|
Gaser som befinner sig mellan det objekt som mäts och kameran, vanligen luft.
|
|
En funktion som får kameran att genomföra en intern bildkorrigering.
|
|
IR-bilden visas med en ojämn fördelning av färger. Både kalla och varma objekt visas samtidigt.
|
|
Ett transmissionsvärde som beräknas med hjälp av temperaturen, relativ luftfuktighet och avståndet till objektet.
|
|
En metod för att kompensera känslighetsskillnader i olika delar av rörliga bilder och för att stabilisera kameran.
|
|
Förkortning för picture element (bildelement). En enskild punkt i en bild.
|
|
Ej önskvärda mindre störningar i den infraröda bilden.
|
|
En isoterm som har två färgband istället för ett.
|
|
Den mängd strålning som sänds ut från ett objekt dividerad med motsvarande strålning från en svartkropp. Ett tal mellan 0
och 1.
|
|
Den energimängd som sänds ut från ett objekt per tids- och areaenhet (W/m2).
|
|
Extra objektiv, filter, värmesköldar med mera som kan monteras mellan kameran och det objekt som mäts.
|
|
Ett material som bara släpper igenom vissa av de infraröda våglängderna.
|
|
Den temperatur vid vilken färgen hos en svartkropp är identisk med en specifik färg.
|
|
Ett objekt som sänder ut en bestämd del av den energimängd som en svartkropp sänder ut för varje våglängd.
|
|
Momentant synfält: Ett mått på värmekamerans geometriska upplösning.
|
|
Icke synlig strålning med våglängd från 2–13 μm.
|
|
infraröd
|
|
En funktion som lyser upp de delar av en bild som ligger över, under eller mellan ett eller flera temperaturintervall.
|
|
En flaskformad strålare med absorberande insida som betraktas genom flaskhalsen.
|
|
En funktion som justerar bilden. Funktionen är ständigt verksam och justerar kontinuerligt ljusstyrka och kontrast med hänsyn
till bildens innehåll.
|
|
Konvektion är ett värmeöverföringsläge där en vätska sätts i rörelse, antingen genom gravitation eller någon annan kraft,
så att värme överförs från en plats till en annan.
|
|
En elektriskt driven ljuskälla på kameran som sänder ut laserstrålning i en smal koncentrerad stråle för att peka på vissa
delar av objektet framför kameran.
|
|
En elektriskt driven ljuskälla på kameran som sänder ut laserstrålning i en smal koncentrerad stråle för att peka på vissa
delar av objektet framför kameran.
|
|
En metod för att justera bilden genom att manuellt förändra vissa parametrar.
|
|
Gråkropp.
|
|
Föremål och gaser som sänder ut strålning mot det objekt som mäts.
|
|
Det aktuella totala temperaturmätningsområdet hos en värmekamera. En kamera kan ha flera områden. Uttrycks som två svartkroppstemperaturer
som begränsar den aktuella kalibreringen.
|
|
De områden som innehåller temperaturer utanför aktuella inställningar för nivå och spann färgläggs med mättnadsfärgerna. Bland
mättnadsfärgerna finns en ”spillfärg” och en ”bottningsfärg”. Det finns också en tredje röd mättnadsfärg som markerar allt
som mättats av detektorn, vilket tyder på att området bör ändras.
|
|
Brusekvivalent temperaturdifferens. Ett mått på värmekamerans bildbrusnivå.
|
|
En elektriskt driven ljuskälla på kameran som sänder ut laserstrålning i en smal koncentrerad stråle för att peka på vissa
delar av objektet framför kameran.
|
|
En grupp värden som beskriver de omständigheter under vilka mätningen av objektet genomfördes och även själva objektet (exempelvis
emissivitet, reflekterad skenbar temperatur, avstånd och så vidare).
|
|
Ett okalibrerat värde som mäter den strålningsmängd som kameran tar emot från objektet.
|
|
Den grupp av färger som används för att visa en IR-bild.
|
|
Den energimängd som sänds ut från ett objekt per tids-, area- och vinkelenhet (W/m2/sr).
|
|
En temperatur som normala mätvärden kan jämföras med.
|
|
Den mängd strålning som reflekteras från ett objekt dividerad med mängden mottagen strålning. Ett tal mellan 0 och 1.
|
|
Med relativ luftfuktighet avses förhållandet mellan den befintliga mängden vattenånga i luften och den maximala mängd luften
kan innehålla i mättat tillstånd.
|
|
Temperaturskalans intervall, normalt uttryckt som ett signalvärde.
|
|
Den energimängd som sänds ut från ett objekt per tids-, area- och våglängdsenhet (W/m2/µm)
|
|
En utrustningsdetalj som sänder ut IR-strålar.
|
|
Det förlopp genom vilket elektromagnetisk energi sänds ut från ett föremål eller en gas.
|
|
Ett objekt som helt saknar reflexion. All strålning beror på objektets egen temperatur.
|
|
En IR-strålande utrustning med svartkroppsegenskaper. Den används för att kalibrera IR-kameror.
|
|
Synfält: Den horisontalvinkel som kan observeras genom ett IR-objektiv.
|
|
Det aktuella totala temperaturmätningsområdet hos en värmekamera. En kamera kan ha flera områden. Uttrycks som två svartkroppstemperaturer
som begränsar den aktuella kalibreringen.
|
|
Det sätt på vilket IR-bilden för närvarande visas. Uttrycks som två temperaturvärden som begränsar färgerna.
|
|
Ett värde som är resultatet av att ett temperaturvärde subtraheras från ett annat.
|
|
En flaskformad strålare med jämn temperatur som betraktas genom flaskhalsen.
|
|
En infraröd bild.
|
|
Gaser och material kan vara mer eller mindre transparenta. Transmissionen är den mängd IR-strålning som passerar igenom dem.
Ett tal mellan 0 och 1.
|
|
En isoterm som uppvisar en linjär spridning av färger istället för att täcka bildens upplysta delar.
|
|
Ett transmissionsvärde som anges av användaren och som ersätter ett beräknat värde.
|
|
Den energimängd som sänds ut från ett objekt per tidsenhet (W).
|
|
Avser värmekamerans videoläge i motsats till dess normala termografiläge. När kameran är i videoläge fångar den vanliga videobilder,
medan termografibilder kan fångas när kameran är i IR-läge.
|
|
Den process genom vilken värme sprids i ett material.
|