt
17
KV
0,‎87
5
Tenn
tennpläterad järnplåt
100
T
0,‎07
2
Tenn
tryckpolerad
20-50
T
0,‎04-0,‎06
1
Titan
oxiderad vid 540°C
1000
T
0,‎60
1
Titan
oxiderad vid 540°C
200
T
0,‎40
1
Titan
oxiderad vid 540°C
500
T
0,‎50
1
Titan
polerad
1000
T
0,‎36
1
Titan
polerad
200
T
0,‎15
1
Titan
polerad
500
T
0,‎20
1
Tjära
   
T
0,‎79-0,‎84
1
Tjära
papper
20
T
0,‎91-0,‎93
1
Trä
 
17
KV
0,‎98
5
Trä
 
19
LLV
0,‎962
8
Trä
furu,‎ 4 olika prover
70
KV
0,‎67-0,‎75
9
Trä
furu,‎ 4 olika prover
70
LV
0,‎81-0,‎89
9
Trä
hyvlad ek
20
T
0,‎90
2
Trä
hyvlad ek
70
KV
0,‎77
9
Trä
hyvlad ek
70
LV
0,‎88
9
Trä
hyvlat
20
T
0,‎8-0,‎9
1
Trä
plywood,‎ obehandlad
20
KV
0,‎83
6
Trä
plywood,‎ plan,‎ torr
36
KV
0,‎82
7
Trä
polerat
 
T
0,‎5-0,‎7
1
Trä
vitt,‎ fuktigt
20
T
0,‎7-0,‎8
1
Tungsten
 
1500-2200
T
0,‎24-0,‎31
1
Tungsten
 
200
T
0,‎05
1
Tungsten
 
600-1000
T
0,‎1-0,‎16
1
Tungsten
tråd
3300
T
0,‎39
1
Tyg
svart
20
T
0,‎98
1
Vatten
destillerat
20
T
0,‎96
2
Vatten
is,‎ slät
-10
T
0,‎96
2
Vatten
is,‎ slät
0
T
0,‎97
1
Vatten
is,‎ täckt med frost
0
T
0,‎98
1
Vatten
iskristaller
-10
T
0,‎98
2
Vatten
lager >0,‎1 mm
0-100
T
0,‎95-0,‎98
1
Vatten
snö
 
T
0,‎8
1
Vatten
snö
-10
T
0,‎85
2
Zink
oxiderad vid 400°C
400
T
0,‎11
1
Zink
oxiderad yta
1000-1200
T
0,‎50-0,‎60
1
Zink
plåt
50
T
0,‎20
1
Zink
polerad
200-300
T
0,‎04-0,‎05
1